Etiketter
Anders de la Motte, Ölsandstok, Gotländsk saffranspannkaka, Höstdåd, Myrorna
Det har blivit lite felaktig prioritering. Det var ju ölandstoken som skulle klippas, gallring av saker som skall till myrorna, lite bakning för att fylla på kakförrådet och inte minst tänkte jag göra en Gotländsk saffranspannkaka. Den Gotländska saffranspannkakan är bra att skära i bitar och ha i frysen, blir en perfekt dessert eller som kaffmums.
Inget av detta har blivit gjort och det är faktiskt inte mitt fel. Nej jag kan ärligt säga att det beror på en helt annan person nämligen Anders de la Motte. Kanske inte han personligen men hans senaste bok Höstdåd.
Gjorde ett misstag, började på boken och det rekommenderar jag att man inte gör. Helt enkelt av den anledningen att sedan är man fast. Det går inte att lämna den, har den med på hundpromenad, när jag kokar potatis mm. Jag har läst alla hans böcker och jag måste säga, de går från klarhet till klarhet. Rättare uttryckt de blir bara bättre och bättre.
Han skriver så otroligt spännande och visst är det en form av deckare men ändå inte. Efter ett par kapitel känner man alla karaktärerna det är nästan så man tycker man träffat dom i levande livet. Det är intriger och problem som skulle kunna vara hämtade ur verkligheten. Den här boken handlar om fem ungdomar som har följts åt under hela sin barndom men en vecka efter deras studentexamen händer en tragisk olycka eller ?? Ja vad som händer förblir i dunkel ända tills det kommer en ny polischef Anna Vesper till orten men det är först 27 år senare.
Visst är det en deckare men inte av den råa typen, den är välskriven med ett trevligt språk och en fördel är att de olika böckerna inte genomsyras av en polis med dryckes- och relationsproblem vilket ofta är vanligt. Här dyker det upp nya personer hela tiden men ändå känns de som gamla bekanta.
Det bästa av allt är att det snart kommer en ny bok av de la Motte men innan dess måste jag klippa ölandstoken.
När denna var klar, ja då var det dags för socka nummer två. Först la jag upp för få maskor bara att riva upp. Sedan hade jag stickat med garnet inne i skaftet, bara att riva upp. Därefter såg jag att jag tagit fel nystan det skulle inte räcka och jag vill inte skarva. Äntligen nu är jag på rätt väg.
Oops vad har jag gjort nu, fel färg på garnet. Borde nog klippt Ölandstok i stället.
Därtill hade jag även bakat ” kanelbullekakor” från ett recept jag hittat på nån internetsida. Skall dela med mig av det senare för de var riktigt bra. När jag ändå var i farten bakade jag några matbröd, enkel variant på råg- och vetemjöl.
Testade dem på barnbarnen som åt utan något större tvång så det blir nog fler framöver. En fördel med att baka eget bröd är att man vet vad det innehåller. Naturligtvis har jag planerat dagen helt fel man ska inte vara inne och baka när det är vackert ute. Så imorgon blir det ändring då ska jag ut och klippa ölandstoken.
Ett annat vårtecken är att videkissarna eller sälgen som den heter för att vara korrekt, har slagit ut. Kunde inte låta bli att sätta några kvistar i en vas. Sedan har vi det säkraste vårtecknet av alla, kläderna. Eftersom de ofta krymper under vintern måste det kompletteras med något nytt när ljuset gör sitt antågande. Var därför på en mannekänguppvisning som anordnades av Lions i går kväll.
Det var nästan 100 personer som tog tillfället i akt att se det nya modet. Under trevliga former med tilltugg, ett fantastiskt lotteri samt ” mannekänger” som bjöd mycket på sig själva fick ve se hur vi ska klä oss i vår.
För de som blev riktigt sugna på att förse sig med det senaste gavs det även tillfälle för shopping. Det blev en trevlig kväll, vågar man kalla det för tantkväll? Dagens kväll gick även den i vårens tecken, kände inte för sås o potatis utan serverade Rolf en lätt liten vårtallrik.
Den innehöll bland annat en skaldjurspannacotta som syns i mitten på tallriken. Den var OK men inte mer.
Var mera inne på att njuta av iskalla ögonblick inomhus och gärna framför en värmande brasa. Den som kan ta fram iskalla ögonblick på detta sätt är Viveca Sten, författaren till böckerna som handlar om Morden i Sandhamn. I den här boken har man samlat tio små minideckare alldeles lagom för att läsa en per tillfälle. Trots att de är ganska korta har författaren lyckats få in de spänningsmoment som behövs för att trollbinda en läsare. Naturligtvis utspelar de sig i och kring Sandhamn och karaktärerna känner man igen från tidigare böcker. Jag har lyssnat på boken och den hade lästs in av Katarina Ewerlöf. Mer behöver man väl inte säga, jag fattar inte hur man kan läsa in en bok med sådan proffsighet. Njutbart är ordet.
Sedan
Solsi Blogg 