Igår skrev jag om Vilhelmina kyrka och nämnde då att det även fanns en kyrkstad, kyrkstäder verkar ha funnits mest i de norra delarna av landet. Detta berodde främst på att det var långt mellan byarna och kyrkan, då blev det naturligt att man måste övernatta. För en del kunde det ta flera dagar att ta sig till kyrkan, antar att detta var anledningen till att det var kyrkhelger och inte någon enstaka andakt. Nedanför kyrkberget avsattes mark för uppförande av en kyrkstad. Ofta gick man ihop och byggde en stuga där varje familj fick en andel eller en liten kammare. Måste varit lite som dagens andelshus i fjällen.

Kyrkstaden i Vilhelmina började byggas 1840 och det sista huset som uppfördes kom 1890. Ända fram till mitten av 1800-talet fanns det bestämmelser om hur många kyrkhelger man måste infinna sig på. Det måste vara väldigt långtråkigt att sitta och höra på långa trista predikningar på gränsen till förmaningar timma efter timma. Kanske. bröts dessa av att det förekom jordfästningar, bröllop eller dop som man hade chans att bli bjuden på. Så i många fall blev det säkert väldigt roligt att träffa släktingar o vänner och få höra allt som hänt sedan senaste träffen. Ibland fanns det tillfälliga marknadsstånd där man kunde köpa dryck o mat. Då kunde man njuta av något att äta o samtidigt utbyta senaste skvallret.

År 1921 kom den stora branden som man tror orsakades av ett bristfälligt byggd skorstensrör. Därmed brann femtio hus ner till grunden. På 1960-talet köpte Vilhelmina kommun in resterande stugor och renoverade dem. Numera drivs det bland annat ett vandrarhem i några av stugorna. Boendet på vandrarhemmet är speciellt eftersom man behållit den gamla stilen och utförande på rummen. Inte på många vandrarhem man kan få dubbelrum med pentry och toalett.

Muséet har en visningslägenhet där man kan se hur det såg ut i boendet i kyrkstaden. Oftast bara ett rum och kök.

Inne i Museet finns det en modell av hur det kunde se ut och vad kvinnorna kunde syssla med under sina besök där. Se nedan.