När man är ute och åker efter vägarna i byn kan man ibland se hur man har satt plastpåsar runt frukten i träden.
Mango i plastpåsar.
Jag vet faktiskt inte varför men är nyfiken så jag ska försöka ta reda på det. Tittar man så ser man att det inte är alla. Någon sa en gång att det var för att inte insekterna ska komma åt dem. Å andra sidan är det ju omöjligt att sätta plastpåsar runt all frukt.
Mango i plastpåse.
Igår fick vi två mango av ett par grannar och de var som norrmännen säger kämpestora. Kan det vara så att man tittar ut några som ser bra ut och sätter en plastpåse runt. Det blir ju väldigt varmt och fuktigt, kan detta göra att de växer till sig och blir väldigt stora? Bara en gissning men se på bilden nedan den är jättestor o tung. Om ett par dagar blir den nog ätmogen. Det finns ju över 1000 olika sorters mango så kanske finns det sk big mango i Thailand.
Väldigt stor mango drygt 6 hg.Så härligt med solmogen mango.
Absolut en av mina favoritfrukter, saftig, söt o syrlig.
Mangojuice är inte heller dumt. Funderar på om man inte kan mixa en mango och göra glass av den. Får testa när jag är hemma igen.
Så skönt att äntligen vara framme på resans mål. Huay Yang en liten fiskeby på östra kusten söder om Bangkok. Här bor ungefär 4000 personer lite utspritt. De flesta är verksamma inom fiske eller jordbruk. Det är nu tjugo år sedan vi var där första gången och det har förändrats lite men det är fortfarande en genuin by i Thailand. Här finns inga hotell, barer eller en massa försäljare vid stränderna.
Däremot finns det nu runt 700 bostäder vilka till stor del bebos av skandinaver vilka har kommit att älska den här byn. Små vackra husområden blandat med riktigt lantlig miljö.
Ett av husområdena i byn.Kilometerlånga stränder lämpliga för en skön promenad eller lite joggingturer.
Här och där går man förbi en liten skogsbit där några korli ligger o vilar sig eller tuggar i sig lite av det sega gräset. Ofta ser man en vit fågel nära korna och det verkar som att varje ko har en egen kohäger. Vid femtiden på eftermiddagen kan man se stora flockar av hägrarna flyga över byn. Kanske övernattar de högre upp bland bergen där natten är svalare? Ja detta är inte en plats som den vanliga turisten åker till då den fortfarande är lite okänd. Men att det är en pärla kommer att synas i de kommande bilderna.
Det blev två nätter på hotell Holiday Inn Express by IHG Siam Bangkok som skulle vara 4 stjärnigt. Vi har tidigare bott på 4 stjärniga Holiday Inn by IHG Pathumwan. Det senare är fantastiskt bra, superbra rum o fin pool. Frukosten kan inte bli bättre o ej heller servicen. Det är väl detta som ger 4 stjärnor?
Det första hotellet upplevdes mörkt så fort man kom in och heltäckningsmattan gömde säkert en hel del. Det luktade kemikalier direkt man öppnade dörren. Badrummet var inte speciellt fräscht. Frukosten skulle ha såväl amerikansk som asiatisk meny. Den amerikanska såg jag inte mycket av. Det fanns bara nån marmelad och nutella som pålägg dessutom bara en sorts bröd typ rostbröd. Bad om ett kokt ägg vilket jag fick men det var helt rinnande.
Att 4 stjärnor på hotellbedömning kan vara så olika.
Vi hade bokat med stadsutsikt och det kan man väl säga att vi fick. Eftersom Rolf är fotbollsintresserad så var det väl bra.
Vi kunde även hålla koll på sky train då en av slutstationerna var precis utanför.
Skymningen började falla så smått och med det sängdags för att efter frukost med förhoppningsvis inte rinnande ägg åka vidare till Huay Yang.
Fotbollsstadion i Bangkok med månljus i bakgrunden.
Minns spargrisarna man fick när man var liten en del kom från olika banker och några köptes i affärerna. Jag hade en stor vit gris i porslin, tror jag köpte den själv när jag var ganska ung. Nåväl nu är den sönder det beror dock inte på att jag slagit sönder den utan en olyckshändelse. När vi pratade om att åka till Thailand igen sa jag att nu får vi slå sönder spargrisen så att vi kan åka lite bekvämt. Det fanns dock ingen gris att slå sönder för numera bor grisarna på banken och nås via internet. Det blev snarare bankkontot vi slog sönder. Resan beställdes men några dagar innan avfärd fick den avbeställas på grund av sjukdom. Ingen fara så fort jag frisknat till bokades det en ny. Vi slog på stort Thai Airways med business lite spännande att se vad som skulle erbjudas på denna tripp.
Lite lätt lunch i loungen på Arlanda med såväl europeiska som thailändska smakprover.
Kändes väldigt lyxigt att få gå ombord på planet som de första resenärerna. Mycket av det beror på att Rolf har en otrolig förmåga att vara på plats vid olika tillfällen. Vi hade våra platser längst fram vilket även betydde att vi fick väldigt snabb service.
En liten smakbit till Champagnen eller som för mig lite kryddat iste.Förrätten och där lärde jag mig något nytt. Mixad förvälld spenat blandad med kryddor o creme fraiche.
Det kändes som att sitta på en bättre restaurang och jag måste säga att maten var god.
Jag föredrog en kycklingrätt med ris o wokade grönsaker. Rolf tog en mer traditionell biff.Ostbricka och frukt
Därefter en stunds TV tittande och en tupplur.
Bekvämt med varsin TVRolf lyssnar på musik såvida han inte redan somnat.
Jag lyckades tappa mina glasögon mellan bord och stol. Tre av personalen plus jag kröp omkring på golvet och lyste med våra mobiler. De försökte komma under stolsitsen vilket inte gick. Till slut kom någon på att det fanns en tekniker ombord som kunde hjälpa oss. Han nästan monterade ner stolen men han lyckades hitta mina glasögon. De var otroligt envisa på att hitta dem och detta med riktigt soliga leenden.
Vi började närma oss frukosten och eftersom jag råkade sitta närmast fick jag frågan, kaffe eller te. Svaret blev te och jag fick en stor kopp ångade hett te.
Då kom turbulensen all personal försvann och där satt jag med båda händerna kring en väldigt varm kopp fylld med vätska. Att balansera denna under ganska långa minuter var en konst. Försök fyll en kopp med vatten och sätt er på en stol hoppa upp o ner. En utmaning.
En utmaning var även frukosten. Traditional Nordic Breakfast Porridge with whipped cream, marple syrup, fresh strawberries and blueberries. Ingen höjdare mer som lite fuktade havregryn ihopklistrade med sirap.
Men nu var resan slut, vi vaknade utvilade och mätta efter drygt 10 timmar dvs kl 06.00 lokal tid i ett Bangkok som bjöd på + 18 grader men trots det var luften lite fuktig.
Det är några år sedan jag första gången kom i kontakt med skrädmjöl. Vi var i Munkfors för att lyssna på en Bondkomikerfestival när hungern gjorde sig påmind, Vi hittade inga matställen men på en hembygdsgård var det öppet. Vi gick in och kunde konstatera att det endast fanns en rätt att välja på.
Nävgröt och det hade vi aldrig hört talas om men hungriga som vi var så beslöt vi på att prova den.
Serverades med stekt fett fläsk, fläskflott och lingonsylt. För att förstå på ett ungefär hur gröten var skriver jag ner ett recept här.
Recept Nävgröt
Till 4 portioner
6 dl vatten, 2/3 tsk salt, 6 dl skrädmjöl.
Koka upp vatten o salt i en kastrull. Häll i mjölet, allt på en gång så att det täcker vattenytan. Tryck försiktigt nermjölat med en träsked, rör inte.
Stäng av värmen och låt kastruller stå med locket på i cirka 10 minuter, tills allt vattnet har ångat igenom mjölet. Rör om och servera med stekt fläsk gärna lite fläskflott och lingonsylt.
Sedan behöver ni inte äta på två dar.
Nävgröt kallas även Motti och är från början en finsk maträtt. Denna gröt har funnits sedan 1500-talet och åts främst av skogshuggare i Mellansverige. Då det var en kraftig måltid som höll dem mätta länge. Namnet tror man kom av att man åt med nävarna. Eftersom den var så torr gick det att göra små klumpar som man kunde doppa fläskflott.
Den 10 september är det nävgrötens dag passa på att prova då. Finns ofta att köpa på både ICA och COOP.
När vi är ute och åker brukar vi ha för vana att besöka en del kyrkor. Inget speciellt urval, det kan vara någon man läst om eller för att vi tycker de ser intressanta ut.
En sådan kyrka vi läst om och som vi faktiskt besökt tidigare är Östra Ämterviks kyrka. Att vi valt den beror främst för att det är kyrkan som förekommer i Gösta Berglings saga av Selma Lagerlöf .
Östra Ämterviks kyrka
Många av förebilderna till personerna i hennes böcker ligger begravda på denna kyrkogård. Den Lagerlöfska familjegraven har också sin plats där.
Lagerlöfs familjegrav.
Redan från medeltiden lär det ha funnits en träkyrka här. Sedermera byggdes det en träkyrka 1673, den brann dock ner efter ett åsknedslag 1673.
1795 lades den första stenen till stenkyrkan som invigdes 1844.
Interiör från kyrkan.
Längst bort syns Altaret som har återställts i det skick det hade 1848. Altaruppsatsen med det tyginsvepta korset är skänkt av Andreas Lidback som var förebilden till farbror Eberhard i Gösta Berglings saga.
Ljuskronan över koret.
En av ljuskronorna är skänkt av brukspatron Wallroth på Gärdsjö bruk, det vill säga Selma Lagerlöfs morfar.
Predikstol gjord av en snickare Olsson från Östmansby förmodligen under 1850- talet.
Äntligen stod prästen i predikstolen.
Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han där ändå! Det skulle inte bli mässfall denna söndagen såsom den förra och många söndagar förut. Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker…
Så inleds Gösta Berglings saga och kyrkan hon använder i berättelsen är Östra Ämterviks kyrka..
Dopfunt
I koret står också en dopfunt som tillverkats 1948 gjord av sten, men så mycket mer information om den hittade vi inte.
Farbror Eberhards koffert
Längst bak i kyrkan står farbror Eberhards koffert i en glasmonter. Farbror Eberhard är en av kavaljererna i Gösta Berglings saga. Ja det finns så mycket mer att berätta om denna kyrka som rymmer så mycket minnen. Inte bara från Selmas böcker, den kan även berätta så mycket av vad som hände i denna bygd genom århundraden.
När det gäller böcker så var jag tvungen att köpa mig ett nytt exemplar av Gösta Berglings saga då jag tyvärr glömt en del. Gör man besök i dessa bygder bör man ha åtminstone den bokens innehåll aktuellt.
Vi har varit på en konsert som verkligen var en fröjd för såväl öra som öga. Eftersom vi har förmånen att ha OD Orphei Drängar i vår hemstad en manskör som oavbrutet har glatt sin publik sedan 1853. Det är svårslaget men så har den också haft förmånen att ledas av superdirigenter. Sedan 2008 är det Cecilia Rydinger hon har så att säga många strängar på sin lyra. Bland annat är hon professor i orkesterdirigering.
OD har varit på många utlandsturneringar över hela världen nu senast i Japan.
De har även varit på Färöarna en plats där vi haft förmånen att få semestra. Vi föll totalt för den otroligt vackra ön, dess vänliga befolkning och en underbar gedigen kultur. Färöarnas manskör hade vi inte möjlighet att lyssna på så vi blev väldigt glada när vi fick höra att de var på ett kort besök i Sverige. Desto bättre gav de en gemensam konsert med OD.
Första halvan av konserten framfördes av Torshavnar Manskör som till vår glädje bar folkdräkter från Färöarna.
De hade inte mindre än tre dirigenter och alla tre hade sin personliga stil och verkade dessutom väldigt gemytliga. Här är en av dem men dessvärre la jag inte namnet på minnet.
I andra halvan av konserten fick vi först höra OD det alltid lika imponerande att se denna stora manskör tåga upp på scenen ännu mer imponerande är att sedan höra dem sjunga. Just den här kvällen njöt jag dock mer när jag fick lyssna på båda körerna samtidigt.
Nu är det kallt +12,5 Celsius i sovrummet så dags att sätta på värmen. Det positiva med kylan är att det blir så vackert ute. Iskristallerna glittrar så fint och snön gör sitt till med de snötyngda grenarna. På baksidan av huset har vi en ljusslinga och en utegran.
Man ska ju inte låta mat förfaras men det finns ju fler granar i skogen så det är väl ok. Granskotten för i år är ju redan nertagna och av dem blir det granskottssirap, granskottsmarmelad, syltade granskott ja man kan t.o.m. smörsteka dem. Det senare har jag aldrig provat får en känsla av att barren kommer att sticka mig i halsen. Så tänk på det när ni tittar på alla julgranar att där står ett träd fullt av nyttiga C vitaminer.
Fast ibland får man äta onyttigt också. När jag pratade med min syster i USA påminde hon mig om att vår mormor alltid gjorde pepernødder till jul. Det hade jag faktiskt glömt men när hon sa det kom minnet fram. Vår mormor var som man brukar säga halvdansk så detta recept kom nog därifrån. Jag minns att de var goda att bara knapra på men även till ett glas mjölk.
Så ikväll bestämde jag mig för att göra några och de var precis så goda som jag mindes dem. Lite annorlunda för det är nog det första bak jag gjort som innehåller vitpeppar. Så här ser de ut.
Pepparnötter.
Gladeligen Jul och med tanke på pepparnötterna är det God Jul på danska
Ja det har ju faktiskt funnits något som kallats för adventsfasta. Den benämningen kom när kristendomen och det kristna julfirandet kom till Norden för ungefär 1000 år sedan. På den tiden skulle man äta så lite som möjligt och helst inte kött. Man skulle inte heller ha stora fester o absolut inte bröllop. Det var väl vid de tillfällena som folk åt i flera dar. Skulle man göra det ja då skulle ju spänningen inför att få all den goda julmaten försvinna. Ibland funderar jag på varför vi fira jul? Är det Jesu födelse eller är det för att kunna njuta av all god, fet o söt mat?
Efter 1500-talet när vi övergick från katolicismen till protestantismen då försvann det där med fastan och därmed är vårt frosseri i mat helt OK. Skönt att veta. Det var väl då som adventstider mer tolkades som väntan en tid av väntan i stillhet.
Stillheten vet jag inte vart den tog vägen snarare en tid i stress. Är det inte julklappsbekymmer så är det matplanering, plantering av Amaryllis måtte de blomma till jul. Sedan all lärdom som kommer via TV- apparaterna ikväll är det Jul med Ernst. Där kan vi lära oss att göra små hus av gamla soppburkar. Till jul är allt tillåtet vad gäller juldekorationer. För min del funderar jag mer på pepparnötter och hur gör man dem ja det får jag ta reda på.
Och nu ska jag lära mig God Jul på lite olika språk Feliz Navidad = spanska. Inte så svårt.
Tiden bara rinner iväg och plötsligt inser man att idag är det 1:a advent. Har inte engagerat mig så mycket inför detta men plötsligt fick jag bråttom. Traditioner är till för att följas.
Sedan tänker jag på sångtexten: Vi tänder ett ljus i advent, det värmer den som frusen är. Vi tänder ett ljus i advent, det sprider ljus i vårt mörker här. Och alla som är rädda och fryser på vår jord, dom borde få sitta vid vårt bord när vi tänder ett ljus i advent.
1:a ljuset tänt
I år önskar vi nog mer än nånsin att det var så men tyvärr verkar våld och elände bara eskalerar runt om i världen. Kanske är det ändå så att för oss som fortfarande kan njuta av värme och mat ska göra det eftersom vi inte vet hur morgondagen blir.
Jag imponeras av allt det arbete som sker i det tysta. Hur många vet att det finns en sida på Facebook som heter Handarbeta för välgörenhet? Jag imponeras varje gång jag tittar in på den sidan. Det stickas tröjor o mössor till barn i Rumänien, strumpor till soldater i Ukraina, små mössor till för tidigt födda barn i Afrika, gosedjur till små barn som har det svårt osv. Det är inte enstaka, det är mängder. En dam hade stickat 40 koftor svårt att fatta men det känns bra. Titta gärna in på den sidan kanske kan du också bidra med något.
Nu börjar det gå mot kvällen och hunden är ute på promenad medan jag njuter av en brasa i öppna spisen. Allt medan kylan tränger sig på runt husknuten.
Solsi Blogg 