• Dags för lite nytt på bloggen.
  • Om mig
  • Solsi´s Blogg

Solsi Blogg

~ spännande resor, shopping runt världen, mat från när och fjärran, händelser i min vardag

Solsi Blogg

Kategoriarkiv: Resor

Gediminas – tornet i Vilnius

22 lördag Jul 2017

Posted by Solsi in Resor, Sevärt, Upplevelser

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Gediminas torn, Nationalmuseum, Tallin, Tornet i Vilnius, Vilnius

Den här dagen blev det en något ”ljusare” sevärdhet, nämligen en promenad upp till Gediminastornet. Vårt hotell låg inom promenadavstånd så det var inte så svårt att ta sig dit. Vi utgick från Nationalmuseum, där ska det finnas en linbana upp till slottet om man tycker promenaden blir för tung.

Vi avstod dock från detta och tog en hälsosam promenad upp. Detta är platsen som bjuder på den absolut bästa utsikt över staden. Det heter tornet men egentligen är det resterna från ett gammalt slott.

  Lite svårt att tänka sig att det varit ett slott när man betraktar det nerifrån men när man väl kommit upp är det lätt att föreställa sig hur det kan ha sett ut.

På 1300-talet var det slottet som var det viktigaste i Vilnius och som dominerade stadsbilden. Historien omsveper detta område och man kan säkert läsa ett enormt antal böcker, dokument, skrifter, kartor med mera om man vill fördjupa sig i dess historia.

Även om det inte var så långt så bidrog det vackra vädret och den branta backen till att jag gärna gjorde en liten vilopaus på vägen upp.

Som svepskäl för att kunna göra den föreslog jag att damerna skulle ta ett litet gruppfotot. Alltid blir det några minuters vila. Bakom syns det rejält byggda åttkantiga tornet som i århundraden har vakat över staden.

En av många kända händelser som skett här på senare tid var den 23 augusti 1989. då samlades 1,5 – 2 miljoner människor i Vilnius och Tallin och höll varandra i hand. Det var en protest mot Sovjets styre och faktiskt när jag tänker efter så har jag ett svagt minne av den nyheten.

 Det är bara slottet det går att gå in i men för den som är intresserad finns det mycket gamla ting att beskåda i form av svärd, mynt och mycket, mycket mer. När man har pustat ut och sett sig mätt på själva byggnaderna, ja då kan man njuta av den fantastiska utsikten över staden från alla håll. Ovan ser man innergården mot Nationalmuseum.

Här kan man roa sig med att räkna kyrktorn.

  Denna bilden visar lite över hur vacker staden är med alla sina grönskande träd.

Gediminas torn har öppet alla dagar och för en inträdesavgift på 2 euro har du möjlighet till denna ”hälsosamma” aktivitet

Genocido auky muziejus

21 fredag Jul 2017

Posted by Solsi in Resor, Sevärt, Upplevelser

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Baltikum, Genocido auky muziejus, Gestapos högkvarter, Hitler, KGB, Mannen utan ansikte, Museet för folkmordsoffren, Paneraiskogen, Sovjet, Stalin, Vilnius

Idag är jag i tankar och minnen åter i Vilnius och besöket på, Museet för folkmordsoffren. Det är väl inte den typ av museum man har högst på listan vad gäller sevärdheter. Samtidigt är det viktigt att förstå vad som har hänt och varför. Detta hus  är beläget mitt i Vilnius och det var här den fruktade säkerhetspolisen härskade. Ett i ordens verkliga betydelse ”ondskans hus”, hellre dog man än att man hamnade här. KGB-fängelset togs i bruk 1940, så fort som Sovjet erövrat Baltikum i uppgörelsen mellan Stalin och Hitler. När uppgörelsen senare bröts av Hitler marscherade tyskarna in och det var början till en hemsk tid med terror för Vilnius. På tre år mördades 100 000 människor i Paneraiskogen utanför staden. 1944 började KGB-källaren att användas som fängelse där de litauer hamnade som stred mot kommunisterna. Ingen kunde ana vad som förekom i detta vackra hus som dessutom är beläget på en öppen och ljus gata med lite små grönområden mitt i staden.

Det finns flera olika utställningar i huset men det mest besökta är fängelset vilket var beläget i källarplanet. Bara det att det är beläget i KGB:s och Gestapos högkvarter gör att man får rysningar så fort man beträder dess dörrtröskel.

Efter att man har kommit in och löst sin entrébiljett kan man välja vad man själv tycker är mest givande att se. Det första man möts av är fotografier utav många av de personer som satt fängslade och som mördades här. När man ser dessa fotografier bör man betänka att detta ”skräckhuset” användes till så sent som 1991. Med tanke på det så förstår man att det finns många släktingar som har sina nära och kära på dessa foton. För dem måste det vara fruktansvärt att komma hit. Vi valde dock att se fängelset och vi stålsatte oss verkligen för att orka ta in vad som komma skulle.

Vi gick alltså ner i källaren som faktiskt står helt orörd från att Sovjet föll 1991. Det var en trång trappa men som ni ser är det fortfarande lite målad färg kvar. Tilläggas kan att den målades om ganska ofta för att dölja vad som fanns där bakom och givetvis målades den om innan KGB lämnade lokalerna.

Det första fångarna möttes av var små boxar av en gammal telefonkiosk storlek, det var inskrivningsbås. Här kunde de få sitta i fyra – fem timmar och självklart stängdes dörren. Inget fönster och ingen elektricitet, tänker bara på mig själv som är mörkrädd skulle nog aldrig stått ut så länge.

Efter detta var det dags för visitering, fotografering och tagande av fingeravtryck.

En helt vanlig cell, här bodde 15 fångar. De hade inga sängar utan fick ligga på golvet max 5 timmar per natt. De flesta celler hade betonggolv, det som är på bilden är av det lyxigare slaget. Hårt och kallt så det gav säkert upphov till många sjukdomar. På dagarna fick de stå upp men det var absolut förbjudet att nudda väggen.

Naturligtvis var det full koll på vad de gjorde och om man nu fick mat så serverades den genom en lucka i dörren.

Att det inte gick att ta sig därifrån på något vis är lätt att förstå, dörrarna hade gedigna lås och det var inte bara ett per dörr utan flera.

År 1973 tillkom den madrasserade cellen, helt ljudisolerad och man vill inte tänka på vad som utspelas i dessa celler. Kan inte låta bli att tänka på att 1973 levde vi i godan ro och hade ingen aning om vad som utspelade sig i vårt grannland. Fruktansvärt. Ännu värre är att dessa celler användes till 1991.

Det fanns även två vattenceller, de var små och hade ingen belysning. Här fick fångarna stå i kallt vatten upp till knäna eller på en liten betongklump och balansera. De enda kläderna de tilläts att bära var kalsonger. Denna typ av tortyr slutade man med runt 1950

På vissa ställen var väggarna kantade med fotografier, det var inte utan att näsduken kom fram ibland när man såg dessa oskyldiga små barn med sina stora frågande ögon.

Hade man tur kunde man få några minuters frisk luft, då fick man vistas i små celler där taket bestod av nät men glöm möjligheter till flykt för dessa små ”utehus” var placerade med stor noggrannhet på en innergård.

I slutet av rundvandringen hamnar man i en liten hall där det fanns en liten obetydlig dörr. Denna dörr ledde till ett rum som fungerade som avrättningsplats. Först kom man in i en ”hall” där fången fick ta av sig skorna men som ni ser så har man lagt ett glasgolv över idag.

Mot en betongvägg fick fångarna ställa sig för att bli skjutna man kan på detta fotot se en del av alla kulhål. Ungefär 40 personer per natt avrättades här i början av 1960-talet.

Golvet var belagt med sand och här fick fångarna själva se till att det byttes ut efter varje natt för att ta bort alla spår. Genom en lucka i väggen transporterades de mördade personerna vidare. Det sägs att Vladimir Putins högsta önskan var att bli spion åt KGB, vill man läsa mer om honom kan man skaffa en bok av  Mascha Gessen som heter ”Mannen utan ansikte”. Detta är vad jag såg, läste och fick mig till dels, naturligtvis är det bara en liten, liten bråkdel om hur det var och vad som egentligen hände. För min del var det mer än nog.

Utanför huset står ett minnesmonument för att hedra de som blev offer under sovjettidens styre. Väl värt ett besök, det är tufft och känslosamt men viktig.

Slottet Trakai, Island Castle

03 måndag Jul 2017

Posted by Solsi in Resor, Sevärt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Blood of Templars, Dungeons & Dragons, Galvé, Highlander, Island Caste, Island Castle, kristna riddarorden "Tyska orden", Litauen, slaget vid Grunwald 1410, Snapphanar Störtebecker, Trakai, Trakai slott, Vilnius, Yellow Brick Road

Det finns naturligtvis mycket att se i Litauen men vi hade inte många dagar på oss och beslutade oss därför att Vilnius var vårt mål. Dock finns det många intressanta sevärdheter runt staden och ett av dem är Slottet Trakai, det bör man inte missa. Slottet ligger på en liten ö i insjön Galvé, knappt tre mil väster om Vilnius.

Detta sagoslott var en medeltida bostad för litauiska Grand Dukes. Vi hade beställt en guidad tur vilket är nödvändigt om man vill veta vad man ser. Vår guide Inga var otroligt duktig, trevlig och pratade bra engelska. Detta slott var från början ämnat att fungera som en försvarsborg och byggdes i flera etapper. Uppfördes under andra halvan av 1300-talet. Den är egentligen byggd på tre öar och man har därför fått fylla upp med mycket jord på en del ställen. Som allting annat förstördes slottet under en attack från den kristna riddarorden ”Tyska orden” 1377. Här har även utspelats olika släktfejder vilka är som att läsa en gammal historisk roman.

Naturligtvis fanns det en del vallgravar för att förhindra fiender att ta sig in i slottet. Efter slaget vid Grunwald 1410 förlorade Trakai sin militära betydelse eftersom den Tyska orden besegrades. Många betydelsefulla personer har besökt detta slott, bland annat kejsaren av Rom, flera kungar från Polen och Tjeckien samt ambassadörer från Grekland och Moskva. Säkert många fler fast då som turister.

Under 1500-talet användes det som ett lyxigt fängelse (vad som nu menas med det) under den tiden förföll dock byggnaderna allt efter som. Under kriget mellan Ryssland och Litauen 1655 förstördes slottet och var fram till 1900-talet en ruin. 1905 beslöt dock de ryska myndigheterna att återställa Trakai av olika anledningar tog det tid och får anses som helt klar 1961.

Av ovanstående kan man förstå hur mycket intressant historia vi fick ta del av, varje rum hade något att förtälja. Trapporna var branta och höga på såväl in som utsidan så jag får erkänna att jag inte följde med på turen högst upp. Under tegelväggarna kan man ana hur slottets ytterväggar såg ut från dess begynnelse.

För att vara så gammalt fanns det ett modernt tänkande angående värmen i huset. De här luckorna är nämligen ugnsluckor (de var dock inte av glas på den tiden). Här eldade man och sedan finns det gångar som sprider sig runt i byggnaden och på så sätt sprids värmen.

Det finns olika utställningar och här är en som visar hur man använt gamla silvermynt för att dekorera ett fat.

Kanske såg de ut så här personerna som bodde här och naturligtvis tillhörde de den ädla familjen. Det finns så mycket att berätta men allt kan skrivas här. Är ni nyfikna läs på internet eller åk dit och se med egna ögon. Detta slott som är det enda jag sett som verkligen liknar ett sagoslott har varit inspelningsplats för flera kända filmer. Filmer som; Highlander, Snapphanar Störtebecker, Dungeons & Dragons, Blood of Templars och Yellow Brick Road. så man kan förstå att det har något visst

Start på vistelsen i Vilnius

21 onsdag Jun 2017

Posted by Solsi in Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Hotell Congress, Iste, Katedralstorget, Stebuklas, Stebuklasplattan, Vilnius, Vilnius Cathedral

Då var den här, dagen då vi skulle få bekräftat om vi valt rätt resmål. Förutom restider, flyg med mera är ju boendet en av de viktigaste sakerna att tänka på. Lite bekvämlighet vill man ju ha och helst vill man ha gångavstånd till de sevärdheter man valt ut att besöka. Vi föll för Hotell Congress, ett fyrstjärnigt hotell som är inrymt i en charmig gammal byggnad från 1800-talet. Dessutom låg den så vackert belägen vid kanten av bron som går över floden Vilnia. Vi fick därmed bara runt 600 meter till den gamla stadsdelen, kunde inte bli bättre.

Modernt , ljust och vackert inrett, god mat och trevlig personal. Hungriga som vi var gjorde vi bara en snabb vända på hotellet för att därefter ta oss ut på stan. Vi hade bestämt att starta med ett besök på en restaurang vi fått tips om för att äta lunch. Den skulle bara ligga något kvarter bort men hur vi än kollade såg vi den ingenstans. Vi fann dock en annan restaurang som verkade vara ett populärt lunchställe och det fick det bli.

Njöt av en ost och broccolisoppa som var så underbar, krämig och smakrik. Skulle nog kunna åka tillbaka bara för att få äta den igen.

Första sevärdheten på listan var Vilnius Cathedral. Den ligger vid ett stort och öppet torg vilket kallas för Katedralstorget. Den är dessutom belägen nedanför den gamla kullen där det gamla slottet ligger eller snarare låg. Framför kyrkan kan ni se det pampiga klocktornet, det är möjligt att ta sig uppför alla trapporna, belöningen av det skall vara en hänförande utsikt över staden. Kan säga att vi avstod.

Kyrkan har som så många andra kyrkor runt om i världen blivit förstörd flera gånger av bränder och krig. Ärkestiftet i Vilnius grundades 1387.  Kyrkan har byggts upp igen och renoverats många gånger, detta har gjort att det inuti kyrkan finns många olika stilar representerade. Själv tycker jag den har lite av Vita huset i Washington över sig.

Strikt men ändå pampig på insidan.

Utanför på katedraltorget finns en platta vars namn är Stebuklasplattan, stebuklas = mirakel. Enligt en gammal legend skall alla dina drömmar slå in om du ställer dig på stenen och snurrar ett helt varv. Du måste förstås blunda och samtidigt önska något. Vi provade men drömmarna har inte slagit in ännu, kan bero på att de låg långt fram i tiden.

Lite tips för den händige, på en liten tvärgata hade man dekorerat fasaderna med gamla kannor av olika slag. Kanske något att ta efter? Bara att mura in efter tycke och smak.

En välbehövd paus innan vi knatar vidare, det var varmt så en stort glas iste satt fint.

En tågresa

24 onsdag Maj 2017

Posted by Solsi in Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Chokladmuffins, Kaffe latte, Kaffetermos, Stockholm, Uppsala, varberg

Ibland går inte alltid som planerat, en släkting till mig har blivit sjuk och med anledning av det åkte jag naturligtvis till henne. Det är alltid skönt med sällskap när man känner sig dålig och ensam och tänker man efter så har vi alla lite tid över för att glädja eller hjälpa någon. Allt är en prioriteringsfråga efter samvete. Nåväl det är ju inte bara att promenera iväg om det ligger många mil bort.

Jag brukar säga att ”man är väl inte tappad bakom en vagn” fast just nu tror jag faktiskt att det kan vara så. Jag bestämde mig för att först åka tåg till Varberg för att stanna några dagar därefter åter hem och ta bilen vid nästa tripp. Tåg har jag knappt något minne av hur man gör men att man måste ha biljett vet jag. Den beställdes efter mycket möda via nätet, därefter kom den till mobilen. Nu är det så att jag inte alltid litar på tekniken därför skrev jag ut den på papper. Det blev fyra stycken A4, två som kvitto och två med sex stycken enkelbiljetter.

Etapp ett, tåg mellan Uppsala-Stockholm det var inga svårigheter vare sig med tåget eller biljett eftersom ingen hade tid att titta på den. Väl i Stockholm hade jag tjugo minuter att hitta Göteborgståget och det gick bra. Uppe i tågvagnen hade jag lite svårigheter eftersom jag inte såg något dörrhandtag. Studerade medpassagerarna och insåg att jag skulle hålla upp o vifta med handen på ett ställe och se, Sesam öppnar sig. Passagerarna verkade de flesta vara i min ålder och bredvid mig satte sig en trevlig jämnårig dam. Efter ett tag ställde hon sin lilla kaffetermos på det lilla bordet varpå jag gjorde detsamma. Därefter tog hon upp två smörgåsar med stekt ägg och tänk det hade jag också. Som avslutning hade jag en kexchoklad och hon en chokladmuffins.

Efter vår måltid tog jag min lyssnarbok och hon sin pocketbok, en stund före Göteborg åt vi våra bananer. Behövde inte bekymra mig för biljetten som jag krampaktigt höll i handen för inte här heller fanns det tid att kontrollera den. Det kändes lite som att vara med i nån komedi men antar att det var vår ålder och livserfarenhet som förenade oss. Tåget från Göteborg till Varberg fungerade utan problem och snart var jag ute i det fria och tog en promenad genom staden. Varberg är en otroligt vacker sommarstad och här och där dyker det upp sådana här små avkopplingsplatser på nån gata i centrum.

Efter ett antal dagar skulle det bära av hemåt igen, sträckan Varberg – Göteborg gick bar frånsett att jag skulle besöka en toalett. I ena änden av vagnen fanns det ett garderobsliknande skåp utan dörrar men jag anade att det kunde vara målet jag sökte. En ung man visade mig att jag skulle hålla handen för en ljusknapp och se det funkade. Tekniken sprider sig. I Göteborg hade jag några minuter extra och fick för mig att jag skulle köpa en stor mugg ”kaffe latte” och en något stor muffins. Väl ombord på tåget insåg jag att jag handlat helt rätt. Vagnen var full av äldre ungdomar som vant lade sina surfplattor/datorer framför sig naturligtvis var det mac. Jag gjorde  likadant man vill ju passa in men insåg snart att jag även måste lägga mobilen bredvid. När vi åkt en stund sippade jag och i princip alla andra runt mig på våra kaffe latte och tog med fingrarna små bitar från muffinsen ibland.

Det jag missat var att jag borde haft en elegant papperskasse med någon känd logga på, spelar ingen roll om den var tom. Detta är tydligen ett måste för att folk skall känna sig lite säkra. Med andra ord en mycket intressant resa, den ena med lite äldre trygga personer som vågade vara sig själva. Återresan med yngre personer som desperat måste visa att de har allt som behövs för att visa sin statustillhörighet.

Och sträckan Stockholm – Uppsala, ja äntligen fick ja visa min tågbiljett inte bara en utan två gånger.

Pimpling på Lövsjön

13 torsdag Apr 2017

Posted by Solsi in Min vardag, Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Bachus, Lappland, Lövsjön, Pimpling, Roding

Några dagar i södra Lappland för att njuta av vintern som aldrig dök upp hemma i år. Men här är den, runt 7 – 8 dm snö, lite sol ibland och några minusgrader. Perfekt för uteaktiviteter. Lövsjön ligger frusen och vit och inbjudande, alltså är det ett måste att prova fiskelyckan via pimpling.

Packat med fika och pimpelspö samt en tur med skotern, nu får vi se vem som får största fisken.

I sällskap med Bruno och Maine får vi en heldag i friska luften. Isen är dock så pass tjock att frågan är om det ryms några fiskar under den.

Jo jo men Bruno fick dagens fångst en pytte liten röding. Den skulle nog ha åkt i sjön igen men Bachus tyckte den såg god ut, nu syns endast fiskstjärten i hans ena mungipa.

Fast vid närmare eftertanke så kanske den inte var så god. Han spottade ut den och använde den för parfymering istället. Om man rullar sig över den flera gånger så att fisklukten fastnar i pälsen, då blir matte superglad om man hoppar upp i hennes säng. Det är hundens tankar inte mattes.

Ingen fisk idag då blir det en brasa för korvgrillning, mackor och kaffe istället. Ja bättre än så här kan det väl inte vara, det är bara påskkärringarna som saknas.

Idag blir det Verona

04 fredag Nov 2016

Posted by Solsi in Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Adiges, Arena di Verona, Dante, Karl-Albert av Sardinien, La Casa di Guiletta, La Degna, Milano, Romeo och Julia, Shakespeare, Verona, Vitorio Emanuell II

Så var det dags igen, bara packa ihop och draga vidare. Målet för dagen var Verona en liten tur på drygt tjugofem mil, vilket betydde två och en halv timmas restid. Som tur är gör bussen stopp för toalettbesök och inmundigande av kaffe om man så behagar. De ställen man stannar på är verkligen trevliga och fräscha.

Verona eller La Degna (den värdiga) som staden också kallas är en mycket gammal stad som är belägen vid floden Adiges. Första gången den omnämndes lär ha varit på 400-talet f.Kr. Arkeologiska fynd har också bekräftat att platsen varit bebodd av människor sedan förhistorisk tid. Det var väldigt lätt att hitta i centrum för precis som de flesta städer som grundats på en romersk militär anläggning är den uppdelad i fyra kvarter med två korsande huvudgator.

Bussen parkerade en bit från centrum och den här vackra fontänen fick bli vår mötesplats i gruppen. Tyvärr regnade det denna dag vilket försämrade möjligheten att ta bra fotografier

img_0437-jpg1

Här står även en staty av kung Vittorio Emanuele II, han var kung över Kungariket Sardinien 1849-1861 och son till kung Karl-Albert av Sardinien. En populär staty att döma av antalet duvor som vistades där ibland.

img_0392-jpg1

En annan byggnad som är vida känd i Verona är den stora amfiteatern, Arena di Verona. Den byggdes under det första århundradet efter Kristus. Byggnaden är 152 x 123 meter och är den största i Europa. Arenan drabbades av ett jordskalv 1177 och då blev den yttre väggen förstörd. Den används dock fortfarande och i juli – augusti varje år spelas det fantastiska operaföreställningar där. Arenan kan ta upp emot 20 000 åskådare men blir det regn blir det problem för där finns ju inget tak.

dscn8427-jpg1

Det är öppet för de som vill se närmare på byggnaden samt att det finns en shop och en liten utställning.

img_0401-jpg1

Titta på fotot nedan det är för denna balkong Verona är känt. La Casa di Guiletta en av de mest besökta adresserna i Verona. När man lyssnar på guiden och ser på det vackra huset kan man nästan se der den förälskade Romeo klättrar upp till sin Julia, detta är skådeplatsen för Shakespeares pjäs Romeo och Julia. En kortvarig tragisk kärlekssaga om den nu är sann.

dscn8430-jpg1

Nedanför de slingrande gröna växterna står en bronsstaty av Julia. Den som lägger sin hand på Julias bröst får ett lyckligt kärleksliv och nog kan man se att det är många som prövat.

img_0405-jpg1

Här på piazzan står en staty av Dante, han lära ha fått en fristad här i Verona efter att han dömts till döden. Sant eller inte? Ingen som vet.

dscn8439-jpg1

Eftersom vi befann oss i Italien fick det bli en italiensk pizza till lunch och därefter ställde vi kosan mot Milano. Det fanns naturligtvis mer att se och därtill hade vi en guide som kunde sin sak och dessutom hade en underbar humor. Men allting har ett slut.

dscn8424-jpg1

Lutande tornet i Pisa

03 torsdag Nov 2016

Posted by Solsi in Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Battistero di San Giovanni, Bonanno Pisano, Buscheto, Camposanto monumentale, Camposanto Vecchio, Diotisalvi, Domkyrkotorget, Duomo di Pisa, Guido Bigarelli da Como, Italo Griselli, Johannes Döparen, Mirakeltorget, Montecatini Terme, Piazza dei Miracoli, Piazza del Duomo, Pisa

Den här dagen åkte vi buss från Montecatini Terme till Pisa en resa på drygt fem mil, vilket tog cirka två timmar eller tio mil om man tänker på att man förhoppningsvis även åker tillbaka. För er som undrat om mer beskrivning av själva resans utformande så blir det i det sista stycket i skrivandet av denna resa av olika skäl.

Pisa en gammal universitetsstad i västra Italien där finns runt 90 000 invånare. Staden är vida känd för sitt lutande torn, det fick man till och med lära sig i skolan. Vi steg av bussen en bit ifrån staden och följde den gamla stadsmuren som är tio kilometer lång. en försvarsmur som skulle skydda staden från fiender.

Efter att ha följt den kom vi fram till Piazza dei Miracoli (Mirakeltorget) eller som det också kallas Piazza del Duomo (Domkyrkotorget). Det är stort område norr om stadscentrum vilket är belagt av gräsmattor, grusgångar och plattor. På det här torget står stadens stora sevärdheter, Duomo di Pisa (Domkyrkan), Lutande tornet,  Battistero di San Giovanni och Camposanto monumentale.

img_0299-jpg1

Till höger om kyrkan här på fotot ser man det lutande tornet vilket egentligen är kyrkans fristående klocktorn, det började byggas år 1174 av Bonanno Pisano med flera, stod sedan klart 1360. Tornet är 54,5 meter högt fördelat på åtta våningar. Byggnaden är helt rund och det som gjort det känt är dess lutning. Ofta har det spekulerats i hur länge det kommer att stå kvar. Lutningen är stor, 4,3 meter avviker det från lodlinjen.

dscn8420

Det går att ta sig upp i tornet men förutom att det är bra många trappsteg så måste man boka biljetter i god tid. Trots det är det ofta kö. Rolf gjorde vad han kunde för att stötta det arma tornet men gav så småningom upp. Gissa hur många turister som har tagit sådana här bilder.

dscn8406-jpg1

Baptisteriet (dopkapellet) väster om kyrkan är det största dopkapellet  i Italien, omkretsen är 107,25 meter. Det grundades 1153 av Diotisalvi och stod färdigt 1278. Battistero di San Giovanni är tillägnat Johannes döparen.

dscn8397-jpg1

På fotot nedan kan man se den åttkantiga dopfunten, den är från 1246 och gjordes av Guido Bigarelli da Como. Bronsskulpturen i mitten  föreställer Johannes döparen och är ett verka av Italo Griselli. Fotot ovan är taket från insidan, i det bruna mönstret kan  man se att det finns en öppning, detta är till för att det friska regnvattnet skall rinna ner i dopfunten.

dscn8395-jpg1

Rolf gick upp i den smala trappen upp till de balkonger som fanns ganska högt upp och passade då på att ta detta kortet, man kan ana dess rymd.

img_0311-jpg1

Här syns dopfunten och även bronsstatyn lite bättre. Till höger om statyn står en man som sjunger ut några toner, vilken akustik det lät som det varit en hel kör som sjöng

dscn8393-jpg1

Här ovan syns den pampiga domkyrkan som byggdes mellan 1063 och 1118. Fasaden är av marmor och de tre portarna är av brons. Om man räknar arkaderna på framsidan samt första våningen kan man se att den är fyra våningar hög. Arkitekt var Buscheto. Det sägs att han längst in i valvet skrev ” Denna marmorkyrka saknar sin like” och det hade han nog rätt i.

dscn8401-jpg1

En bild från insidan tyvärr var den avspärrad så man fick inte gå in utan stå innanför ett rep vid ingången. Dessutom fick man inte fotografera så jag har ingen aning om hur detta foto kom med hem.

dscn8403

Norr om kyrkan ligger Camposanto (heliga fältet) även kallad Camposanto Monumentale eller Camposanto Vecchio eller helt enkelt Gamla kyrkogården. Den var ämnad som gravplats åt dem som ansågs som förtjänta medborgare. Detta är en muromgärdad begravningsplats och många säger att det är den vackraste kyrkogården i världen. Ryktet säger att den har byggts kring en skeppslast jord från Jerusalem som tagits till Pisa under fjärde korståget av Pisas ärkebiskop på 1100-talet därav fick det namnet Camp Santo /Heliga fältet.

Naturligtvis finns det mycket mer att se i Pisa men vi ville ju hinna med att äta också, man får ju sovra lite. Pisa är enligt mitt tycke en stad som det räcker att vara i under en dag så man bör nog vara bilburen om man avser att ta sig hit. Men det var roligt att se tornet innan det faller?

Från Florens till Montecantini Terme

02 onsdag Nov 2016

Posted by Solsi in Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Arno, Basilica di Santa Maria, Bruschetta, Cosimo de 'Medici, Dustin Hoffman, Familjen Medici, Filippo Brunelleschi, Florens, Florens symbol, Heliga Marias blommas basilika, http://varldenshistoria.se/kultur/guider/historiska-storstadsguider/historisk-guide-mediceernas, Irisliljan., Italien, Master of Florens, Medicis palats, Palazzo Vecchio, Piazza della Signorina, Ponte Vecchio

Naturligtvis tittade vi även på Florens stolthet den stora domen eller Basilica di Santa Maria eller Heliga Marias blommas basilika. Kärt barn har många namn. Man tror att namnet anspelar på den blomsterlilja som är Florens symbol, blommornas förebild lär vara Irisliljan.

dscn8362-jpg1

Den här enorma  katedralen  är säte för den Romersk-katolska kyrkans ärkebiskop i Florens. Kyrkan är berömd bland annat för sin stora kupol .

img_0227-jpg1

Den stora röda kupolen är ett mästerverk ritat av Brunelleschi, med sina åtta vita ribbor som böjer sig in mot marmorskulpturen på toppen och som blivit lite av  stadens symbol. Den syns över hela Florens och långt däröver. Kupolen blev färdig 1434. Brunelleschi själv är begravd i inne i kyrkan.

dscn8375-jpg1

Detta är en stor turistattraktion och vill man se kyrkan invändigt bör man boka biljett några dagar i förväg. Vi såg den enbart från utsidan, ja det är fel att säga såg för vi skummade över den med snabba blickar. Det finns så många konstverk, målningar, skulpturer så det är helt omöjligt att tillgodogöra sig allt. Nedan ett foto av en av dörrarna, där kan man föreställa sig hur vacker kyrkan är som är helt täckt av liknande konst.

img_0239

Inte långt från Katedralen ligger det L-formade torget Piazza della Signorina, vid ena sidan av torget finns några vackra statyer jag tror att de var verk av Michellangelo? ? Ett hus som ligger där är i alla fall Palazzo Vecchio (Old Palace) i dag är det stadens rådhus.

img_0248-jpg1

Det jag tycker är det mest intressanta vad gäller Florens, är historien om familjen Medici. Den ofantligt förmögna ätten som startade bankverksamhet och sedan i århundrade hade en stor makt i allt som hände inte bara i Florens. Vad sägs om detta, de bodde i palatset på andra sidan floden Arno men för att ta sig över till rådhuset måste de gå över bron, Ponte Vecchio. Det var bara det att på bron fanns det en massa fiskhandlare så fiskdoften var inte angenäm att andas in, dessutom kunde det ju regna och då blir man blöt. Därför byggdes det en gång från Rådhuset till Medicis palats och den går över valven som man ser på fotot. Idag finns det inga fiskhandlare, statusen har höjts och nu är det guldsmeder i stället.

img_0253-jpg1

En ny TV-serie har spelats in och började sändas i Italien i september i år. Det är bland andra Dustin Hoffman som har en huvudroll. Den heter Master of Florens och handlar om familjen Medicis historia. Handling, en politisk, familjedrama i början av 15-talet. Fadern Giovanni dies  Cosimo de ‘Medici befinner sig vid rodret för sin ytterst rika, bank dynasti familj, när hans far dör Giovanni plötsligt. 

Den vill jag gärna se. Vill man lära sig mer om denna familj så titta in på den här webbsidan:http://varldenshistoria.se/kultur/guider/historiska-storstadsguider/historisk-guide-mediceernas

img_0251-jpg1

Mat behövs när man går runt och vår guide tipsade om en liten restaurang som överraskade oss, låg centralt, stor rymlig och mycket humana priser. Det blev en trerätters som startade med en typisk Bruschetta, undrar varför det alltid smakar godare när man äter det i dess rätta miljö? Gott var det. Efter detta buss  50 km vilket tog cirka en timma.

img_0260-jpg1

Basilica di Santa Croce i Florens

01 tisdag Nov 2016

Posted by Solsi in Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Arnolfo di Cambio, Barberaren i Sevilla, Basilica di Santa Croce, Dante Alighieri, Den gudomliga komedin, Florens, Franciskus av Assisi, Galileo Galilei, Gioacchino Rossini, Heliga korsets basilika, Michelangelo, Piazza Santa Croce, Ravenna

Basilica di Santa Croce i Florens eller Heliga korsets basilika som den ju också heter är franciskanernas huvudkyrka i Florens. Det sägs att det var Franciskus av Assisi som grundade kyrkan, men den nuvarande byggnaden påbörjades av Arnolfo di Cambio år 1294. Den ligger på Piazza Santa Croce och ser väl egentligen inte så mycket ut för världen, javisst är den vackert men jämfört med den stora katedralen är den intetsägande. Det kostade 4 euro i inträde, frågan är om det är värt att betala för. Där bedrar man sig, vilken kyrka, vilken historia och vilka konstskatter mer än väl värt pengarna. Detta är mer än en kyrka det är både kyrka och museum, ett stort konstmuseum. Vill man verkligen se allt ja då bör man ha minst ett par dagar. När vi var där var tyvärr den fantastiska trädgården stängd.

dscn8378-jpg1

Kyrkan är enorm och överallt finner man glasmålningar, skulpturer, konstverk med mera.

img_0272-jpg1

De här målade, blyinfattade fönstren berättar en egen historia men dessvärre kan jag den inte.

img_0281-jpg1

Ska man upp i den här predikstolen måste man gå i trappan som finns inuti pelaren, får bara hoppas att de har elektrisk belysning där. Inte roligt för en präst att falla.

img_0290-jpg1

Många storheter är begravda i denna kyrka, nedan ser vi Dante Alighieri född år 1265 han var ju en av det medeltida Europas främsta författare. Skrev bland annat; Den gudomliga komedin. Egentligen är det bara en minnesgravvård eftersom han avled i Ravenna och där vägrar man att lämna ifrån sig hans kvarlevor.

img_0289-jpg1

Galileo Galilei, född 1564 i Pisa, bodde i Florens och var son till en musiker. Han är alltså begravd i den här kyrkan. Galilei var italiensk vetenskapsman och många känner nog igen hans namn Man brukar säga att med honom grundlades den moderna naturvetenskapen.

img_0273-jpg1

En annan känd man var Gioacchino Rossini född 1792 en italiensk operatonsättare. Hans mest kända verk är Barberaren i Sevilla.

img_0284-jpg1

Michelangelo är även han begravd i den här kyrkan men jag tog inget foto av det. När jag är ute och reser besöker jag gärna kyrkor vilket kanske märks. Det finns så mycket historia att hämta och efter att ha sett allt i dem brukar jag läsa om det när jag kommer hem. På så sätt åker man två gånger. Av tidsbrist hann jag tyvärr inte se alla de konstskatter som fanns där. Skulpturen av Dante som står utanför kyrkan får avsluta dagens blogg.

img_0293-jpg1

 

← Äldre inlägg
Nyare inlägg →

Solsi

Profilbild för Okänd

Mitt stora intresse är att resa. Jag har reser mycket och har ett stort intresse av främmande länder, kulturer, maträtter, möten, smultronställen, shopping och inte minst planeringen av resan. Jag älskar att laga mat och att baka. Jag hoppas att ni får nytta av mina upplevelser och den information jag delar med mig av :-) Solsi

Kategorier

  • Böcker
  • Filmer
  • Full og Cheer
  • Min vardag
  • Musik
  • Prylar
  • Pynt och inredning
  • Pyssel
  • Recept
  • Resor
  • Restauranger och mat
  • Sevärt
  • Shopping
  • sorg och begravning
  • thailand
  • Uncategorized
  • Upplevelser
  • Utflyktstips
  • Viner

Arkiv

  • mars 2025
  • juli 2024
  • december 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • juli 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
  • Prenumerera Prenumererad
    • Solsi Blogg
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Solsi Blogg
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …