Egentligen borde jag vara på väldigt gott humör idag då det är min systers födelsedag och man skall ju glädjas tillsammans. Hon blev uppvaktad med såväl smörgåstårta med räkor o lax som prinsesstårta och detta i USA. Det enda jag kände var en liten uns av avundsjuka. För att få bort så ovärdiga tankar gick jag ut med hunden eftersom jag sedan skulle köra Rolf till en middag. Hunden o jag tog en liten skogsväg och naturligtvis hittade han en rådjursskalle med hornen kvar.

Insåg snabbt att jag aldrig skulle få honom att lämna från sig detta, en strid som skulle sluta oavgjort om vi så stod där i timmar. Har provat förut och om jag inte ger mig kan det bli en lång natt ute i det fria. Lite smart är jag allt, eftersom jag är den enda av oss två som har en mobiltelefon eller åtminstone den enda som kan använda den. Ringde jag upp husse och sa som det var, bad honom komma ut och säga ”loss” när vi kom fram till huset.

När vi var 15 meter från tomten såg hunden plötsligt att husse kom ut från huset, vilken helomvändning. Så snabbt han kunde på två tassar vände han helt om och tänket gå tillbaka till skogen, jag blev imponerad. Nu är husse lite snabb han också och jag kan säga att i denna kampen vann husse. Tror ändå hunden var lycklig som fick bära det hela vägen hem.

Kunde sedan köra Rolf till hans middag, men något hade hänt på vägen och jag kan säga, in till staden gick det på 10 minuter från den stora vägkorsningen vid ICA in till city. Hem var det kö och om jag inte känt till en annan väg hade det tagit timmar. Tror den här kvällens upplevelser påverkade mitt humör lite, men nu är vi vänner igen, hunden och jag.