Iskalla ögonblick ja det har vi upplevt många under vår tid i Lappland, minus 20 grader C får väl räknas som ett sådant ögonblick.Istapparna hänger kvar under takåsen och blir bara större trots att solen skiner. Fast egentligen var det inte den här typen av iskalla ögonblick jag tänkte på, nej det var något helt annat.

Var mera inne på att njuta av iskalla ögonblick inomhus och gärna framför en värmande brasa. Den som kan ta fram iskalla ögonblick på detta sätt är Viveca Sten, författaren till böckerna som handlar om Morden i Sandhamn. I den här boken har man samlat tio små minideckare alldeles lagom för att läsa en per tillfälle. Trots att de är ganska korta har författaren lyckats få in de spänningsmoment som behövs för att trollbinda en läsare. Naturligtvis utspelar de sig i och kring Sandhamn och karaktärerna känner man igen från tidigare böcker. Jag har lyssnat på boken och den hade lästs in av Katarina Ewerlöf. Mer behöver man väl inte säga, jag fattar inte hur man kan läsa in en bok med sådan proffsighet. Njutbart är ordet.

Men nu är det dags att glömma allt som hör vintern till för nu har våren kommit. Bosse i Västerås sände mig en bild på de första blåsipporna de har sett i åt, detta fick mig att titta extra noga vid vägkanterna på dagens hundpromenad. Minsann där stack det upp en och annan liten blåsippa vid skogsgläntan, så visst är våren här.

Om inte annat så märker man det när Bachus hälsar på sin kompis Frasse, då märks det att även hundarna känner av vårkänslan och då vill de gå lååånga promenader gärna i sällskap. Kanske dyker det upp fler vårtecken framöver.