Som alltid när det börjar lacka mot jul finns det lite till som skall göras, i år har vi dock tagit det med ro. För egen del blev det gravning av laxen, inläggning av sillen och godisframställning tillsammans med ett barnbarn. Den enklaste blev rostade mandelflagor vilka rördes i smält blockchoklad och nougat i lika delar. Hälldes sedan i knäckformar, enkla men goda små saker.

Barnbarnet tränade fiolspelning tillsammans med grannens son och han var nöjd med hennes spelande. Hon själv var nöjd och jag tror att hon kommer att spela något för oss på julafton, det jag hörde var i alla fall stämningsfullt. Apropå stämning så har jag flera gånger i december tänkt på en konsert vi besökte förra året vid denna tiden. Det var med Sopranos och jag tänker då inte på serien med maffiabossen Tony Soprano utan på en soprankvintet.

Jag har letat efter deras annonsering hela månaden men inte sett den, var övertygad om att jag missat den. Men, så idag läste jag den, kanske lite sent men Rolf är flexibel så kl.16.00 frågade jag om han ville följa med till Helga Trefaldighetskyrkan och lyssna på Sopranos. Eftersom han hört dem förut var han inte sen att göra sig i ordning. Konserten började kl. 19.00 och vi var i kyrkan tio minuter över sex vilket var tur även om vi fick platser ganska långt bak. Tjugo minuter i sju meddelades det att man nog måste stänga kyrkporten då det var fullsatt och folk redan stod efter väggarna.

Skulle tro att det är sällan det är så fullsatt i kyrkorna. En och en halvtimme utan paus fick vi njuta av dessa otroliga röster. Det började med att Soprankvintetten stod längst bak och sedan sjöng hela vägen fram till altaret. Därefter var det växelvis sång från olika delar i kyrkan vilket framhävde rösterna på ett fantastiskt sätt, mycket naturligtvis beroende på det är bra akustik i kyrkan.

Alla kända julpsalmer och sånger framfördes dels av soprankvintetten men också tillsammans med deras vänner. En härlig blandning av mans-och kvinnoröster, det var även inslag av enbart instrumentalla stycken. Kan bara säga att här satt man tyst, tagen och med rysningar av välbehag över hela kroppen i en och en halv timma. Extranumret som gavs var Koppången och efter det framförandet hade jag inte klarat mer, det var nästan så både kropp och själ lyfte från bänken.