• Dags för lite nytt på bloggen.
  • Om mig
  • Solsi´s Blogg

Solsi Blogg

~ spännande resor, shopping runt världen, mat från när och fjärran, händelser i min vardag

Solsi Blogg

Månadsarkiv: juli 2018

Eriksgardur i Dalur

08 söndag Jul 2018

Posted by Solsi in Resor, Upplevelser

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Dalur, Eriksgardur, Färöisk dans, Fårstek, Garntillverkning, Kedjedans, Kväde, Mönsterstickning, Sandoy, Streymoy, Syjunta

Kulturell afton hör till när man åker gruppresor men de kan se väldigt olika ut beroende på var man är. Denna kväll skulle vi till Dalur och här kan jag lova att jag hjälpte till att bromsa så mycket jag kunde. Vägen var väldigt smal och gick högt upp på berget. Lite nervöst var det när chauffören fick tvärbromsa då det plötsligt sprang ett får över vägen men så småningom kom vi fram till Dalur.

I den här ”hembygdsgården ” hade man dukat upp för en typisk färöisk måltid när vi kom in.

Det första man såg var en väldig aktivitet, man spann, kardade ull och var väldigt sysselsatta med olika saker. Vi fick lyssna på Vilhelmina 83 år som mycket livfullt berättade om hur livet på Färöarna var förr. Hur man gjorde leksaker av gamla bockhorn eller fårens torkade urinblåsor och mycket, mycket mer. Allt var fiffigt gjort och man förstod vilken uppfinningsrikedom de barnen besatt.

Det var männen i huset som stod för att karda ullen samt att spinna den. Kvinnorna var de som stickade och kunde således inte göra allt arbetet med garntillverkning själva. Idag sänds mycket ull utomlands för att bli till garn som återvänder till Färöarna och används bland annat till att sticka tröjor med. Det sägs att i skolorna säger lärarna till barnen att det är två saker man inte få ta med in i skolsalen. Det är mobiltelefonen och stickorna.

Att samlas kring arbetet med ullen var ett sätt för familjerna att umgås på kvällarna. Ofta sjöng man ett kväde (små verser som en berättelse) tillsammans och det kunde ha upp emot flera hundra verser. Vi fick lyssna på ett exempel men jag är glad att det bara var ett tiotal verser,

Naturligtvis skall det vara allsång på en sådan här tillställning och då gärna med dragspel. Så blev det, vi sjöng Dans på Brännö brygga m fl. sedan sjöng Vilhelmina, vår duktiga guide och en av värdarna samma sånger men på färöiska. Det var verkligen roligt att höra och som alltid på den här ön framfördes det med en väldig glädje.

Inser nu att jag efter alla år jag har stickat inte kan göra det riktigt proffsigt. Här hjälps man åt, sitter mitt emot varandra och har åtta – tio stickor av typ större strumpstickor och stickar på samma tröja. Dessutom mönsterstickning, fråga mig inte hur men de stickade fort och lätt. Helt klart har de inte samma betydelse av vad syjunta är för något. Här sjunger de gärna något kväde under tiden. När vi har syjunta här pratar man så mycket att man aldrig hinner sticka.

När vi ätit kvällens måltid en fårstek med tillbehör, ja det vill säga jag åt potatis och gurka men det är OK om man är hungrig o inte äter fårkött. Ja då blev det färöisk dans. Samma typ av kväde sjungs och själva dansen kallas kedjedans. Den utförs som nån slags ringdans, två steg till höger och ett till vänster tror jag det var eller tvärtom. Så småningom blir det mer avancerat men så länge hade vi inte tid att vänta. Det var dags att tacka för oss så att vi inte missade färjan till Streymoy.

Som överallt annanstans låg den lilla byn i en dalgång med höga fjäll runt. Det ena stället vackrare än det andra.

Gasadalur

07 lördag Jul 2018

Posted by Solsi in Resor, Upplevelser

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Biggjar kirkja, Bour, Gasadalur, Lunnefågeln, Mularfossur, Mykines, Tindhólmur

Vi besökte Gasadalur som är Europas mest isolerade ort, fast här på Färöarna tyckte jag nog det fanns många som var väldigt isolerade. Inte utan att jag ibland funderade över hur det skulle vara att bo i en by med bara 18 invånare år ut och år in? Men det är klart vill man ha en liten fest är det ju enkelt att bjuda alla ingen avundsjuka här inte.

Det som slår en när man kommer till dessa små byar är att de ser så välskötta ut.

På Färöarna ser man aldrig några träd eller buskar, jordlagret är för litet för att ett träd ska klara sig och buskarna skulle fåren äta upp. I en och annan trädgård i nån by kan man se några planterade träd. Här fanns det i alla fall lite grönska och det var tur för ankorna som gick omkring och åt.

På vägen dit kan man se Tindhólmur som ser ut som ett slott med sina fem toppar.

I denna lilla by har det naturligtvis varit risk för att det skulle bli helt folktomt. Men i början av 2000-talet påbörjade man ett tunnelbygge och 2006 var den klar så man kan nu ta sig fram med bil. Då ökade byns invånarantal från 14 till 18 personer.Här kan man faktiskt se tunneln som en liten prick vid foten av fjället.

Tidigare var man tvungen att göra som brevbäraren ta sig över fjället. En tur på 2,5 timmar. För att kunna gå något så när upprätt var han tvungen att gå i sick sack vilket gett spår på fjället som fortfarande går att se. Tittar man noga till vänster på det lilla fjället där det finns ett blänk av kameran kan man se ett sicksack mönster. Brevbäraren kom tre dagar i veckan på så sätt blev inte dagstidningarna för gamla.

Som på många ställen fanns det även här ett vattenfall, ganska häftigt sådant. Mularfossur var namnet och det är ett välbesökt turistmål. Förutom att byarna ser välskötta ut så är det väldigt bekvämt för turister. Toaletter finns i princip i varje by och ibland även små fikaställen. Man tar helt enkelt ett rum i sitt hus och använder det, kaffe med hembakat kan det bli bättre.

Det fotograferas en del på en sådan här resa men just här tror jag Rolf står och tittar mot ön Mykines. Det är den ö där Lunnefågeln har sin största häckningsplats.

Ön Mykines

Även här besökte vi förstås en kyrka nämligen Biggjar kirkja som låg i byn Bour och kyrkan byggdes 1865 men en del reparationer har förstås gjorts.

Som alla kyrkor på Färöarna präglas den av en renhet och enkelhet. Alla lika välskötta.

Jag tycker den här bilden är så talande för Färöarna, husen, havet, vidderna, fjället och folket allt är ett med naturen.

Fantastiska Gjogv på Färöarna

06 fredag Jul 2018

Posted by Solsi in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Atlanten, Eidi, Eysturoy, Färöarna, Gjáar Kirkja, Gjogv, Grästaken, Hotel Gjaargardur, kellingin, Risin, Slättaratindur

Att vara utan internet i nästan tre dagar är som att vara på en öde ö, visst är det bra med telefon men det är helt omöjligt att försöka lägga in ett bloggstycke via den. I synnerhet som bilderna är på datorn. Men nu har jag återfått tryggheten det vill säga internet. Här kommer i alla fall ett litet referat från vårt besök i Gjogv som uttalas Djogv.

Det blev en ganska lång busstur för att komma dit Vi fick åka över en 220 meter lång bro och korsa Atlanten för att komma till den nordligaste byn på ön Eysturoy.

Vi passerade en by vid namn Eidi och där ute vid havet kunde vi se de kända klippformationerna Risin och Kellingin vilket betyder kämpen och kärringen, undrar om det är deras motsvarighet till Gotlands raukar? Dessa två var dock utsända från Island för att dra med sig Färöarna hem till Island igen. De lyckades inte och blev kvar där som stenstoder.

Landskapet är otroligt vackert och den fantastiska grönskan finns överallt. Här fick vi en glimt av Färöarnas högsta fjäll Slättaratindur som är 882 meter högt.

En rundtur i den lilla byn hann vi med innan det var dags för lunch. Är det riktigt klart väder kan man från fjälltopparna se Island i fjärran.

Det här är ingen stor by cirka 26 bofasta invånare. Det lär ha varit 250 personer boende här men på grund av arbetsbrist har man varit tvungen att flytta. Det finns alltså många tomma hus och de används idag som sommarhus.

Passade på att titta in i Gjáar Kirkja och mötte väl då hälften av invånarna eftersom det var dags för kyrkobesök.

Den var väldigt ljus och vacker inuti i sin enkelhet.

En staty ” Mor och Barn” som sitter och spanar över havet i väntan att få se sin man/pappa komma åter från en fisketur. Ett monument över de som aldrig återvände.

Utanför fanns det en liten minnespark för de som omkommit på sjön.

Grästaken verkar bli mer o mer populärt och det är klart med en så lång livslängd kan det vara både snyggt och lönande. Detta hus är ett av dem som några av byns bofasta äger. Tyckte det såg så mysigt ut.

Efter att vi gått runt blir det lunch på Hotel Gjaargardur och det serveras traditionell färöisk mat.

Väldigt gott men nog anade jag en liten smak av får(ull) i korven och den mystiska ”köttbullen”.

Rolf låter sig väl smaka.

Utsikten från restaurangens fönster var avslappnande med all överväldigande natur att se på och den färöiska flaggan.

Här och var kunde man se små fyrkanter med rader övertäckta med torv. Det är ett försök att odla potatis och lite har man lyckats med men som man ser inga mängder.

Marys baenk var en vacker utsiktsplats bestod av såväl ett vattenfall som en grotta i berget.

Det var omöjligt att se sig mätt på kombinationen havet, fjäll och bergiga stränder. Så otroligt vackert.

Rolf försökte föreviga allt han såg.

Ja vad sägs om bilden nedan, trots att det nästan bara är fjäll, slingriga vägar och grönt är den ena bilden inte lik den andra hur många man än tar.

Sagamuseum

01 söndag Jul 2018

Posted by Solsi in Min vardag

≈ 1 kommentar

Vi besökte Sagamuseum på Vestmanna turistcenter ett väldigt oplanerat besök men vi fick lite tid över och passade på att besöka det. Ett museum med vaxdockor som berättar lite från när de första människorna kom till Färöarna till vår tid. Med hörlurar kunde man ta en promenad bland dessa och samtidigt lyssna på historien. Det var bara det att det blev så långt mellan varje docka så att för varje gång jag gick vidare, ja då hade jag glömt vad de sa. Dessvärre var det likadant för Rolf så där har jag ingen hjälp.

Vaxdockorna är så skickligt gjorda att man nästan tror att de lever, ja ett par i alla fall, står man med huvudet i händerna är det väl mer tveksamt. Lägger upp dem på min blogg utan text och så kanske ni kan hitta på en egen utifrån bilderna.

Den första vi mötte var en irisk munk och han lär vara den första människan på ön. Det man ska kunna läsa ut av bilderna är hur de nordiska vikingarna drev munkarna på flykt. Därefter kom det en brutal tid då färingarna tvingades bli kristna för tusen år sedan. Man kan även utläsa att det förmodligen kom pirater till ön och att folk som stal mat blev straffade. Kanske kan man få ut mer men jag stannar här.

Nyare inlägg →

Solsi

Profilbild för Okänd

Mitt stora intresse är att resa. Jag har reser mycket och har ett stort intresse av främmande länder, kulturer, maträtter, möten, smultronställen, shopping och inte minst planeringen av resan. Jag älskar att laga mat och att baka. Jag hoppas att ni får nytta av mina upplevelser och den information jag delar med mig av :-) Solsi

Kategorier

  • Böcker
  • Filmer
  • Full og Cheer
  • Min vardag
  • Musik
  • Prylar
  • Pynt och inredning
  • Pyssel
  • Recept
  • Resor
  • Restauranger och mat
  • Sevärt
  • Shopping
  • sorg och begravning
  • thailand
  • Uncategorized
  • Upplevelser
  • Utflyktstips
  • Viner

Arkiv

  • mars 2025
  • juli 2024
  • december 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • juli 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
  • Prenumerera Prenumererad
    • Solsi Blogg
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Solsi Blogg
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …