Alla svampar är ju fin men dessvärre går inte alla att äta, åtminstone inte om man vill äta flera gånger. Det är därför jag köper dem på burk eller lösvikt i affären. Har en väninna som är väldigt duktig på svamp, hon vet vilka som är ätliga och goda. När vi förr gick ut i skogen lärde hon mig fyra sorter som jag skulle kunna plocka, men inte gör jag det inte. Däremot går jag gärna ut och fotograferar olika svampar, de är som små konstverk där de står i allt det gröna.

De här två flugsvamparna lyste så fint med sin djupröda färg med små pärlor utspridda här och där, den kan nog alla namnet på skulle jag tro.

Den här kan jag inte namnet på men tycker den är så fin med alla flikarna, ser ut som en lilja.

Är det månne en blodriska ? Jag skulle dock inte satsa någon krona på det, snygg i alla fall med sin vattensamling i mitten.

De här svamparna såg ut som om de är gjorda i svart sammet, växer mitt på vägen och till och med hunden tar en omväg för att inte trampa på dem.

Två små hederliga  KarlJohansvampar dock lite maskangripna så de får stå kvar. Det blev ingen svamp i korgen men väl i kameran och minnet vilket är mycket nog. Fantastisk förmån att få bo så här mitt i naturen och samtidigt ha möjlighet att få njuta av den på nära håll.

Älgjakten? Ja Bacchus vår lilla vovve lyckades nosa fram en älgko med kalv och återigen en björn. Den här gången skällde han mer intensivt på björnen men som tur var tog den inte illa upp, vilket jag är glad för. Kan även meddela att älgmamman med barn fortfarande mår bra där ute i skogen.

Nu har hösten kommit för att stanna i fjällen, det kan man se på många olika sätt. På vår promenad idag såg vi mycket av alla de svampar som dyker upp här och var, de ätliga lyste med sin frånvaro. Spelar egentligen ingen roll, det är en vacker syn att se svampen växa här och där, som små smycken i naturen.

Även träd och buskar har antagit olika gula färger i sina löv, säkrare hösttecken finns väl inte. Det säkraste tecknet är väl ändå så här dan före dan, älgjakten.

Den startar i morgon och jag tror att även Hälge nu håller på och förbereder sig för ett par stressiga veckor. Vi såg en tall där en älg antagligen har skrapat av stammen, ungefär som att ”här är jag, följ detta spår”. Skulle inte lita på det, antagligen gick han åt andra hållet. Det är kanske inte älgen jag oroar mig för mest, för ett par dagar sedan sköt de en björn på jaktmarken. En stor en, runt tvåhundra kilo, inte kul att veta, eftersom björn på området känns osäkert för såväl skyttar som hundar.

Idag funkar det inte att lägga in foton i bloggen, hoppas den fungerar bättre i morgon. Då blir det fortsättning följer av älgjakten.