Innan vintermörkret lägger sig runt husknuten gäller det att njuta av alla upplevelser som finns tillgängliga, till vintern får det bli en varm pläd och spännande bok. Det finns så många platser av olika slag som man vill besöka och då gäller det att passa på när man kan. Vi tänkte för ett par år sedan ta med våra grannar till Elsa Anderssons konditori i Norberg. Ett konditori jag besökt i minst 40 år. Det har flera gånger stått i olika magasin att det är ett av Sveriges bästa konditorier. Det har även fått diplom från Gastronomiska Akademin ”För vidmakthållande med stor charm av svensk konditoritradition”, det utdelades för övrigt av Jan-Öjvind Swahn år 1998.
När vi äntligen kom till skott 2015 och skulle fråga om intresse fanns att följa med, ja då brann det ner. Det var länge tal om att det inte skulle byggas upp men så småningom löste allt sig och konditoriet byggdes upp och till utseendet som det gamla huset. Invigningen skedde i samband med konditoriets 101-årsdag den 7 maj 2017.
Vem var Elsa Andersson? Jo en dam som föddes 1884 på en lantgård utanför Vadstena. Elsa hamnade så småningom i Norberg där hon träffade sin man Emil. Först arbetade hon på lasarettet men eftersom hon tidigare arbetat och utbildat sig till konditor hos en släkting som drev ett konditori i Örebro ville hon utöva det yrket. Hon startade ett konditori och döpte det till Elsa Andersson hennes flicknamn, till en början hade hon en mindre lokal men fick så småningom köpa ett ”kaptensboställe” som byggdes runt 1700-talet. Konditoriet drevs av Elsa och därefter av hennes son och hans fru fram till början av 1980-talet och driften fortsatte sedan av deras son fram till 2008 vem som driver det idag vet jag inte.
Lokalerna har behållit sin charm och inredningen påminner mer om ett hem än om en ”lokal”. Gamla möbler, tapeter och övrig inredning är i gammal ståndsmässig stil. Det är flera rum samt en stor inglasad veranda så det är gott om plats.
Påtåren (påfyllnad av kaffe) som naturligtvis är gratis och den tar man från den här rustika kaffe tunnan.
Vi var där 20 juli nästan två månader efter att det öppnades. Med tanke på att det är öppet 09.00 – 18.00 vardagar samt 10.00 – 18.00 lördag – söndag är det förvånande att det fortfarande är kö för att komma in. Denna kö var inte tillfällig utan vilken tid du än kom det så fanns det en kö. Då ska man tänka på att Norberg inte är den mest centrala plats i Bergslagen.
Alla bakverk är gudomliga och jag skulle gott kunna tänka mig att köra 11 mil x 2 för att inhandla deras ”dammsugare”. Är man där då äter man deras Tangotårta det receptet är från Elsas tid och att den fick heta just Tangotårta beror på att dansen tango blev populär på 1920-talet. Ni kan se en bit av den på bilden ovan och receptet kommer här.
Recept Tangotårta
500 g mandelmassa, 3 ovispade ägg, 2 dl vanilj eller marsankräm, 2 dl vispgrädde,
1 burk ananas (450gr)
Till garneringen:
1.5 msk florsocker 1 msk vattenvispgrädde, ananasskivor, röda cocktailbär florsocke
Grovriv mandelmassan och blanda den med äggvitorna till bredbar konsistens. Markera på bakplåtspapper 2 runda bottnar med ca 26 cm diameter. Bred ut smeten på papperet. Grädda i ca 200 graders värme tills de blivit svagt gulbruna.
Lossa dem när de kallnat.
Bred ut vaniljkrämen på den understa botten. Låt ananasskivorna rinna av. Finhacka ca 4 av dem och blanda med nyvispad grädde. Vill du använda grädde till garnering så ta undan den först. Bred ut ananasgrädden ovanpå vaniljkrämen och lägg på botten nr 2
Gör glasyr av florsockret och vattnet och
bred ut den ovanpå. Dekorera sedan med
resterande ananasskivorna i bitar, bär och grädde.
Som tur är ar man låtit stadsdelen behålla sin medeltida stadsplan med smala gränder och gator. Det är en riktig trästad och många av husen är så gamla som från 1700-talet, de är lågt byggda och max två våningar höga. På bilden ovan ser vi en av de bredare gatorna, den smalaste gatan kan man inte ens cykla på.
Det här kvarteret ligger angränsar till kyrkan samt Kockums emaljverk, på andra sidan går Ronnebyån. Går man sedan lite längre ner mot centrum kommer man till ett vackert vattenfall och lite av det syns på bilden nedan.
Beskrivning av bilden finns nedan så det är ju ingen idé att skriva det två gånger. Vi såg naturligtvis mycket mer som skulle vara trevligt att skriva om men då blir det nån form av turistinformationsbok och ingen skulle orka läsa den. Det här får räcka.
