Naturbilder från Borgafjäll

26 tisdag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

I går blev det en liten tur upp till Borgafjälls lanthandel, för att öka på matförrådet. Vi passade även på att få höra senaste nytt när vi ändå var inne i affären, det är fördelen med små orter, man behöver inte köpa några lokala nyhetsblad.  Borgafjällen är två fjäll som ligger på ömse sidor om gränsen mellan Jämtland och Lappland. Södra Borgafjället ligger i Jämtland och ligger 1157 meter över havet, medan norra Borgafjället ligger i Lappland och ligger 1455 meter över havet. Här bör man nog kunna se in i Norge.

 Detta är Klöverfjället som ligger 1303 meter över havet, ett populärt ställe att vandra upp till på sommaren, men även ett paradis för scooteråkare på vintern. Det finns även stora myrmarker på vägen mot fjällen, vilka under augusti oftast lyser guldröda av hjortron. 

Mäktiga  Borgahällan ligger 1149 meter över havet och har ett lodrät stup på nästan 800 meter. Det sägs att en lärarinna en gång åkte rakt ner för branten på skidor. Jag tror inte riktigt på det, skulle det vara sant åkte man nog bara en gång. För mig liknar det mer gamla tiders ättestupa. Orkar man ta sig upp sägs det att man skall kunna se sju kyrktorn därifrån. 

Här en annan vacker bild av Klöverfjället. För att komma till Borgafjäll åker man till Dorotea, därefter ytterligare drygt 10 mil efter konstvägen 7 älvar. Det heter så därför att man har gjort olika konstinstallationer efter vägen, riktigt sevärda. Dorotea kallas ju för Lapplands sydport, när man kör in i kommunen ser man fina träskulptuerer i form av fåglar och björnar, de är till sågade av en lokal hantverkare/konstnär. Vägen tar så småningom slut vid en liten plats som heter Storjola, därifrån får man sedan ta sig till fots om man vill vidare. Borgafjäll har en storslagen natur och turister kommer hit alla tider på året. Under fågeljakten är det ofta fullt med jägare som huserar på ortens campingområde. Naturligtvis finns det även storvilt, den här älgen som vi skymtade i skogsbrynet får nog passa sig i september.

Men vad vore Borgafjäll om det inte hade vatten, många tjärnar, småsjöar, bäckar och åar fulla med öring och röding finns naturligtvis. Inget är så avkopplande som att stå vid en liten tjärn och fiska en ljus sommarkväll, med dessa vackra fjäll i bakgrunden. OK det går även dagtid, dessa fina rödingar drog Rolf upp på förmiddagen idag.

Reklam på gott och ont

25 måndag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

I lördags kväll tänkte jag se på TV, för att få lite ombyte av underhållning i dessa fotbolstider valde jag Kommissarie Morse. Det vill säga Chief inspector Morse, deckaren som är hämtad från Colin Dexters böcker. Visserligen var programmet gammalt, ja faktiskt så gammalt att jag helt glömt bort det. Hans assistent kommisarie Lewis, som han numera heter i sin egen TV-serie, var ju rena ungdomen. Nåväl det hela började bra, vad jag inte tänkt på, var att programmet visades på 7:an, och där tar en timmas program drygt två timmar.

Att sända drygt en timmas reklam under ett enda program är otroligt, nu funderar jag bara på följande. Är det någon mer än jag, som går ifrån, byter kanal, kokar kaffe, går på toa etc. under tiden. Att man sänder samma reklam två till tre gånger under ett program är otroligt, vem orkar se samma sak om och om igen. Har även konstaterat när jag lyssnar på ungdomen, att de lyssnar på musiken, kollar in aktörerna, gillar skämten, men produkten har de ingen aning om. Kontentan blir, massor med pengar för reklam till ingen nytta, det enda den ger är irritation.

Här kommer lite positiv reklam, på första fotot är det Ina (15) som har bakat fikabröd till familjen. Jag tror det blev runt tjugo stycken.

Hon är helt otrolig på att baka, vilket de här ”Monsterkakorna” bevisar mer än väl. Antagligen finns de här bak- och matgenerna i släkten, för här är reklam för en annan rätt, lagad av en i samma släkt, gissa vad?

Första tanken är en grillad biff och pommes frites. Men tro det eller ej, det är chokladglass som är skårad, i skårorna är det hällt lite skorpmjöl som fått fräsa till i stekpannan. Utskurna stavar av sockerkaka som rostats/torkats i ugnen blir pommes frites, dekorerat med lite sylt. En härlig rätt på barnkalas eller om man vill servera något kul på festen. Tillagningen har gjorts av min systers dotterdotter Lisa i Texas, som även tagit fotot på Grillad glass steak.

Det finns många lustiga saker i vår herres hage

24 söndag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Tog en liten sväng med hunden på vägen som går efter sjön. Det finns en dam som bor här i närheten, hon tycker det är kul att måla och göra figurer, som hon ställer ut lite här och var i skogen. Lite roligt är det allt att upptäcka dem, och inte minst hunden tycker det är kul att nosa på dem. Tog kort på några som jag visar er.

Den här som ser ut som en stor säl, måste hon ha haft ett hårt arbete med, för att få fram munnen och ögat. Det är ju trots allt sten och ett hårt material hon holkat ur.

Små tomtetroll, vilka ser lite misstänkta ut om man avläser Bachus betende. Jag tror faktiskt att även han tycker det är roligt att hitta figurerna på olika stenar.

Vi fann även en flugsvamp som såg riktigt fin ut. På bilden till höger står det ett gäng små spöken, de har tydligen tagit sig upp på stenen med hjälp av stegen. Man ser dock inte deras stora runda ögon på bilden.

Här är ytterligare en liten gubbe som Bachus nosar på. Det är ju faktiskt ett trevligt initiativ att ställa ut dessa figurer, ganska enkla men gläder säkert alla som går förbi och ser dem. De dyker ju trots allt upp på en skogsväg som ligger långt från ära och redlighet, som det heter. Dessutom tips på ett kul pyssel för alla barn under sommarlovet, lite fina stenar och lite hobbyfärg är allt som behövs. Skall nog göra några med Viggo och Vanna, de gillar att pyssla. Figuren nedan får vi nog avstå från, blir nog svårt hitta en bra stubbe.

Midsommardagen

23 lördag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Midsommardagen är för många en dag som startar sent och kanske även har man lite huvudvärk och törst. Den har dock en allvarligare betydelse, nämligen att sedan 1953 infaller alltid denna dag på en lördag, vilket gör den till en dubbelhelg även i kyrkan. Dessutom är midsommardagen enligt 2003 års evangeliebok en kristen högtid och temat för dagens bibeltexter är skapelsen. Ämnet passar väl utmärkt, inte minst med tanke på vår vackra natur. Denna bild tog jag när vi åkte hem sent i går kväll.

Åkte ner efter den lilla skogsvägen och kunde inte låta bli att stanna för att ta en bild. Ljuset på himlen och fjället med sin snötäckta topp i bakgrunden var en helt bedårande syn i den ljusa midsommarnatten.

Värmen och solen de här dagarna har gjort att idag kunde jag se de första sommarblommorna. Som sagt, den som söker den finner, och det stämmer åtminstone i det här fallet. En liten planta med blommande ljung hittade jag vid dikeskanten, där fanns även en liten styvmorsviol.

Den ljuva förgätmigej behagade visa sig med ett fåtal blommor, så även hjortronblommorna. Hoppas dock att de sistnämnda sprider sig till ett vitt hav med blommor på myrarna i sommar. Skulle inte sitta helt fel att få skörda lite hjortronbär, men vi brukar nästan alltid missa dem. Detta var ett litet smakprov på allt vackert vi har runt oss, blommor är fantastiskt. Maskrosen som gärna sprider sig och ibland retar oss, är även den till glädje. Snygg i sallader, fint med några få blomblad på kladdkakan, det är bara att använda fantasin.

Sankt Hans Aften

22 fredag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Sankt Hans Aften (Johannes Döparens födelsedag) är det idag, åtminstone i Danmark och Norge, här kallar vi det midsommarafton. Denna helg har firats sedan 400-talet, dagens typ av firande började dock inte förrän in på 1900-talet. Midsommareldar lär vara den äldsta av traditioner denna dag, skulle symbolisera solen och uppmuntra den att fortsätta skina hela sommaren. En dag som skall vara full med sol, sång, blommor och många bröllop, dessvärre är det inte så för alla. Så ni som kanske inte hunnit ännu, slå en signal, hälsa på eller bjud hem någon som behöver det.

Midsommarstämmning är inte lätt att skapa för alla, häruppe i södra lappland är ölen kall eftersom all snön inte har smält ännu men blomsterkransarna är svårare att få till.

Lanthandlaren har en del varor, så sill och ost går att handla hem, för vår del löser det sig eftersom vi är bortbjudna till ett litet hemman uppe på fjället. Lite midsommarblommor ville jag ha i alla fall, men hur vi än letade blev det inte någon direkt färgsprakande bukett.

Bor man i nedre halvan av Sverige är det inga problem med blomstren, här uppe kan det vara svårt att hitta sju sorters blommor att lägga under kudden i natt, Midsommarblomstren uppe till vänster har knappt fått knoppar ännu, fast  smörbollarna till höger börjar anta en gulaktig kulör.

Vitsippor verkar var det enda alternativet för årets bukett, inte ens rallarrosorna till höger har velat visa sig. Även om vi inte får sju sorters blommor under kudden så kanske vi kan få reda på vem den tillkommande kommer att bli ändå, för de som är intresserade. Vi andra får hjälpa till att hålla statistiken nedan uppe, vi lär nämligen denna helg konsumera.

5 milj burkar inlagd sill, 3 milj kg färskpotatis, 1 milj l gräddfil, 1 ton hackad gräslök, 10 milj l öl, vin och sprit (denna siffra bör nog sänkas)

För egen del lär det bli grillat vildsvin enligt rykten, nu har i alla fall gästerna till årets midsommarfirande i Borgafjäll anlänt, de vilar just nu ut på gräsmattan framför hotellet, se foto.

Räven raskar över näset

21 torsdag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

I natt var det sommarsolståndet, det vill säga årets längsta dag och kortaste natt(som min käre granne så riktigt påpekat). Är man i fjällen och nästan vid vägens slut, upplever man detta lite magiskt. Avsaknaden av motorbuller, gatlyktor och alla ljud som hör ett ett samhälle till, gör att tystnaden nästan blir total. Björktrastarna tycks dock alltid vara i närheten varhelst du befinner dig. I natt vaknade vi av att hunden skällde och skällde, ville inte ge sig. Det var bara att stiga upp, gå ner i köket och se efter vad som stod på. Bachus kastade sig upp på kökssoffan och tittade ut.

Eftersom vi inte såg något där, öppnade jag ytterdörren och tittade ut. Där satt han, en alldeles bedårande liten räv.

Vi hade hängt ut en påse sopor innan vi gick och la oss på kvällen, det var den som fångat hans intresse. Eftersom han stod kvar och tittade på mig när jag öppnade dörren, hämtade jag kameran och några brödskivor.

Till min förvåning kom han fram och tog dem från handen när jag sträckte fram dem. O vad glad han blev, Rolf blir inte glad till frukosten eftersom brödet nu är slut.

Men som det står i skriften, det är saligare att giva än att taga. Detta fick mig att tänka på när Noa var drygt 1.5 år, vi satt och åt när han plötsligt frågade efter katten. Den är ute fick han till svar (det var mörkt). Han var tyst en stund, sedan sa han, räven kommer, underförstått katten är i fara. Denna räv var dock av en vänlig natur hoppas även jägarna förstår det.

 Tänk vad man kan få uppleva en ljus, svensk sommarnatt i södra lappland, Sverige är fantastiskt. Kortet nedan togs genom köksfönstret kl. 03.00.

Vilhelmina och Sven Dufva

20 onsdag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , ,

Vilhelmina är en vacker gammal kyrkstad som ligger vid kanten av Volgsjön. Högt uppe på kanten av kyrkberget ligger den vackra vita kyrkan, därifrån ser man milsvida omkring. Strax innaför grindarna till kyrkogården finns det en grav, vars sten bär namnet Sven Dufva eller Johan Zacharias Bång som ju var hans riktiga namn. För drygt tvåhundra år sedan, deltog Sven Dufva i Finska kriget och enligt sägnen lär han ensam ha besegrat en hel armé. Detta skedde på Virta bro, där  han stod och avverkade den ena fienden efter den andre. Många ordstäv kommer härifrån, ”Släpp ingen djävul över bron”, ”Så ska en finne slåss” och ”Den kulan visste var den tog”

Så här vacker är kyrkan, minns ni inte citaten ovan är det dags att damma av Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg. Eftersom Vilhelmina är en gammal kyrkstad, har det naturligtvis funnits många av de speciella gamla trähus som präglar dessa områden.

Så är det även här, ett helt gammalt kvarter av dessa gamla trähus finns som tur är bevarade än idag. Det finns även en gammaldags lanthandel inrymd i ett av dem, den är enbart är öppen om sommaren. Där kan man köpa godisstrutar, pappersbonader etc.

Står man på den lilla vägen som syns på kortet ovan och vänder sig helt om, har man utsikt över Volgsjön och Vilhelmina hotell. Kan rekommenderas, bra mat samt att de även ordnar med en del aktiviteter/utflykter.

Som i de flesta städer har även Vilhelmina sitt eget berömda fikaställe, det heter Stenmans konditori. Har bytt ägare några gånger och därmed har vienebröden vars storlek var som en hel vetelängds, försvunnit. Dock kan man fortfarande köpa karlspaderbullar fyllda med porös mandelmassa, se bild till vänster. Vill man frossa, köper man potatisbakelser som är nästan lika goda som ”dammsugarna” på Elsa Anderssons konditori i Norberg.

Här ovan syns Stenmans konditori, ligger på genomfatsleden. Den naturliga träffpunkten är naturligtvis ICA affären, där verkar alla känna alla. Det som är trevligt med dessa små orter i norr, är att även turisterna kan få sig en trevlig pratstund med någon ortsbo när man står i kassakön.

Här ovan är ett foto som kanske känns igen, det är ICA i Vilhelmina och denna bild ser man även när man går in och kollar väder på  www.vackertvader.se Naturligtvis finns det mycket mer att skriva om denna plats, men detta får räcka för idag.

Mycket att se på en skogsväg

19 tisdag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

En liten utflykt från Lövsjön till Vilhelmina har vi gjort, det behövdes mer virke till boden, som skall vara helt färdig innan vi åker hem. Det är en historia som kan liknas vid skräddaren som skulle sy en kostym, och det bidde bara tumvante. I det här fallet skulle det bli en liten vedbod, men nu liknar det mest ett garage, vilket gör att det måste byggas en liten vedbod till i alla fall. Lite tvärtom historia.

Nåväl, vägen till Vilhelmina är inte bara vacker utan bjuder på en del sevärdheter. Bilden ovan är från infarten till Risbäck, och jag tycker utsikten är helt bedårande.

Uppe på fjällplatån som ligger drygt 640 meter över havet, är det otroligt vidsträckt och här brukar det lysa rödgult av skogens guld i augusti. Då menar jag hjortron och inte Norrlands guld (öl för de som inte bor i Sverige).

Det finns ett hus efter vägen som jag aldrig upphör att förvånas över, för tjugo år sedan trodde jag att det var under reparation. Nu tror jag snarare att det är under nedtagning, bit för bit, år efter år.

 

Lite längre bort efter vägen står ett annat hus, där jag antar att man är allergisk mot blommor, alternativt skall det blomma året om.Tror aldrig jag har sett så många konstgjorda växter på en gång. Här talar vi om en investering av många tusenlappar.

Kör man ytterligare en bit möter man själva näcken. Detta övernaturliga vattenväsen skulle man inte vilja möta under en kvällspromenad. Inte ser han speciellt trevlig ut heller.

Lite mer fridfullt är det att ta en fikapaus och ha sällskap av det här gamla paret. De är bofasta vid infarten till något som kallas sagovägen och träskulpturerna är skänkta av Linne Fjällstedt. Det är författarinnan som numera är bosatt i Malgomaj och som har skrivit så många böcker om livet i södra lappland, bland annat Hungerpesten.

Har man bara ögon och öron öppna kan en helt vanlig bilfärd genom skog och små samhällen vara väldigt givande för såväl själ som fantasi.

Älgspillning till vad?

18 måndag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Älgspillning är det något att fundera på? Det kan det vara, för det är användbart. Precis utanför stugknuten fann jag en hög med relativt färsk älgspilning, ganska fräckt. För under älgjakten ser man aldrig tillstymmelse till sådant, nu när det är riskfritt stryker de runt husknuten. Det är en slags Hälge känsla, snart sitter de väl vid köksbordet när man kommer ner en morgon.

Fördelen med älgspillning är att det torkar fort och faller ihop som grovt mjöl, det vill säga det försvinner relativt fort från marken. I följande historia som är sann, var det tur att det inte är hårt.

Min vännina hade på sitt soffbord en träskål med några torkade ”älgkottar” varför vet jag inte, på kul antar jag. En dag hade hon besök av en äldre faster samt sin kusin, dessa tänkte hon bjuda på en drink före maten. När hon kom in i rummet, satt fastern i soffan och bet på en ”älgkotte” samtidigt som hon anmärkte på att ”detta tilltugg var hårt och torrt”. Min väninna sa aldrig vad det var utan avlägsnade skålen och antydde att de var nog gamla.

En annan sak som det är användbart till är smycken. Min granne målade och lackade dem i fina färger och trädde sedan upp dem på tråd till ett praktfullt halsband. Detta förärades en bekant på sin födelsedag och jag kan betona att hon gladdes av det. Kan delvis förklaras med att mottagaren var en hängiven älgjägare.

Av detta kan vi lära oss att allt är till nytta och inget må förfaras.

Tala om hundliv

17 söndag Jun 2012

Posted by in Min vardag

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Tänkte jag skulle försöka skriva lite om hur jag upplever min dag när vi är i fjällen. Tror inte man kan kalla det semester i alla fall. Dagen började bra, hade precis satt mig tillrätta i kökssoffan, med planer att tigga till mig en brödkant. Plötsligt hörde jag något utanför fönstret, en massa renar?

Hur jag än skällde och skakade i hela kroppen, ville inte husse släppa ut mig. Vilket träningstillfälle för jakt han missade där, hur skall jag kunna bli en bra jakthund om jag inte får träna?

I stället gick vi ner till bastun och skulle kolla hur det såg ut, då sa husse att jag kunde hoppa i. Visste inte om jag skulle simma åt vänster eller höger.

Helt plötsligt var jag mitt ute i sjön och matte började skrika, hit, hit, men ibland hör jag så illa (hon blir så himla orolig jämt). Husse försökte lura in mig med ett vedträ på en lina som han kastade i sjön, det gick jag inte på.

Till slut kom jag i alla fall upp på land igen, matte tog på mig sin badkappa, fattar ni hur jag skämdes.

Frampå dagen tog vi en promenad, gick förbi dammen, där det just nu bor lite änder. Då fick jag inte vara lös, hade gärnat badat där också. Antagligen fick jag väl inte för att vi skulle gå till båthuset och hämta båten, den skulle ros över sjön.

Fanns inte en chans att hoppa överbord, de satte på mig en flytväst för hundar och så fort jag rörde mig väste matte, sitt, inte för att jag brydde mig. Så här kan en dag se ut för mig, man vet aldrig vad som händer eftersom jag inte deltar i planeringen. Det är jobbigt för en liten hund som jag.

Nu har jag bestämt mig för att slappa i kökssoffan innan det är dags för husses kvällspromenad, hej då från Bachus