Eftersom Rolf nu har startat en ny tradition, nämligen att gynna småföretagen i södra lappland, bland annat genom köp av nya däck vartannat år, så var det dags igen. Det är fjärde punkteringen på relativt kort tid, vilket beror på att vägarna häruppe renoveras och det är ganska stora vassa sprängstenar som används. Det tycker jag i sig är otroligt att man får ha, var och varannan bilförare får punktering. Nu var det gjort och bara att acceptera, en bilfärd på drygt 32 mil för att laga en punktering. Det gick inte att åka över Gitsfjället till Vilhelmina eftersom det var på den vägen det reparerades, fick alltså åka några extra mil via Dorotea. Döm om vår förvåningen när det visade sig att även den vägen var föremål för renovering. Väl framme hos DäckTeam i Vilhelmina hälsades vi med ett igenkännande leende. Däcket kollades.

Ja vilket elände, ett längsgående snitt omöjligt att laga, bara att köpa två nya eller förresten varför inte ta fyra när vi ändå är där. Då kan vi ju ha de två gamla som extra däck till nästa punktering. Sagt och gjort och de trevliga killarna hälsade oss välkomna tillbaka, kanske nästa sommar. Vilken väg hem igen?  Det visade sig att det fanns en annan liten smal skogsväg över Blaikfjällets naturområde,  från Vilhelmina till Avaträsk den tog vi. Först kom vi till en miniby vid  namn Djupdal, men vilka vyer det var där.

Åkte vidare och träffade på fem äldre trevliga jägare från Tyskland, en hade varit här och jagat älg i flera år. Jag pratade med en av dem, hans engelska var väl inte den allra bästa, han var dock lycklig för de hade under dagen sett två samt skjutit en mouse. Tur, för den kunde de ju transportera i byxfickan till Dortmund.
Efter ytterligare nån mil stötte vi på ett annat jaktlag från Fjälltuna Måntorp, de var dock inte var lika glada eftersom viltet uteblev. Däremot hade de ett  transportabelt jakttorn med sig, ett riktigt häftigt hemmabygge.

Efter några mil kom vi till ytterligare en hänförande utsikt, vilken tur att vi hittade den här vägen annars hade vi inte fått uppleva denna  natur eller fått träffa de trevliga personer vi stötte på.

Nu är vi hemma igen och nästa gång vi får punktering har vi två däck i beredskap, jag avstår från att räkna ihop alla kostnader för denna älgjakt då blir köttet väldigt dyrt. Vi firar i stället att ett av barnbarnen fyller sjutton år idag och det gör vi med en riktig potatisbakelse som bara kan göras i Vilhelmina. Dessvärre får hon inte själv vara med eftersom hon går i skolan och är hemma hos familjen, men det är ju tanken som räknas.