Valborgsmässoafton o 1:a Maj

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Valborgsmässoafton och 1: a Maj, det är två dagar som brukar firas ganska rejält. Den verkliga anledningen är ju att dagen firas som minne av helgonet Sankta Walpurgis men nuförtiden är det andra skäl.

Det är mycket man kan läsa om dessa dagar om man går bakåt i tiden, särskilt om man trodde på en massa skrock. Häxor var det ju många som trodde på och man var övertygad om att natten mellan Valborgsmässoafton och 1:a maj var en hemsk sådan. Då red häxorna på kvastar eller getabockar till gamla offerplatser vem vet vad de hittade på. Ett försök till att oskadligöra detta spökeri var att föra oväsen med rop och tuta i horn och så tände man eldar på höjder.

Nu är man som tur är mera upplyst men firar dessa dagar gör man fortfarande. Valborgsmässoafton det är den dag då våren gör sitt intåg. Vårblommorna slår ut, björkarnas knoppar börjar spricka ut och den skira grönskan i naturen visar sig. Olika körer på en massa orter i Sverige sjunger in våren, en sång återkommer ofta ” Vårvindar friska, leka o viska” och så lite tal förstås .

Det hör till att man ska stå och huttra lite vid en Majbrasa och även där kan det vara sång o tal. I år hade vi tur eftersom vi i vår karantän inte trodde vi skulle få se någon brasa. Men det fick vi, en familj efter vägen hade samlat ihop en bra brasa och den tändes på kvällningen. Vi var omkring tjugo vuxna som stod runt och tittade. Det var nog 5-6 meter emellan oss. Så vi uppfyllde kravet 2 meter med råge.

Antingen äter man en sillunch på dagen gärna med goda vänner eller så intar man sillen mot kvällningen. I dessa tider när man inte kan bjuda in eller gå till någon. Ja då får man göra så gott man kan.

Inlagd sill och matjessill med potatis blev det i alla fall och gott var det. 1:a maj var det grått och regnigt så dagen har fördrivits med lite småpyssel.

Tilläggas kan att ingen fågel hittills har gjort anspråk på holken och älgarna fortsätter att samlas utanför Junsele.

Ytterligare en dag har gått

Etiketter

, , , , ,

Ytterligare en dag har gått och vi befinner oss nu i den sjätte veckan av denna isolering. Det kommer att fresta på så man får lära sig att tänka, lugn och fin.

Ett av mina projekt är nyss avslutat, har stickat en mössa med flätstickning. Den är gråblå men ser grå ut på fotot. Det fiffiga är att det finns reflexgarn i den men det syns bara när den blir belyst. Bra i de mörka höstkvällarnas promenader.

Pågår denna isolering länge finns det risk för att alla i min omgivning kommer att få hemstickade raggsockor i julklapp. Får nog lära mig virka också så att det kan bli en och annan grytlapp. Igår fyllde sonen år och det kändes allt lite trist att inte kunna uppvakta honom personligen. Tur att det finns Facetime numera. I morgon får jag bjuda på ett recept från en mjuk kaka som jag nyss har upptäckt men antagligen är receptet gammalt.

Nu ska vi börja spionera på våra grannar

Etiketter

, , , , , ,

I dessa tider när man är hänvisad till hus med tomt och en o annan promenad på vår bebodda men ändå en typ av skogsväg. Ja då måste man försöka hitta lite nya aktiviteter. En sak jag börjat med är att varje Söndag kontrollera de jordhögar efter vägen vilka jag skrev om häromdagen. I söndags gjordes alltså den första besiktningen.

Visst har det kommit några små skott, nu är frågan är det ogräs eller är det blommor. Det återstår att se.

En liten ny sak räcker inte, dygnet har 24 timmar och minst hälften ska fyllas med något meningsfullt. Som tur är har vi vårt köksfönster bara några meter från vägen så vi ha full kontroll vad som rör sig på den. Det är inte så många hus att det inte går att ha koll, så nu vet vi registreringsnummer på allas bilar, vilka som kör fort eller sakta, mellan vilka tider de arbetar osv. Det går automatiskt när vi sitter vid köksbordet och äter eller fikar. Det är med andra ord dags att flytta till baksidan av huset o äta. Vi har dock beslutat att börja spionera lite mer närgående på ett par av grannarna. Rolf har förberett det hela, satte upp en spionkamera för några dagar sedan.

Nu är det lilla huset snart på plats.

Jaap det handlar om en fågelholk med kamera som inköptes på Weibulls för flera år sedan. Nu är tekniken kontrollerad, kameran justerad och holken uppsatt. Hoppas verkligen att det kommer några små fåglar och flyttar in snart. Det är så fantastiskt att se utvecklingen från nykläckt ägg till dunig liten fågelunge.Bara att se tiden an nu.

Bra insyn och lampan lyser perfekt.

Den stora älgvandringen

Etiketter

, , ,

I flera tusen år har älgarna vandrat långa vägar på samma leder för att komma till de rika betesmarkerna. Det är en lång väg och på en del ställen måste man hitta bra ställen att kunna simma över. De samlas för att sedan gemensamt ta sig fram till den rika grönska de hoppas hitta. Jag tycker det är så fantastiskt att de hittar vägen och att de vet vilken tid de ska samlas. Jag menar det är ju inte samma älgar som för tusen år sedan. Denna vetskap måste alltså ligga i generna.

Platsen för vandringen ligger nära Junsele i Ångermanland. Förra året var första gången man via kameror följde denna vandring i TV och i år gör man det igen. Det är inte mindre än 20 fjärrstyrda kameror, 5 fasta och 1 bemannad kamera utsatta efter vandringsvägen. Datumen som man kan följa skådespelet är mellan 9 april och 4 maj i år och det sänds dygnet runt. Årets vandring kan ses till 27 april 2021 så det är inte försent om ni missat det. Och det bästa av allt detta program kan ses över hela världen. Det betyder att min syster i USA kan gå in på http://www.svtplay.se och titta på Den stora älgvandringen.

Här kommer några bilder som jag tagit från TVn men själva simningen har tydligen inte börjat ännu.

Fantastiska bilder på fantastiska djur missa inte att ta en titt.

Rättviks kyrka

Etiketter

, , , , ,

I de här dagarna när det verkligen finns utrymme tidsmässigt att göra saker som annars aldrig blir av. Ja då ska man passa på att göra det där som man aldrig tycker sig hinna annars. Rolf har börjat gå igenom och redigera gamla filmer som vi tagit genom åren. Det är alldeles för tekniskt för mig. Jag håller mig till vanliga foton och har insett att de jag tagit senaste året inte har blivit riktigt genomsedda. Att läsa är att resa men att se på foton är även det en resa. I synnerhet när vi varit på platser som jag har tagit foto av med tanke på att jag ska läsa om detta när jag kommer hem. Har en del sådana från senaste året som jag inte har hunnit med, men nu är det dags. I slutet av januari i år var vi med goda vänner i Tällberg men passade på att ta en miniutflykt till Rättvik. Naturligtvis ville vi se Rättviks kyrka.

Rättviks kyrka

Detta är en mycket gammal kyrka byggd på 1400-talet om jag minns rätt men den byggdes till tre gånger under 1700-talet, belägen på en udde vid Siljan och inte långt från Rättviks centrum. Ligger väldigt vackert och majestätiskt och man ser vida omkring över sjön Siljan.

Sjön Siljan med Rättvik

Det första man ser när man kommer in i kyrkan är det magnifika altaret som tillsammans med predikstolen utgör kyrkans centrum.

Altaret
Predikstolen

Predikstolen tillverkades 1636 av träsnidaren Johan Matzon och Anders Pärsson Målare. Mittfältet visar Kristus som världens frälsare med jordglob i ena handen och den andra höjd till välsignelse.

Dopfunten

Det har funnits en medeltida dopfunt men vart den har tagit vägen är det ingen som vet. Nuvarande dopfunt är från 1652. Under medeltiden stod dopfunten vid huvudingången den placeringen skulle symbolisera att dopet är ingången till den kristna kyrkans gemenskap. Numera står den nära altaret. vid dopfunten är även skulpturen Maria med barnet placerad. Så även golvljusstaken med påskljuset.

Maria med barnet

Eftersom det ganska nyligen varit jul så fanns julkrubban kvar. En modern och annorlunda sådan.

Julkrubban

Rättviks kyrka är verkligen värd ett besök, här är bara ett litet axplock av det vi såg. Det är ganska fantastiskt att under ett besök i en sådan här kyrka få se skulpturer, målningar och även få läsa om flera hundra års historia. Ingen kyrka är den andra lik vilket man kanske kan tro. Åker man förbi Rättvik bör man stanna till en stund. Innan vi gick därifrån tände vi förstås de traditionsenliga ljusen till minne för våra nära och kära.

Sysselsättning

Etiketter

, , , ,

Att hitta på sysselsättning när man har hela dagarna helt obokade är inte helt lätt. Risken för att fastna framför TVn kan vara ganska stor, fast den senaste veckan har vi faktiskt tittat väldigt lite på TV. Två kvällar i rad har vi inte haft den på alls. Det finns dock några program man inte vill missa.

Ett av dem är Den stora älgvandringen på svtplay. Blev otroligt populärt när det sändes förra året och nu är det en ny omgång. Programmet sänds live hela dygnet från 19 olika kameror som är utplacerade i en skog. Det känns nästan som att sitta ute i naturen och vara med. I flera dagar har inget hänt men i eftermiddag såg jag två älgar som dök upp i någon av de första kamerorna och här ser ni en av dem.

Den stora älgvandringen.

Det andra programmet finns på Kunskapskanalen och heter Australiens makalösa natur. Ett fantastiskt både vackert och lärorikt program. Här får man se mycket av Australiens fauna och flora.

Ett riktigt slagsmål mellan två väldigt stora krabbor, man kan nog säga att störst vann. Själv ser jag en möjlighet till en riktigt god krabbsmörgås, vilket dessvärre inte går eftersom avståndet mellan oss är för stort.

Idag blev det shopping

Etiketter

, ,

Efter fem veckor av ”isolering” började shoppingsuget att komma tillbaka. Visst är det jättebra att få hem varorna och allt man behöver fast ibland är det roligt att få handla själv. Det har dock visat sig att matkontot blir betydligt mindre än det är i vanliga fall å andra sidan har middagarna blivit tristare. Inspirationen man får i affären när man handlar livsmedel är viktigare än man tror. Idag blev det äntligen en shoppingdag. På shoppingcentrat var det ganska mycket folk, allt ifrån unga till äldre. Det förvånar mig att så många äldre går ut på affärer där det trots allt rör sig ganska mycket folk.

Jag skulle ha en bit sammet i tygaffären och det tog sin tid eftersom det fanns en hel del att välja på. Tanken var att det skulle vara svart eller mörkblått, men just de färgerna var svåra att hitta. Till slut blev det svart med lite glitter i.

Eftersom det gäller att hitta på lite hobbyverksamhet under den här tiden blev det ett besök på Panduro och där fanns precis det jag önskade mig. Det visade sig att många affärer var stängda delvis på grund av Corona men även på grund av att de gått i konkurs. Så allt på inköpslistan gick inte att få tag i. Hur det ska se ut om ett halvår i detta köpcenter vågar man inte tänka på.

Efter att startat shoppingturen tidigt på morgonen blir man lätt lite hungrig när halva dagen har gått. Inne på matstället var det tydligt markerat var man fick stå fast just idag var det väldigt folktomt där. Det blev trots allt en trevlig dag med lite ombyte i rutinerna. Ja nu var det ju inte så att jag kroppsligen var på denna tur, nej tack vare tekniken och Facetime samt ett barnbarn fick jag mitt lystmäte av shopping.

Lördag igen

Etiketter

, , ,

Trots att vi tycker att fem veckor i karantän är långt så måste jag säga att lördagarna har en tendens att dyka upp ofta. Tror att Rolf börjar tycka att det är lite långtråkigt men nu kommer det fina vädret och då kan städning av trädgård börja. Jag tröstar honom och säger vi tar det lugnt för vi får nog dras med den här karantänen till oktober. Då kan vi ju börja leta efter gran och förbereda julen.

Tänk vad barn och barnbarn ska bli glada då, de kommer att överösas av mössor, halsdukar o sockor. De vuxna får dukar o grytlappar. Tur att jag gillar att sticka o virka hoppas bara att garnet räcker. Hade kontakt med en garnfirma på nätet i går, de jobbar för högtryck och hinner knappt med. Många garner och färger är slut, 70+ i Sverige är uppväxta med syslöjd och träslöjd och det är en tillgång i dessa dagar.

I en facebooksgrupp jag är med i diskuteras det stickning o virkning av alla de slag. Man byter ideér och mönster med varandra. Nya idéer eftersöks varje dag annars är risken stor att man kommer att ha gardiner, dukar, kuddar, överkast med mera i olikfärgade mormorsrutor. Hemska tanke. Nej här gäller tänka nytt och ett av mina barnbarn är mig behjälplig hon sände mig detta foto.

En cykeloverall kanske, något att satsa på eller?

Rutiner

Etiketter

, , , ,

Nu när man har en begränsad yta att vara på får man skaffa lite dagliga rutiner. Ja begränsad, det är klart skogsvägar kan man väl gå i flera mil men jag tänkte nog mer på hemmafronten. En rutin vi har är att ta en långpromenad med hunden. Eftersom vi bor lite på landet och nära naturen har vi möjlighet att röra oss utan trängsel.

Här delar sig vägen åt två håll.

Vi går en liten raksträcka och efter ett tag delar sig vägen åt två håll. Det är hunden som bestämmer vilken väg vi ska ta, oftast är det rakt fram för då kommer vi till en åker där han får springa lös. Idag var det till höger han går ju på lukten och något intressant måste ha varit på vägen idag

Vädret har ju varit fantastiskt fint, förra året detta datum snöade det. I år kan vi följa hur våren börjar visa sig på olika sätt.

Tussilagon börjar försvinna den har blommat klart för i år, så även blåsipporna.

Vitsipporna däremot blommar för fullt, det är stora vita fält i dikeskanterna.

Så har vi de fina späda vårlökarna, så skira men eftersom de växer så tätt så lyser de upp så fint.

Violerna har även de börjat blomma och vi ser dem i den vanliga blå färgen men även i en intensivt blå färg.

Detta är vad vi ser varje dag och det är en förmån att få uppleva hur vårens blomning lyser upp naturen allteftersom tiden går. Idag såg jag även en liten skogsmus men den såg mig också så den försvann illa kvickt.

Man kan ju tycka när man ser denna bild med Rolf och hunden på en trist och grå skogsväg att ” de har nog inte för roligt.”

Fel, ni har nu sett hur mycket vackert som finns efter denna ” trista” väg. Sträckan är 4,9 km lagom för både oss och vovven. Vad vi ser om vi väljer att gå rakt fram får ni se en annan gång.

Stilla sin nyfikenhet

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , ,

Det finns massor av saker man kan sysselsätta sig med nu när man är hemma 24 timmar varje dygn. Jag fick stilla min nyfikenhet ganska mycket under påskhelgen. Varje år brukar TV ha ett program om varför vi firar påsk (om ingen vet det) eller om Israel. I år bjöds vi på en liten resa i Israel via TV-n det är alltid lika intressant. Det spelar ingen roll hur mycket man läst eller sett man är ständigt nyfiken. I år har det varit många bra serier om judendomen av olika slag. Jag tror att jag tidigare nämnt att jag såg serien SHTISEL en fantastisk berättelse om hur de ultraortodoxa judarna lever än idag. Den trycker väldigt mycket på hur männen lever inte så mycket från kvinnoperspektivet. Mycket sevärd, finns på Netflix.

Det är många år sedan Rolf och jag var där men när jag såg filmen kom jag att tänka på den resan. Att besöka klagomuren var en annorlunda upplevelse.

Ett av de finaste minnena var när vi besökte Oljeberget mitt i natten med buss, guiden satte på en CD med Viktor Klimenko (den sjungande kosacken) han sjöng Frid över Jerusalem. Det blev en känslosam stund.

En otrolig vy som gömmer en väldig massa historia.

Nedanför Oljeberget ligger Getsemane den olivträdgård där Jesus togs till fånga inför sin korsfästelse. Tittar man till höger på fotot i det mörka partiet kan man se ett torn på en kyrka. I den kyrkan vid namn St.Mary Magdalena ligger Prins Philips mamma Alice av Battenberg begravd. En intressant person med mycket livserfarenhet, finns mycket att läsa om henne på internet.

Det får mig att tänka på en annan film nämligen Unortodox, den belyser den ”stränga” judendomen ur ett mer kvinnligt perspektiv. När vi såg den serien på TV satt vi helt tysta och lite tagna efter varje program. Mycket sevärt. Så kom det ytterligare ett program på UR play och det hette, Med eller utan peruk.

Den ultraortodoxa judendomen säger att man som gift kvinna ska bära peruk och detta gäller även om man är frånskild. Denna dokumentär handlar om en frånskild kvinna som inte vill ha tillbaka sin peruk. Hon tar kontakt med en Rabbi för att höra om det är möjligt att slippa bära den. Även den är sevärd och att lära sig lite om olika religioner ökar också ens egen förståelse för den.

Denna resa med en fantastisk guide lärde oss väldigt mycket i synnerhet en vidare vy av det man lärt sig som barn. Men den bjöd på många andra upplevelser bland annat ett bad i Döda Havet. Måste säga att för min del var det lite obehagligt då vattnet var så salt att man fick svårigheter att lägga sig ner i det, saltet gjorde att man flöt direkt och fick då svårt att lägga sig på rygg vilket var ett måste för att undvika få salt i munnen.

Rolf hade inga problem med det och han fick även tag i en dagstidning, man kan säga att han just då läste Hebreiska flytande.