• Dags för lite nytt på bloggen.
  • Om mig
  • Solsi´s Blogg

Solsi Blogg

~ spännande resor, shopping runt världen, mat från när och fjärran, händelser i min vardag

Solsi Blogg

Etikettarkiv: Vilhelmina

Kyrkstaden i Vilhelmina

09 fredag Jul 2021

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

AnnaGustava, Vandrarhem, Vilhelmina, Vilhelmina kyrkstad

Igår skrev jag om Vilhelmina kyrka och nämnde då att det även fanns en kyrkstad, kyrkstäder verkar ha funnits mest i de norra delarna av landet. Detta berodde främst på att det var långt mellan byarna och kyrkan, då blev det naturligt att man måste övernatta. För en del kunde det ta flera dagar att ta sig till kyrkan, antar att detta var anledningen till att det var kyrkhelger och inte någon enstaka andakt. Nedanför kyrkberget avsattes mark för uppförande av en kyrkstad. Ofta gick man ihop och byggde en stuga där varje familj fick en andel eller en liten kammare. Måste varit lite som dagens andelshus i fjällen.

En av gatorna i kyrkstaden.

Kyrkstaden i Vilhelmina började byggas 1840 och det sista huset som uppfördes kom 1890. Ända fram till mitten av 1800-talet fanns det bestämmelser om hur många kyrkhelger man måste infinna sig på. Det måste vara väldigt långtråkigt att sitta och höra på långa trista predikningar på gränsen till förmaningar timma efter timma. Kanske. bröts dessa av att det förekom jordfästningar, bröllop eller dop som man hade chans att bli bjuden på. Så i många fall blev det säkert väldigt roligt att träffa släktingar o vänner och få höra allt som hänt sedan senaste träffen. Ibland fanns det tillfälliga marknadsstånd där man kunde köpa dryck o mat. Då kunde man njuta av något att äta o samtidigt utbyta senaste skvallret.

År 1921 kom den stora branden som man tror orsakades av ett bristfälligt byggd skorstensrör. Därmed brann femtio hus ner till grunden. På 1960-talet köpte Vilhelmina kommun in resterande stugor och renoverade dem. Numera drivs det bland annat ett vandrarhem i några av stugorna. Boendet på vandrarhemmet är speciellt eftersom man behållit den gamla stilen och utförande på rummen. Inte på många vandrarhem man kan få dubbelrum med pentry och toalett.

Kök/vardagsrum.

Muséet har en visningslägenhet där man kan se hur det såg ut i boendet i kyrkstaden. Oftast bara ett rum och kök.

Sängen inbyggd för att hålla värme samt för att rymma en familj, vaggan fick dock stå utanför.
Öppen spis fanns förstås.

Inne i Museet finns det en modell av hur det kunde se ut och vad kvinnorna kunde syssla med under sina besök där. Se nedan.

Anna Gustava
Annons

Vilhelmina kyrka

08 torsdag Jul 2021

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Åkerman och Lund, G Torhamn, Johan Zacharias Bång, Jon Erik Öst, Kyrkstaden, Petrus Gavelin, Sten Gumaelius, Sven Dufva, Tore Davidsson, Vilhelmina, Vilhelmina kyrka, Vollsjös

Idag har det blivit ett besök i Vilhelmina kyrka. Vi försöker alltid titta in i kyrkorna på de platser vi besöker. Förutom att de förmedlar lugn och ro så berättar de mycket historia. Ofta från väldigt lång tid tillbaka och tänk så mycket vacker konst av olika slag det finns att beskåda.

Vilhelmina som är en gammal plats hette från början Volgsjö. Under 1700- talet kom det tillresta präster till Vilhelmina och höll gudstjänster två – tre gånger per sommar. De fick då bo i en lappkåta under besöket. 1783 fick man sin första bofasta präst, Petrus Gavelin. Då bestod samhället av 200 invånare. Sedan växte det allteftersom.

Den första riktiga kyrkan stod färdig 1840 och blev då placerad på en höjd. En vacker vit träkyrka är det.

Vilhelmina kyrka

Nedanför kyrkberget byggdes det en massa små hus den sk kyrkstaden. Där bodde kyrkobesökarna från byarna under kyrkohelgerna. År 1970 renoverades en del av kyrkan och bland annat tillkom det en toalett, vilket faktiskt inte finns i många kyrkor forfarande. Idag rymmer kyrkan 370 personer.

Altartavlan målad av G Torhamn 1923

Altartavlan är en bemålad relief som är gjord av G Torhamn 1923. Samma år sattes de målade korfönstren in. Dopfunten är från 1970, ritad av Sten Gumaelius och silverskålen på den är gjord av Vilhelminas egen silversmed Tore Davidsson.

Dopfunt i Vilhelmina kyrka

Ljuskronorna är från 1970. Det är kopior från de gamla ljuskronorna som fanns i Volgsjös kapell. Det finns två av originalen kvar och de hänger i kyrkan.

Ljuskronorna i kyrkan.

Orgel köptes så sent som 1923 och men den nuvarande är från1960 och byggdes av Åkerman och Lund.

Orgeln från 1960

I tornet finns fyra klockor men den äldsta från 1784 används inte idag.

Tänk så mycket man kan lära sig av att titta in i en kyrka en liten stund.
Utanför kyrkan precis innanför muren finns en gammal gravsten med inskriptionen Johan Zackarias Bång alias Sven Dufva.

Rakt nedanför kyrktrappan finns en fiol gjord i smide. Där vilar riksspelmannen Jon Erik Öst.

Ljuvli är jorla

03 söndag Jul 2016

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Å björken dom ä sä full i löv, I denna ljuva sommartid, Ljuvli är jorla, Psalm 200, Stenmans konditori, Vilhelmina

Nu är vi inne i juli månad och sommaren visar sig från sin gröna och blomrikaste sida. Dock måste jag säga att det idag har öst ner riktigt hällregn. Vi passade därför på att åka till Vilhelmina för att köpa lister och lite annat smått. Då vägen som går över fjällen är belagd med någon slags grus som innehåller tjära/olja undviker vi att åka där. Detta eftersom gruset sätter fast sig i lacken och är omöjlig att få bort, vi har redan den erfarenheten så den behöver vi inte göra om.

Resan blev därför lite längre 2 x 15 mil, det är ju inte långt här uppe men om någon sagt att jag skulle åka från Uppsala till Örebro för att köpa lister, nej, nej.

Enda fördelen med detta är att jag kunde fika på Stenmans konditori med kaffe o en bakelse som räckt till fyra (stabbig). Konstaterar att det konditoriet inte har tjänat på att byta ägare.

Väl hemma var det bara att byta om för att gå till grannen.

DSCN7149.JPG1

Tänk jag älskar deras hus det är så hemtrevligt, gediget och välkomnande. Först får man en liten drink i härbret där det brinner i öppna spisen och utsikten mot sjön är hänförande. Därefter upp i ”storhuset” för mat.  I regnet och kylan passade det perfekt med en skaldjurssoppa och efter det en västerbottenpaj. Vilken lördag, dessutom fick vi höra psalmen nedan.

Har lagt märke till att man i sommar har börjat att ge konserter, visaftnar och gudstjänster på det gamla ”bondska målet”. Vi var inte på gudstjänsten eftersom vi inte hade förstått något, däremot blev det till att lyssna på sång. Känner ni igen den här?

Å björkern dom ä sä full i löv      å jorla ha fott va hon behöv      dä piller å dä gror där

Å åll e blommer gör oss gla          vi tyck int vi sämmer ha            än själve Salomo där

Jag tyckte det var ganska fantastiskt att få höra den här och om jag inte känt igen melodin  tror jag inte att jag hade vetat vilken det var. Det är psalm 200 ”I denna ljuva sommartid” och det är vers nummer två ”Av rika löv är jorden full”.

Det är en speciell känsla att få höra psalmer på ett mål som man talade för så länge sedan. Antar att idag är det mest äldre som förstår det. Men med vår just nu så vackra natur, alla sommarvisor och psalmer måste man väl ändå säga att, Ljuvli är jorla.

Långt eller långt??

20 fredag Mar 2015

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Albert Einstein, Allting är relativt, Borgafjäll, Downs syndrom, Rocka sockorna, Vilhelmina

Långt eller långt, ja allting är relativt enligt Albert Einstein (fast ingen vet om det är han som sagt det). Vad jag tänker på är att vi människor blir alltmer bekväma. Läste i en tidning idag att personer som bodde i en liten ort skulle få sin vårdcentral stängd och i stället får de gå till grannortens vårdcentral. Hemska tanke, de måste nog åka ett par mil. Kan inte låta bli och jämföra det med hur de har det som bor i norra delen av Sverige. Exempelvis i Borgafjäll som vi nyss har kommit hem ifrån, där får man åka runt 10-12 mil för att nå en vårdcentral. Det blir en tripp på runt 25 mil. Kunde vara nyttigt att fundera på hur det ser ut i olika delar av landet innan man börjar beklaga sig. Vi skulle köpa en liten fläkt i förra veckan och åkte då till Vilhelmina för att inhandla den, känns ganska OK att åka drygt 20 mil när man skall fredagshandla.

Idag har jag lärt mig något nytt, Rocka sockorna det är minst 260 000 personer som har haft olika sockor på sig idag (plus alla som inte skrivet det på fb). Detta för att uppmärksamma allt som är annorlunda. Vill man läsa mer om detta går det bra att gå in på http://www.expressen.se/…/rocka–sockorna 

Ett initiativ från en syster som vill uppmärksamma sin syster och andra som har Downs syndrom. Det har myllrat av bilder på facebook idag. Till och med sonens hund ville vara med. Gulligt tycker jag. ”Gaston ställer upp på bild såklart :-)<br /> #tjänstehund<br /> Tjänstehund Gaston ställer upp i Rocka sockorna :-)”

Rocka sockorna betyder att man har olika sockar och i olika färg, detta för att göra världen lite mera färgglad.

Tänk vad mat är gott.

11 onsdag Sep 2013

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Bergmans, Laxtallrik, Princessbakelse, Stenmans konditori, Vilhelmina, Wienerbröd

Mätt kan man känna sig ofta men ändå tröttnar man aldrig på mat, visst är det egendomligt. Det svåra med mat och sötsaker är att jag faller så lätt för dess frestelser. Som här på Stenmans konditori i Vilhelmina, Rolf ville ha ett wienerbröd och en prinsessbakelse och det är klart inte kunde jag nöja mig med en bit då. Nej rättvist skall det vara, dessvärre är det aldrig rättvist när jag ställer mig på vågen, hans kalorier verkar gå rätt igenom kroppen medan mina har en tendens att föröka sig.

image

Förutom att Stenmans har en trevlig miljö att fika i, så är det ganska kul att sitta och titta ner mot centrum. Kanske inte den livligaste platsen men vackert.

image

Nu skulle man ju kunna tänka sig att vi var mätta och nöjda men icke, ett besök hos Bergmans innan vi åkte hem. Man kan aldrig veta när man kommer fram, det kan ju bli punktering eller något. Läste just på Facebook om min systerdotter som tankat bensin i sin dieselbil i dag, undrar hur det gick och när hon kommer hem. På Bergmans blev det en laxtallrik för min del, denna har de vunnit pris för.

image

Rolf slog till med en vilttallrik som tydligen smakade utmärkt eftersom den slank ner utan problem. Den gav mig en god idé om vad jag skulle bjuda IngaMärta och Leif på i kväll. Gick hem hos dem också kan jag säga.
image

Vilhelmina och däckbyte nästa

10 tisdag Sep 2013

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Avaträsk, Blaijkfjället, DäckTeam, Djupdal, Dorotea, Dortmund, Fjälltuna Månstorp, Gitsfjället, Mouse, Potatisbakelse, Transportabelt jakttorn, Vilhelmina

Eftersom Rolf nu har startat en ny tradition, nämligen att gynna småföretagen i södra lappland, bland annat genom köp av nya däck vartannat år, så var det dags igen. Det är fjärde punkteringen på relativt kort tid, vilket beror på att vägarna häruppe renoveras och det är ganska stora vassa sprängstenar som används. Det tycker jag i sig är otroligt att man får ha, var och varannan bilförare får punktering. Nu var det gjort och bara att acceptera, en bilfärd på drygt 32 mil för att laga en punktering. Det gick inte att åka över Gitsfjället till Vilhelmina eftersom det var på den vägen det reparerades, fick alltså åka några extra mil via Dorotea. Döm om vår förvåningen när det visade sig att även den vägen var föremål för renovering. Väl framme hos DäckTeam i Vilhelmina hälsades vi med ett igenkännande leende. Däcket kollades.

image

Ja vilket elände, ett längsgående snitt omöjligt att laga, bara att köpa två nya eller förresten varför inte ta fyra när vi ändå är där. Då kan vi ju ha de två gamla som extra däck till nästa punktering. Sagt och gjort och de trevliga killarna hälsade oss välkomna tillbaka, kanske nästa sommar. Vilken väg hem igen?  Det visade sig att det fanns en annan liten smal skogsväg över Blaikfjällets naturområde,  från Vilhelmina till Avaträsk den tog vi. Först kom vi till en miniby vid  namn Djupdal, men vilka vyer det var där.

image

Åkte vidare och träffade på fem äldre trevliga jägare från Tyskland, en hade varit här och jagat älg i flera år. Jag pratade med en av dem, hans engelska var väl inte den allra bästa, han var dock lycklig för de hade under dagen sett två samt skjutit en mouse. Tur, för den kunde de ju transportera i byxfickan till Dortmund.
Efter ytterligare nån mil stötte vi på ett annat jaktlag från Fjälltuna Måntorp, de var dock inte var lika glada eftersom viltet uteblev. Däremot hade de ett  transportabelt jakttorn med sig, ett riktigt häftigt hemmabygge.

image

Efter några mil kom vi till ytterligare en hänförande utsikt, vilken tur att vi hittade den här vägen annars hade vi inte fått uppleva denna  natur eller fått träffa de trevliga personer vi stötte på.

image

Nu är vi hemma igen och nästa gång vi får punktering har vi två däck i beredskap, jag avstår från att räkna ihop alla kostnader för denna älgjakt då blir köttet väldigt dyrt. Vi firar i stället att ett av barnbarnen fyller sjutton år idag och det gör vi med en riktig potatisbakelse som bara kan göras i Vilhelmina. Dessvärre får hon inte själv vara med eftersom hon går i skolan och är hemma hos familjen, men det är ju tanken som räknas.

image

Nu är det kokta fläsket stekt

04 onsdag Sep 2013

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Björn, Grillat jägarfläsk, Ramsele, Ramselebacon, Ramselefläsk, Vilhelmina

Nu är det kokta fläsket stekt eller om det är tvärtom. I alla fall är det fläsk jag har blivit lite fascinerad av, när jag är i Borgafjäll. Det är dock en speciell sorts fläsk och det kommer från en liten firma i Ramsele, därav det originella namnet Ramselefläsk. Det finns i många varianter, amerikanskt fläsk som ofta har en cm köttrand och fem-sex cm rent fett, bra att ha i kappsäcken om man behöver extra energi. Jägarfläsk en annan variant, lite rökt och flera köttränder, det grillas ofta, fantastiskt gott att skära skivor av.
image

Syltat Ramselefläsk har jag inte smakat det såg lite trist och grått ut, kanske smakar desto bättre. Ramselebacon är rökt och tjockt skivat, perfekt att rulla runt Västerbottenost och därefter grilla snabbt. Det vanliga baconet är för tunnt för detta. Men det absolut godaste grillade jägarfläsket är det som finns i Vilhelmina på ICA, omöjligt att låta bli, i somras tävlade nog ett av barnbarnen och jag om att få flest skivor. Tydligt är att även fläsk kan bli en passion och då i synnerhet om det kommer från Ramsele.
Hur det gick på älgjakten idag ? Bacchus var väldigt duktig men dessvärre hade han missuppfattat sitt uppdrag. I stället för älg drev han fram en björn, tyvärr var ingen av jägarna beredda på detta så den fick löpa. Inte undra på att det var ont om älg.

Julstress dan före dan?

23 söndag Dec 2012

Posted by Solsi in Min vardag

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Dan före dan., Granskottssill, Vilhelmina

014.JPG1

Rolf har garnerat 50 pepparkakor, då är i alla fall de klara och budskapet är väl ganska tydligt.

Idag är det dan före dan och en klok person har sagt, att det som inte är gjort till TV:s uppesittarkväll behöver inte göras.

Det stämmer säkert men jag är nästan klar, fast kanske har dagen haft ett visst stråk av stress över sig. Granen barrar hejdlöst efter två dagars inomhusvistelse, dyrt för en hink barr som inte går att elda upp en gång. Dessutom strejkar julgransbelysningen och måste bytas ut. Grilljering av skinkan gick bra, förutom att det fanns en massa fett gömt under nätet, blev säkert minus sju hekto av ätbara skinkan. Senapsflaskan som skulle spritsa ut en smal fin stråle, tappade korken och ut kom en jättehög s.k. ketchupeffekt. Nejlikspåsen var upp o ner, så alla flög ut på golvet. Katten drack vatten från dricksglaset och skatan flög iväg med jordnötspåsen. Julstress? Inte då, men tror i alla fall det är dags för lite ”slappa framför TV:n”.

Granskottsillen är inlagd och väntar på att avsmakas, recept till detta fick jag i Vilhelmina i somras och granskotten kommer från Borgafjäll.

010.JPG1

Vägen från Borgafjäll till Vilhelmina

10 måndag Sep 2012

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

635 meter över havet, Blaijkfjället, Borgafjäll, Malgomaj, Vilhelmina, Volgsjön, Vualtjere

Idag blev det en tur till Vilhelmina, natten har varit kylig, vilket inte minst märks på alla lövträd runt om. Vägen går över Blaijkfjället, och när man kommer upp på kalfjället är det en otrolig utsikt. Det är så platt,så platt, bara myrar så långt ögat når.

Snöhindren står redo, för att vänta in den första snön, men innan dess kan man njuta av röda, gula och gröna nyanser i naturen. Den här platån på fjället ligger på cirka 635 meter över havet.

Eftersom vägen delvis ligger så högt, finns det en del branta partier. Det är rena berg- och dalbanan, vilket kan låta kul men är desto värre ganska trafikfarligt.

På vägen till Vilhelmina ser man alltid något nytt, den här gången är det en flytande bastu. Ligger fint förankrad i Volgsjön.

Den andra sidan vägen kantas av Malgomajsjön, den är imponerande stor men ser inte så inbjudande ut så här i höstkylan.

En del vägskyltar häruppe har namnen på svenska och samiska. Trevligt, men för mig lite svårt att tyda. Tänk så annorlunda samiskan är från svenskan. Det är i alla fall en vacker tur, och 20 mils bilkörning är helt normalt här, ifall man vill åka och handla lite.

Lapp-Lisa

19 torsdag Jul 2012

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

AnnaLisa Öst, Barnatro, Fatmomakke kyrkkåta, Guldgrävarsången, Hylands hörna, J A Hultman, Lapp-Lisa, Lennart Hyland, Mark, Solskenssångaren, Vilhelmina

Det blev en trevlig dag i Vilhelmina igår, vädret var perfekt, varmt och soligt. Varje gång vi har åkt dit har jag tänkt svänga in på en skogsväg där det står en skylt med Mark på, det har dock aldrig blivit av. Men igår gjorde vi det.

Varför, jo en gång bodde det en dam i ett hus i den lilla byn, hon hette Anna-Lisa Öst. Kanske är hon mera känd som Lapp-Lisa, hon föddes den 8 oktober 1889 i Marks kommun utanför Vilhelmina. Hon kallades för Sveriges sångfågel, tant Barnatro m.m, många är de som har hört hennes sjunga eller åtminstone hennes sånger. Denna staty står utanför ett litet museum man har låtit uppföra i hennes hemby.

Lapp-Lisa tillhörde Frälsningsarmén och jag kommer ihåg att jag en gång, (tror det var på sjunde kåren på Södermalm) hörde och såg henne. I Fatmomakke sameby har Frälsningsarmén en kykkåta, vilken hon själv har bekostat, där texten till en av hennes mest älskade sånger finns skriven på väggtavlor, nämligen Barnatro. Nedan en bild ifrån insidan av museet.

Mittemot museet ligger ett litet gammalt kapell, i vilket jag tror att hon upphöjt sin röst många gånger.

Hon gjorde även många sångturneringar i USA, där hon var väldigt populär, inte minst med tanke på den vackra sameklädseln hon bar vilket säkert förhöjde det hela. Jag minns att hon en gång deltog i Hylands hörna, när hon skulle sjunga strök hon Lennart Hyland över flinten och sa ”Det är solsken där uppe på kullens topp”.  Vilket för övrigt var texten i en sång av solskenssångaren J A Hultman. Nu bor min syster i USA och jag kom att tänka på att hon lärde sig att sjunga med hjälp av Lapp-Lisa. Min syster satt med örat tätt mot den gamla grammofonen och sjöng med i Barnatro och Guldgrävarsången, jo det gav resultat hon lärde sig ganska bra.

← Äldre inlägg

Solsi

Mitt stora intresse är att resa. Jag har reser mycket och har ett stort intresse av främmande länder, kulturer, maträtter, möten, smultronställen, shopping och inte minst planeringen av resan. Jag älskar att laga mat och att baka. Jag hoppas att ni får nytta av mina upplevelser och den information jag delar med mig av :-) Solsi

Kategorier

  • Böcker
  • Filmer
  • Full og Cheer
  • Min vardag
  • Musik
  • Prylar
  • Pynt och inredning
  • Pyssel
  • Recept
  • Resor
  • Restauranger och mat
  • Sevärt
  • Shopping
  • sorg och begravning
  • thailand
  • Uncategorized
  • Upplevelser
  • Utflyktstips
  • Viner

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • juli 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
  • Följ Följer
    • Solsi Blogg
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Solsi Blogg
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …