En dag tidigare än planerat beslöt vi oss för att lämna västkusten och bege oss hem. Halland som ju fått en klass tre varning vad gäller väder har nu mist sin charm som mysig sommarstad. I sju dagar har det regnat, åskat och blåst på ett ställe hade vattnet på ett dygn stigit med mellan 1,5 – 2 meter, massor med källare har fått länspumpat. Förskolor, skolor och vårdcentraler har fått stänga, till det kommer att många hushåll har mist sin el och i vissa fall finns det inte dricksvatten. Visst låter det hemskt, vi kan dock trösta oss i vårt land att om några dagar är allt sig likt igen. Vi bilade oss tvärs över landet med regnet nafsande i bakrutan, nu är vi hemma och allt är sig likt.

Katten har skötts om av grannen så nu är frågan om han har för avsikt att flytta hem igen eller inte, hunden är på promenad med husse han har bråttom ut för att kolla att allt är sig likt på hundfronten efter vägen.

Själv går jag igenom posten, alltid lika spännande. Idag öppnade jag ett vackert kort vilket visade sig vara från ett par goda vänner vilka vi bjudit över på en annalkande högtidsdag. Det var så trevligt, omsorgsfullt gjort och roligt skriviet att jag skrattade en lång stund. Vad härligt med människor som ger sig tid att göra så, ett bra sätt att sprida glädje vilket vi är dåliga på i vår vardag.

När allt slutat snurra och rummet stannat efter alla dygn i en husvagn som dansat efter vindens skiftningar samt tio timmar i bil skall jag nog ta en bok och gå till sängs. I morgon kan jag använda en riktig dator igen det skall bli härligt.

Ikväll kan man tala om att det kan regna småspik, det är inte sant jag luras lite. Det regnar tennisbollar vilka med jämna mellanrum lyses upp av ett vitt skarpt sken som åtföljs av riktigt buller. Nu har det regnat och åskat i sex dagar och känslan av att befinna sig i en båt blir alltmer påtaglig. Det vore väl synd att inte erkänna att man njuter av bekvämligheterna,  sitter och slötittar på TV och sätter på AC-n för att få en behaglig temperatur till natten. Rolf har varit ute med hunden och passar nu på att ta en dusch, han tar den inomhus vilket egentligen är slöseri med vatten. Tre minuter i regnet utanför hade räckt. Ibland gläntar jag på gardinen för att ta titt på hur det går för de tre unga tyska herrarna som slagit upp sina små tält en bit bort. De är på cykelsemester  och behöver en natts skön vila, hoppas de är simkunniga.
Dagen har med andra ord varit bra men jag har dock retat mig lite på några yngre reportrar jag har lyssnat på i radion i dag, de har liksom typ vissa ord som de liksom upprepar typ med jämna mellanrum typ. Det är även mycket eeee mellan varje mening eee vare sig den är lång eller eee kort. Mer träning i muntligt framträdande tror jag skulle vara av godo på vissa utbildningar.  Detta var dagens lilla tistel.

Vaknade till ljudet av springande fötter och upprörda röster, någon knackade uppfordrande på dörren. Halvvaken steg jag ur sängen och öppnade, utanför stod grannen med uppspärrade ögon i ett skräckslaget ansikte. Du måste skynda dig, packa en väska och var klar inom högst tio minuter. Varför undrade jag, det är ju faktiskt femtio lägenheter i det här stora huset och alla kan knappast vara klara om tio minuter. Därför att soldaterna är på väg hitåt och vi måste ge oss av. Snabbt tog jag fram en väska och en ryggsäck, la i pass, plånbok, smycken och några andra ”kära” saker. Så var det kläder, en kjol, en blus, neccesären och vad mer skulle jag ta. Väskan såväl somryggsäcken blev fulla till slut trots svåra klädval. Min granne kom in, är du klar men vad i hela friden har du gjort du kan ju bara bära en ryggsäck. Varpå hon tömde allt innehåll på golvet, därefter slängde hon i ett par långbyxor, tjock tröja, fleecefilt, pass, pengar, limpa o vattenflaska. Helt chockad stod jag bredvid utan att fatta vad som hände, vi sprang ut i trapphuset som nu började fyllas av beväpnade män. Väl ute blev vi beordrade att ta oss ut på landsbygden, de som kunde och hade med cykel andra till fots. Min cykel hade punktering så det var bara att traska då två tankar flög genom mitt huvud, hur skulle Rolf som var i fjällen veta vart jag tagit vägen, det andra var paketet. Paketet var en present i en vacker ask som Ina skulle få på sin födelsedag. Utan att tänka lämnade jag gruppen och sprang tillbaka till vår lägenhet och där på golvet låg paketet fast nu söndertrampat, innehållet var dock helt så jag slet till mig det och vände åter till utgången för försöka hinna ifatt de andra. Då kände jag en hand på min axel, en man stod bakom mig och sa tyst, spring in i skogen bakvägen och försök ta dig till Danmark.  Danmark tänkte jag var ligger det?

Orolig, kallsvettig och upprörd öppnade jag mina ögon, genast flödade morgonljuset in genom fönstret, kaffedoft blandat med den goda lukten av rostat bröd fyllde rummet. Tankarna kring drömmen ville inte riktigt släppa sitt grepp om mig den kändes så levande. Varför jag hade den typen av dröm tror jag beror på nyheterna på TV kvällen innan, dessa bilder av rader med människor som måste fly sina hem. Fattiga, utsvultna och förmodligen utan hopp. För min del var drömmen tillräcklig för att må dåligt en stund. Vi som har det så bra måste verkligen tänka mer på våra medmänniskor,  hoppa över ett onödigt köp eller köp ett billigare alternativ,  det som bli över kan räcka långt för någon annan

Njuter fortfarande av havsluft och härlig natur på västkusten. Den här dagen har ägnats åt lite shopping plus att Rolf har hjälpt moster med lite praktiska göromål. Ute  vid campingen börjar fredagsgästerna komma, på några timmar har antalet husvagnar/husbilar ökat rejält.  Otroligt hur många varianter det finns, från enkla tält till husbilar i miljonklassen allt handlar om hur lyxigt man vill ha det. En sak har dock alla gemensamt, nämligen kvällspromenaden ner till havet.

Just när denna bilden togs var det ebb och tången låg som en ryamatta efter strandkanten, gör inget den är mjuk att gå på och i morgonbitti är den borta igen.

Ganska fort skymmer det men det blir nästan bara vackrare, just nu ligger älgjakt  i lappland långt bort. I morgon blir det besök på torget, finns inte många ställen kvar där man kan inhandla lokproducerade varor direkt från odlare/tillverkare. I Varberg är det möjligt, halländsk potatis, frukter, bär och annat somm kanf fresta till inköp. Nu är det godnatt för i kväll, det har blivit sen kväll som ni ser.