Etiketter
Christina Bergendorf, Färöarna, Mars, Scandorama, Streymoy, Unn a Lad, Vagar
Efter dessa dagar med så fantastiska upplevelser så var det dags att åka hem. Vi åkte från samma flygplats som vi kom till, naturligt eftersom det bara fanns en. Flygplatsen är på ön Vagar och vårt hotell låg på Streymoy så det blev en liten busstur.
Flygplatsen Vagar byggdes under andra världskriget och att den låg precis vid en sjö beror på att man där kunde landa på vattnet. Den är inte så stor som synes men så är det ingen tät flygtrafik heller.
Här kan man se att det ligger en hel del höga fjäll på ena sidan.
Själva startbanan är ganska kort och slutar precis vid havet, inte utan att man hjälpte till att bromsa lite med fötterna. Att landa och starta på en kort bana omgiven av berg, hav och sjö är ingen höjdare kan jag säga. Vi hade förmånen att sitta bredvid en styrman/pilot från Färöarna så vi kände oss trygga plus att vi fick mycket nyttig information.
Här får man den första och sista bilden av Färöarna och det var inte utan att man funderade på vart man hade kommit. Hela ön ser ut ungefär så här förutom att det finns en del dalgångar. skulle kunna tro att vi landat på Mars.
Nöjda med våra upplevelser svävar vi ut i det blå ovanför oss, det lite mörkare blå under oss. Resan som vi köpt på Scandorama har mer än väl varit värd sitt pris och deras guide Christina Bergendorf gjorde ett utmärkt arbete. Förutom att vi lärt känna nya intressanta personer hade vi förmånen att få en lokal guide Unn a Lad vars namn är felstavat då jag inte har de bokstäverna på mitt tangentbord. En mycket kunnig person som bjöd på sig själv i stora mått.