Bröd som bröd, ja det skulle man väl kunna säga men så är inte fallet. Ibland när jag ser något eller läser om någonting blir jag så nyfiken att jag måste kolla upp det snarast möjligt. Det kan vara något namn, någon plats eller som den här gången bröd. På sommaren och i synnerhet när man sitter ute o fikar vill man gärna ha något till kaffet, i mitt fall en skiva vetebröd. Viljan att baka det själv är inte lika kraftig. Därför köpte jag en vaniljlängd när vi var i affären senast. Den såg god ut, inte en massa onödig smet i men däremot rikligt med pärlsocker precis som det skall vara.

Måste säga att jag blev lite funderad över pärlsockret, det smakade inte sött och det ”flöt” omkring i koppen, borde det inte smaka sött och smälta? När jag läste innehållsförteckningen blev jag imponerad över hur många olika sorters oljor som ingick, en massa andra konstigheter bland annat skummjölkspulver och naturligtvis konserveringsmedel. Den degens ingredienser var långtifrån vad mitt vetebröd  brukar innehålla, hugaliga.

I samma affär hittade jag ett matbröd. Ett surdegsbröd från Södervidinge i södra Skåne, det heter Råglevain? Bageriet är ett litet familjeföretag som nu är inne på tredje generationen och det startade någon gång runt 1965. Här var det en kort lista vad gäller ingredienser och givetvis inget konserveringsmedel.

Det såg ut och smakade precis som det brödet min faster bakade för längesedan, hoppas jag kan hitta det i affären hemma. Det blev förstås en kopp te och en ostmacka framåt kvällningen.

Igår passad vi på att hämta båten från sitt vinteride och då ville förstås Bachus bada. Nu är det så att är han på land måste han vara kopplad annars rymmer han och är han i sjön måste han också vara kopplad.

I annat fall simmar han väl jorden runt. Rolf badade inte tyckte att 14 grader är för kallt, däremot drog han upp en fin röding som senare förvandlades till smörgåspålägg.