Camilla Läckberg

25 fredag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det finns så många turer att göra i Fjällbacka inte minst i skärgården men vi valde en annan. En guidad tur i ”mordens” fotspår, det vill säga de mord som utspelat sig i Camilla Läckbergs böcker.

Vädret var inte det bästa men ska man tur så är det bara att gå. Med uppspända paraplyer sick som en snäll skolklass efter vår guide. En dam som var väldigt duktig och påläst men hon hade en svag röst.

Här syns ett av husen där Erika (i boken) ofta var på besök. Kan säga att nu har jag laddat ner alla filmerna som har gjorts efter Läckbergs böcker. När Rolf letar älgar om en vecka ska jag gotta mig åt inte mindre än sex filmer från Läckbergs böcker. Det blir lite annorlunda, antagligen kommer jag inte att se så mycket av själva handlingen eftersom jag kommer att koncentrera mig mer på husen och övrig omgivning på orten,

Här är den smala backen som leder från det vita huset och ner mot havet, där kan man se Erika o Patric vandra ner i ett par av filmerna.

Fjällbacka kyrka, byggd i gedigen sten och står emot stormar och vindar i evigheter. Vi skulle gå in och få lite till livs vad gäller historia men det var bröllop och då bör man inte störa.

Men titta in genom den öppna dörren och sätta kameran på Zoom är väl tillåtet?

Vi besökte även kyrkogården och såg den sten som finns med i filmen, ett av namnen finns även med i boken, Tyskungen. Detta är en minnessten för de tyskar som blev kvar där efter kriget.

Mat igen, ikväll blev det Krabbes krog, Ina o Rolf valde helt andra rätter än vad jag gjorde. Med andra ord de valde rätt. Detta är en skiva surdegsbröd (seg), en stekt filé av dagens nyfångade fisk (sådär) Massor med picklad rödlök och massor av Dansk remouladsås. Bara för mycket och för kraftigt. Nej, nej, annars en mycket trevlig tur.

Fjällbacka

24 torsdag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Är man i Åmål och ser hur vackert det ligger vid Vänerns strand ja då vill man självklart se mera vatten. Vad är då lämpligare än att ta sig till Västkusten. Eftersom Ina hade tre dagar ledigt hängde hon med på en campingtur dit. Vi ställde husvagnen på Åleröds camping som är beläget bara 2,5 km från Fjällbacka.

Det visade sig vara ett perfekt ställe, fint grönområde, bra serviceanläggningar och väldigt lugnt o trevligt. Efter att ha kollat ut från dörren fick området OK även från hunden, så här stannade vi ett par nätter.

Då vädret var vackert passade vi på att ganska omgående ta en sväng in till centrum. Jag hade aldrig varit i Fjällbacka förut och blev förvånad över hur litet det var. Jag vet att Fjällbacka är ett litet fiskeläge och ligger längst ut i kustbandet. Orten  härstammar från 1600-talert så det har några år på nacken och därmed finns det naturligtvis hur mycket historia som helst kring den. I princip är det halva gågatan som syns i bild och det är den som är stadskärnan.

Här ser man kyrkan mitt i byn, stadskärnan kring den och alla båtar i hamnen. I mitt tycke alldeles för mycket turister, främst från båtarna förstås. Får man säga att de uppträdde lite snobbigt, säger bara stackars fjällbackabor. Det fanns ju bara turistshoppar, märkesshoppar och restauranger. Var köper de bofasta sin mat och sina kläder?? Måste finnas några affärer någonstans eller åker de till Göteborg.

Vi såg i alla fall det allra äldsta bevarade huset i Fjällbacka, kul att de låter det finnas kvar. Lite snett och med en fin liten gränd till vänster.

Vid Kungsklyftan, ni vet den där man spelade in filmen Ronja Rövardotter och som ligger i Vetterberget. Berget delar sig i mitten och kallas för stora och lilla Vetterberget och där mitt i ”gången” har ett klippblock fastnat och bildar ett tak. Namnet Kungsklyftan har det fått efter Kung Oscar II som satte sin namnteckning på en bergvägg där. I Fjällbacka vistades gärna Ingrid Bergman när hon var i Sverige. Det finns en staty av henne samt lite informationsskärmar om hennes liv placerade strax utanför Kungsklyftan.

Kan säga att jag gjorde sällskap med Ina för att se denna klyfta från insidan men efter att antal trätrappor stannade jag kvar på darrande ben och väntade på att hon skulle komma tillbaka från sin tur. Då hade jag inte kommit i närheten av ingången men ibland får man avstå.De här husen skulle jag inte vilja bo i, tänk när det stormar eller snöar, hujedamej. De har varit tvungna att stötta berget med betongpelare, hur säkert är det.

Mat måste man ha och vi hittade en bra restaurang som även hade uteservering, den fick klart godkänt.

Åmål från sjösidan

22 tisdag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Varför jag tycker att Åmål är en typisk sommarstad beror på dess närhet till vatten. Ingenting kan vara vackrare och lugnare än en promenad efter ett vattendrag med glittrande solsken.

Här finns en ganska stor hamn med en del riktigt stora båtar och det är klart man kan ju ta sig långt via Dalslands kanal. Vad fick vi se om inte en ”flotte” lite lik den vi var ute med på Mackes tjärn i Lappland. Här har man en egen flytande altan, härligt.

Till hundens lycka fanns det uppdragningsplatser för båtarna och det i sig betydde för honom, bad. En bekväm promenad ner i sjön och ett svalkande bad mitt i stan en varm sommardag, inte dumt.

Inne i centrum fanns det en liten damm med några stora fiskar. Var inte så populärt hos Bachus som tänkte dricka lite för att svalka sig. De här fiskarna är jättestora och inte alls som de husse brukar dra upp i Lövsjön. Fast måtten verkar stämma åtminstone när han pratar om dem. En gång tog han en röding som drog iväg hela båten flera meter, fast den slet sig.

Inte undra på att staden pryds av ett flertal vackra blomsteruppsättningar där råder ju ingen vattenbrist precis.

Detta är Gamla kyrkan i Åmål men som numera används som Kulturmagasin. Kyrkan byggdes under åren 1666-1669 och tidigare fanns det en medeltida kyrka på samma plats. Kyrkan användes till slutet av 1700-talet och då var den så förfallen att den endast kunde användas som lagerbyggnad. På senare år har den restaurerats och används nu för olika kulturella arrangemang. När vi var där var det ”Bokdagar i Dalsland”. Då har man tält utanför och aktiviteter i magasinet i år var Viveka Lärn där på besök.

Att det har varit en kyrka råder det inga tvivel om däremot kunde jag inte hitta någon information vad gäller om parken utanför varit någon form av gravplats. Det står i alla fall en mycket gammal sten och på texten bredvid står det ” Gravsten över kopparslagare, mäster Lars Widbom och hans hustru Chatarina Widbumia, född Danielsdotter”.

Det här var bara ett litet axplock av vad Åmål kan erbjuda den som vill turista där ett par dagar. Värt ett besök.

Ett litet stopp i Åmål

21 måndag Aug 2017

Posted by in Resor, Sevärt, Upplevelser

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Eftersom vi har ett barnbarn i Åmål tänkte vi passa på att besöka den lilla staden, nog har man hört dess namn ibland men har ändå aldrig varit där. Det enda jag visste var att den var belägen i Dalsland i Västra Götaland och ligger precis vid stranden av den norra delen av Vänern. Med andra ord den verkar ha allt för att vara en vacker sommarstad. Det finns en hel del historia att ta del av, nu lärde jag mig att Åmål förr stavades Åmoll och ännu längre tillbaka var det Amordh. Den blev stad 1643 men på senare år det vill säga 1901 brann stora delar av staden upp, den norra delen. Som tur var delas staden på mitten av Åmålsån vilket antagligen räddade en del av bebyggelsen. Staden är inte stor men verkar ha en förfärlig aktivitet åtminstone sommartid. Det är bokmässor, bluesfestival i fyra dagar, utställningar, konserter ja hur mycket som helst. Nästan så man kände lite avundsjuka.

En promenad efter Åmålsån blev det, bäst passa på när vädret är på topp. Härligt med en plats som satsat på stora grönområden, fina parker o lekplatser. Inte att förglömma de stora vackra blomsteruppsättningarna.

Vi gick förbi det fina stadshotellet men var tyvärr lite för tidiga så restaurangen hade inte öppnat. Fast nog får man säga att deras uteservering ser både trevlig och rymlig ut. Föll lite för dess stilrena utseende.

Tio poäng fick denna shop. Kolla bara skylten Hundtillbehör, Hundcafé, Djurfoder. Här var jag bara tvungen att titta in. Bara de stora skyltfönstren var ju imponerande. Tänk vad härligt en affär där du kan ta med hunden in, han blir även bjuden på vatten o hundgodis. Jag trodde han skulle bli helt hysterisk av alla hundsakerna men han tog det lugnt tittade bara lite nyfiket. Dessutom kan du fika antingen inne eller ute och självklart kan även hunden beställa något den gillar.

Nu fick jag en förklaring, jag har ju sett filmerna om de 101 dalmatinerna men plötsligt försvann de, det är väl här de bor nu. Visst är de gulliga det är så man får lust att köpa mjukisdjur till sig själv. Fast då blir väl hunden sur.

Visst blev det något köpt, Bachus valde en ank/pappegoja som pep lite. Han bar den stolt i munnen genom sin promenad i staden. Kan säga att det var många som drog på munnen eller skrattade när de såg det.

Vi hade gott om tid och Rolf passade på att ta en liten paus innan vi fortsatte vår upptäcktsfärd. Visst är blommorna vackra?

Lite annorlunda men rolig prydnad över gågatan. Färgsprakande uppfällda paraplyer, kul idé. Det fattas några men kanhända har det regnat någon dag och vi vet ju att nöden har ingen lag, så det må vara förlåtet om frestelsen blev för stor. Ja en promenad i Åmåls innerstad var trevlig men nu vill vi se sjösidan.

Lapphyttan och Måns – Ols

20 söndag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , ,

Innan man kommer fram till Norberg kan det vara av intresse att ta ett stopp för att titta på Lapphyttan (den äldre). Den är belägen i Karbenning och är känd för sin medeltida hytta. Den är inte lätt att se så man får hålla ögonen öppna och titta noga efter vägrenen.Där helt plötsligt dyker det upp en informationsskylt.

För att kunna se resterna från utgrävningarna måste det till en cirka två kilometer lång promenad x två. Kan säga att den uppskattades väldigt mycket av hundenTexten nedan är tagen från internet närmare bestämt  Wikipedia för att få det korrekt.

”Mellan åren 1978 och 1983 gjordes arkeologiska undersökningar på platsen vilket visade en komplett medeltida hyttbacke med masugn, järnbod, rostbås, åtta färskningshärdar, kolhus samt bostadshus med stall. Bälgarna drevs av vattenkraft och rester av dammvallar hittades”.

Bild med informationen om färskningshärden, det fanns tydliga informationsskyltar vid alla de utgrävda platserna.

Perfekt att börja med denna plats eftersom man då får en bra kunskap om vad det är man kommer att se på resten av turen. Ganska naturligt kanske att man ska se ”Lapphyttan” innan man ser ”Nya lapphyttan” . När vi skulle gå tillbaka fick vi sällskap av en kopparorm som egentligen är en form av ödla. Vad den nu än är så gillar jag den inte, tog en bild av den i den händelse den skulle dyka upp på fler ställen under dagen. Då vet jag i alla fall var den kommer ifrån.

Vi åkte vidare till Måns-Ols som ligger strax utanför Sala, har ni inte varit där så passa på en varm o solig dag. För som man ser på bilden finns det även ett fint badställe där, det finns även ett kallbadhus. Faktum är att det första kallbadhuset på platsen återfinns på en karta från 1918.

Anledningen till att vi åkte dit var att vi ville besöka Måns-Ols utvärdshus som ligger vid Långforsen i Sala. Ett värdshus med anor, det första byggdes 1791 och namnet har det fått efter Måns Olsson som var dammvaktare under åren 1709 – 1748. Med tanke på dess läge förstår man att det har haft något samband med Sala silvergruva. Det är en underbar miljö, närheten till vattnet och den fina naturen gör att man känner sig så avkopplad och därmed kan njuta av deras väldigt goda mat.

Ångad Gösfilé från Tidöfiskaren i Västerås, kryddad med Änga gårds fiskelycka serverad mad sauce verte, dagens grönt samt dillpotatis.

Halstrad Röding, serveras med smörsås på ingefära och apelsin, ångad Romanesco och potatisstomp. Ja nu blev jag hungrig igen, deras mat kan verkligen rekommenderas. Eftersom den är öppen året om kan jag tänka mig att det serveras lite julaktig mat här i december, kanske värt ett nytt besök då.

Nya Lapphyttan

19 lördag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Eftersom vi hade lite tid över och redan befann oss på en historisk plats vad gäller svenskt hantverk passade vi på att besöka Nya Lapphyttan. Det gamla Lapphyttan hittades på 1980-talet då det gjordes en arkeologisk utgrävning. Denna utgrävning gjordes på en plats där man visste att man utvunnit järn från malmen tidigare (nästan tusen år sedan) och den användes på 1100 – 1300-talet. Namnet var Lapphyttan och senare visade det sig att det var den äldsta undersökta masugnen i EuropaBergslagens medeltidsmuseum med Nya Lapphyttan är ett utomhusmuseum. Detta är en rekonstruktion av den gamla hyttan. Nya lapphyttan är både för forskning och för visning av medeltida tekniker. Det är verkligen sevärt, skulle rekommendera att man går in på deras hemsida för att se vad som är på gång. Under sommartid händer det mycket inte minst för barn. Här får man till livs om hur det var att bo och arbeta vid gruvorna under medeltiden i Bergslagen.

Det finns så många små stugor där man med text med mera visar vilken aktivitet som förekommit eller vilka som varit bostäder.

Här har vi drängastugan (lite blekingska) eller som det heter en stuga där hyttdrängarna bodde.

Man får veta hur man började göra järn för över tusen år sedan

Här kan vi tala om blåsbälg, något större än de vi normalt använder till våra öppna spisar.

Läs detta så vet ni hur masugnarna fungerar.

Här ligger en järntacka från den sista träkolseldade masugnen i Norberg

Ett perfekt utflyktsmål för den lite vetgirige. Vissa veckor på sommaren gör man till och med järn här på gammalt vis. Barnen kan du utrusta med hjälm o ficklampa och låta dem titta ner i ”barngruvan”. Men kolla hemsidan och se vilka aktiviteter som är på gång. Strax utanför området ligger det viktigaste lilla huset av alla, just det ”Avträdet”.

Besök på Kärrgruvan

18 fredag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Befinner man sig nu i Bergslagen och har tittat på Polhemshjulet ja då bör man naturligtvis fortsätta och se området vid Kärrgruvan. Området heter Mossgruveparken och där finns alltså Norbergs gruvmuseum. Här bröts malmen från medeltid till tidigt 1900-tal. År 1891 – 92 var det omtalad strejk den så kallade Norbergsstrejken som lär ha varit en viktig strid för den svenska arbetarrörelsen. Det var en stark sammanhållning och strejken varade länge men dessvärre blev det ingen seger. Den här parken är ju ett övergivet gruvfält och här finns det många djupa och vattenfyllda dagbrott. Du kan även följa en tre kilometer lång väg efter kanalen, vid fint väder är det en mycket vacker tur, vägen är skyltad så det är lätt att hitta.Här syns museet och där finns det mycket dokumentation, fotografier, gamla redskap med mera. Väldigt intressant och inte minst lärorikt. Undrar var uttrycket ” Det var bättre förr” kommer ifrån? Ja inte var det härifrån i alla fall.

Här inne får man veta en del om hur gruvarbetarna hade det. Man bör ta sig tid att titta på fotografierna och läsa texterna, de är väldigt ”talande”.

Här ser vi en lista på en familjs omkostnader, jag hoppas innerligt att de hade tillgång till en ko, höns och en släkting som var fiskare annars blev det nog knapert.

En bild från insidan, det finns flera små rum att gå in i.

Det har hänt lite både vad gäller löneutveckling och arbetstid och miljöarbete.

Här syns ett av de arton gruvhål som finns här på höjden kallad Svinryggen, hållen är från medeltiden. I detta området fanns det gott om malm och naturligtvis följer de olika dagbrotten detta stråk. Malmen här låg inte så djupt och därför är hålen heller inte så vansinnigt djupa. Hellre gjorde man nya brott intill de gamla i stället för att göra dem djupa. Fast jag tycker när jag ser de här gruvhålen att de känns både skrämmande och mäktiga. Stannar man där en stund lär man nog få bra idéer för att skriva en kriminalroman.

En sådan här tur kräver bränsle och som tur är hade våra reskamrater packat en kaffekorg som sig bör när man är ute på vift. En stor platt sten fick vara såväl stol som bord. Gott var det och vi blev redo för nästa etapp av dagsturen.

Pohlhelmshjulet

17 torsdag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Runt Norberg finns det mycket mer sevärdheter än Elsa Anderssons konditori men det är tur att konditoriet finns för man behöver en fikapaus om man skall orka se allt. En uppfinning som Christopher Pohlhem var pappa till var just Pohlhelmshjulet. Denne man som föddes 1661 och dog 1751 hann med otroliga uppfinningar under sin 90-åriga levnad.

Strax utanför Norberg finns Polhelmshjulet beläget och på bilden ovanför kan man se lite av hur anläggningen var byggd. Vatten togs från Bålsjön och transporterades via en träkonstruktion/kanaler till gruvan. Vad är en stånggång? Stånggången är den mekaniska delen av kraftöverföringen. Från vattenhjulets vevaxlar överförs kraften genom långa stänger, som fungerar som ’vevstakar’, hängande i luften på stolpar. Genom vattenhjulets vevaxlar åstadkoms en framåt-bakåtgående rörelse, som genom de skarvade stängerna kan överföra energin på långa sträckor. Det med kursiv stil skrivna är text taget från internet.

För att förse Polhelmshjulet med vatten måste det finnas någon form av rör/kanal, här är det konstruerat så att en tre kilometer lång träkanal transporterar vatten från en sjö till gruvan med hjälp av en stånggång. Det fanns en klocka belägen på stånggången när den tystnade visste man att den måste repareras och att gruvarbetarna skulle lämna botten på gruvan.

Detta vattenhjul byggdes 1877 och ersatte då de små hjulen som fanns där. När el Man kan gå in och se hjulet på nära håll och nyckeln till huset finns i en kiosk med namn Storkiosken strax bredvid. Det är en liten trevlig promenad och lätt att ta sig fram på en bred stig. Ett intressant och lärorikt besökt

Ett pampigt och gediget arbete, behövdes många man att lyfta och montera detta hjul.

Här ovan finns lite fakta för den som är intresserad av att veta mer. Har man vägarna förbi Norberg bör man absolut avsätta en dag för att se allt intressant som finns där. Men behöver inte åka långt för att hitta sevärdheter och för att lära sig hur det var förr.

Elsa Anderssons konditori

16 onsdag Aug 2017

Posted by in Recept, Sevärt, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Innan vintermörkret lägger sig runt husknuten gäller det att njuta av alla upplevelser som finns tillgängliga, till vintern får det bli en varm pläd och spännande bok. Det finns så många platser av olika slag som man vill besöka och då gäller det att passa på när man kan. Vi tänkte för ett par år sedan ta med våra grannar till Elsa Anderssons konditori i Norberg. Ett konditori jag besökt i minst 40 år. Det har flera gånger stått i olika magasin att det är ett av Sveriges bästa konditorier. Det har även fått diplom från Gastronomiska Akademin ”För vidmakthållande med stor charm av svensk konditoritradition”, det utdelades för övrigt av Jan-Öjvind Swahn år 1998.

När vi äntligen kom till skott 2015 och skulle fråga om intresse fanns att följa med, ja då brann det ner. Det var länge tal om att det inte skulle byggas upp men så småningom löste allt sig och konditoriet byggdes upp och till utseendet som det gamla huset. Invigningen skedde i samband med konditoriets 101-årsdag den 7 maj 2017.

Vem var Elsa Andersson? Jo en dam som föddes 1884 på en lantgård utanför Vadstena. Elsa hamnade så småningom i Norberg där hon träffade sin man Emil. Först arbetade hon på lasarettet men eftersom hon tidigare arbetat och utbildat sig till konditor hos en släkting som drev ett konditori i Örebro ville hon utöva det yrket. Hon startade ett konditori och döpte det till Elsa Andersson hennes flicknamn, till en början hade hon en mindre lokal men fick så småningom köpa ett ”kaptensboställe” som byggdes runt 1700-talet. Konditoriet drevs av Elsa och därefter av hennes son och hans fru fram till början av 1980-talet och driften fortsatte sedan av deras son fram till 2008 vem som driver det idag vet jag inte.

Lokalerna har behållit sin charm och inredningen påminner mer om ett hem än om en ”lokal”. Gamla möbler, tapeter och övrig inredning är i gammal ståndsmässig stil. Det är flera rum samt en stor inglasad veranda så det är gott om plats.

Påtåren (påfyllnad av kaffe) som naturligtvis är gratis och den tar man från den här rustika kaffe tunnan.

Vi var där 20 juli nästan två månader efter att det öppnades. Med tanke på att det är öppet 09.00 – 18.00 vardagar samt 10.00 – 18.00 lördag –  söndag är det förvånande att det fortfarande är kö för att komma in. Denna kö var inte tillfällig utan vilken tid du än kom det så fanns det en kö. Då ska man tänka på att Norberg inte är den mest centrala plats i Bergslagen.

Alla bakverk är gudomliga och jag skulle gott kunna tänka mig att köra 11 mil x 2 för att inhandla deras ”dammsugare”. Är man där då äter man deras Tangotårta det receptet är från Elsas tid och att den fick heta just Tangotårta beror på att dansen tango blev populär på 1920-talet. Ni kan se en bit av den på bilden ovan och receptet kommer här.

Recept Tangotårta

500 g mandelmassa, 3 ovispade ägg, 2 dl vanilj eller marsankräm, 2 dl vispgrädde,

1 burk ananas (450gr)

Till garneringen:

1.5 msk florsocker 1 msk vattenvispgrädde, ananasskivor, röda cocktailbär florsocke

Grovriv mandelmassan och blanda den med äggvitorna till bredbar konsistens. Markera på bakplåtspapper 2 runda bottnar med ca 26 cm diameter. Bred ut smeten på papperet. Grädda i ca 200 graders värme tills de blivit svagt gulbruna.

Lossa dem när de kallnat.

Bred ut vaniljkrämen på den understa botten. Låt ananasskivorna rinna av. Finhacka ca 4 av dem och blanda med nyvispad grädde. Vill du använda grädde till garnering så ta undan den först. Bred ut ananasgrädden ovanpå vaniljkrämen och lägg på botten nr 2

Gör glasyr av florsockret och vattnet och

bred ut den ovanpå. Dekorera sedan med

resterande ananasskivorna i bitar, bär och grädde.

 

Nytt världsrekord skapade en 259 m lång bilkö.

11 fredag Aug 2017

Posted by in Sevärt, Upplevelser, Utflyktstips

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Vid vårt besök i Varberg passade jag på att ta en liten tur på det trevliga torget mitt i stan. Det brukar vara väldigt välbesökt på den traditionella torgdagen, det vill säga lördag. Den här dagen var det ovanligt välbesökt, varför förstod jag efter en stund. Då jag upptäckte en lång ljus rand på gatan.

Det visade sig vara små, små bilar och visst kände jag igen modellen. Ahlgrens godisbilar tar man inte fel på. Det är klart jag började fundera på varför dessa låg uppradade, inta bara på gatan jag stod på utan runt hela torget.

Det fanns avspärrningsskyltar uppsatta som visade att plats skulle lämnas för detta konstverk. Ve den som försökte äta upp en bil.

Efter en stund hörde jag en röst från en högtalare som upplyste oss om att ett världsrekord var satt. Bilkön utgjorde en sträcka av 249 meter och sattes av några killar som tillsammans med en kompis som skulle gifta sig. De gjorde det på 15 minuter och vikten av bilarna var 50 kg. Stackars blivande brudgum som fick kånka runt på denna börda. Ett annorlunda sätt att fira sin svensexa må jag säga. En rolig idé i alla fall och nu finns han svensexa dokumenterad i Guinness rekordbok, inte dåligt.