Lilla lördag idag så det blev lite extra kalorier

12 onsdag Okt 2016

Posted by in Min vardag, Recept

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Idag är det onsdag eller som det också kallas ”lilla lördag”. Efter att Rolf nu förhoppningsvis har klarat av sina läkarbesök för den här veckan (peppar, peppar) passade vi på att fira med lite extra kaloririk mat. Eller var det snarare så att jag såg ett recept på ugnsbakade potatisklyftor och var lite sugen på att testa det.

Ugnsrostade potatisklyftor  Recept

Ta 4-6 ganska stora potatis, skär varje potatis i sex långsmala klyftor.

dscn8190-jpg1

Blanda 3 msk olivolja, 1 msk franska örter, 1 slät tsk salt, 1-2 pressade vitlöksklyftor. Lägg sedan i 75 gram riven parmesan (blir bäst om den rivs från en bit ost) Lägg sedan klyftorna på en plåt med bakplåtspapper, de skall ligga åtskilda och gärna med skalbiten nedåt.

dscn8194-jpg1

Ställ dem i 190 grade cirka 35 -45 minuter tills de får fin ljusbrun färg.

dscn8199-jpg1

Eftersom jag fick lite olivoljeblandning över från potatisen tog jag och hällde den i en liten eldfast skål. Hackade en tomat samt några mango bitar och några björnbär som jag hade i frysen. Blandade det med oljan, rev över lite parmesan och lät de gratineras några minuter i ugnen.

dscn8202-jpg1

Till detta stekte jag kycklingfilé, som bankats ut tills den blev dubbelt så stor och väldigt tunn. Dels steks den väldigt snabbt och dels är man säker på att den blir helt klar. Krydda den med salt, vitpeppar och kummin. Kumminen ger en liten annorlunda men god smak.

dscn8203-jpg1

Det blev en god, ohälsosam måltid men med lamporna släckta och bara tända ljus märktes det inte så mycket. Smaken var det dock inget fel på.

Den här dagen bara försvann

11 tisdag Okt 2016

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Ibland går tiden fort och det gjorde den idag, hann knappt stiga upp förrän det var kväll. En stor del av dagen har jag agerat taxichaufför, dock utan betalning. Rolf skulle till sjukhuset och där slog han ett nytt rekord. Idag tog besöket endast fyra och en halv timma en klar förbättring mot de tretton förra veckan. Även han hoppas jag går emot en klar förbättring även om denna dagen varit jobbig.

Jobbig var hunden också, han vet att jag inte gillar mörker men trots det skall han kvällstid gå just rundan i skogen. Jag försökte till varje pris få honom att gå på vägen förbi husen och de få lampor som finns. Icke han vände tvärt och även om jag har en otroligt stark pannlampa så är det lite ”läbbigt”. Nästa gång skall jag inte kolla på en deckarfilm innan jag går ut. Är nog bättre med en naturfilm, då lär man sig i alla fall något nyttigt.

Om det här är nyttig lärdom vet jag inte men efter att jag dubbelkollat med Rolf och sonen vet jag vad plantan heter. En meterhög kraftig planta som man inte ser så ofta.

dscn8186-jpg1

Den är inte helt laglig eller rättare sagt den är inte laglig att odla. Men i detta fallet är det oskyldigt, den står utmed en vägkant. Det är ett frö som kommit via en fågel som ätit från alla fågelfröautomater som finns här runt omkring under vintern. Det finns ju hampafrön i påsarna med fågelfrö. Dessa frö är behandlade och växten används för att göra rep. Men det var kul att se den i alla fall.

Det går lättare med tekniken

10 måndag Okt 2016

Posted by in Böcker, Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Tänk så tunggrott det var på den tiden man använde skrivmaskin och kulspetspennor samt telefonväxlar där det fanns riktiga människor som svarade. Nu har vi fått snabbare och snabbare hjälpmedel i olika typer av teknik. Själv köpte jag en Samsung smartphone för några år sedan men den slutade jag använda, den sover nu sött i byrålådan. Höll på att bli tokig av alla appar som skulle dras hit och dit. Det blev en enkel pensionärstelefon av den typen som lanserades som ”Lillbabs modell” i stället.

doro-phoneeasy-624-vit-rod

Idag diskuterade vi om utvecklingen inte har hunnit ifatt oss i alla fall. Häromdagen när jag skulle parkera gick det bara att betala med telefon. OK jag slog in mitt registreringsnummer via ett sms och avslutade parkeringstiden via sms. Bra tänkte jag det läggs till på min telefonräkning. Icke det kom en faktura på kostnaden, 25 kronor plus en faktureringskostnad på 25 kronor, en dubblering av kostnaden alltså. Vi har nu insett att det får bli en Iphone så småningom eftersom det verkar bli dyrare om man inte har swich. Trist eftersom jag använder min surfplatta så mycket och har den med nästan överallt så behöver jag inte ha något mer än svara, ringa, sms, mms och swich på min telefon. Och ja, jag har mobilt modem till plattan.

Idag har jag dessutom försökt komma fram på olika ställen via telefon, sjukhus, landsting med flera områden. Här fungerar tekniken, kanske mest i form av anonyma röster som ber mig knappa in personnummer, telefonnummer och allehanda nummer. Innan måste jag dock välja mellan 3-4 område och väljer jag knapptryckning ett, ja då kommer jag till ett nytt valbart ställe. Här måste man ändå säga att tekniken fungerar, det är totalt omöjligt att få nån form av mänsklig kontakt när man ringer. Kanske är det meningen att man inte ska nå fram och på så sätt frigör man ju tid till arbete för de som annars skulle ha svarat. Jag hade missuppfattat det hela och trodde att med ny kontakt skulle det vara lättare att få tag i folk men det var alltså tvärt om.

Nu har jag dessutom börjat läsa tidningar på ”plattan” vilket är oroande eftersom jag anser att bokläsning är oerhört viktigt. Läsa är att resa, att lära, att koppla av, ja det finns många argument. Ingen kan förneka att läsningen ibland är som en kompis och man kan bli jätteledsen när en bok tar slut. Just nu är jag glad att min sonhustru har koll på vad hennes svärmor läser och att hon sa till min son att köpa femte delen av Jan Guillous, Äkta amerikanska jeans. Det skall bli en njutning och denna boken skall läsas i pappersform. Men vem vet det kanske blir en läsplatta också till slut. Mp3 har jag ju och lyssnar på när det är hundpromenader.

dscn8183-jpg1

09 söndag Okt 2016

Posted by in Min vardag, Prylar

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske, så åker vi till Italien några dagar nästa vecka. Det blir inte för att möta våren snarare för att förlänga hösten. Den första platsen vi kommer till är Rom och vad har jag hört om Rom? Jo det lär vara en av de platser där man gör av med alla pengarna på en gång. Jag har hört från flera håll att det här med fick-och väskstölder förekommer ganska flitigt. Har till och med en väninna som fick sin ryggsäck uppskuren utan att det märktes det minsta. Nu har jag hittat ett botemedel för detta. När ett av barnbarnen och jag var på Citygross sprang vi på en liten monter med lustiga skärp.

dscn8180-jpg1

De såg ut som skärp men det visade sig vara ett fiffigt sätt att ha sina värdesaker i, när man är ute och inte vill bära på nån påse runt halsen, väska på magen eller vanliga väskor. Endast fyra centimeter brett. och endast 69:-

dscn8185-jpg1

Här har jag lagt i en mobiltelefon och en plånbok och som ni ser märks det nästan inte alls. Ett elastiskt tyg med två fickor försedda med varsin dragkedja. Kan kanske kallas för värdesaksskärp. Tufft är det i alla fall.

Det man inte bör ta med sig på resa är smycken men när man väl är på plats vill man ändå ha något att piffa till sig med. Med risk för att bli bestulen kommer jag ändå att ta med ett av mina dyrbaraste armband.

dscn8181-jpg1

Jag fick det av ett av barnbarnen och hon har designat det själv. Har tidigare fått bland annat ett halsband i fina sommarfärger av ett annat barnbarn och det brukar jag bära på somrarna. Kan man få finare presenter?

Det är med presenter som med mat, hemgjort är bäst. Min syster börjar bli en fena på att göra egna kort, som det här jag fick förra månaden. För den som får det blir det speciellt eftersom man vet att givaren har haft mottagaren i tankarna under tillverkningen.

dscn8184-jpg1

Så nu mina vänner är det dags att börja med julkorten.

Lite pyssel

08 lördag Okt 2016

Posted by in Min vardag, Pyssel

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Det är detaljerna som gör det inte sant? Varje gång jag skall gå bort någonstans och vill ha något enkelt med mig vet jag inte vad. Vad blir det, jo en flaska vin eller en blomma eller om det är någon som inte räknar kalorier en chokladkartong. Vad det än blir vill jag gärna slå in det på ett trevligt sätt eller kanske smycka paketet med något. Alltid lika svårt att komma på men så fick jag en flaska bubbel av en väninna när jag fyllde år och hon hade satt en liten egentillverkad prydnad i rosetten.

dscn8179-jpg1

En liten fjäril eller rättare sagt en fjäril av två 20 kronors sedlar. Visst är den fin. Inte svår att göra heller, det syns tydligt på bilden hur den är gjord. En sedel till framdelen och en till bakdelen. Om man inte vet vad man ska ge eller ta med, ja varför inte ta en fin gren från något träd och sätt på några fjärilar. Sedan kan man överlämna den och säga att mottagaren själv kan omsätta den till en blomma eller något när det passar.

Alltid välkommet med nya idéer och speciellt när det är i form av lite pyssel.

Postlådorna fungerar ännu

07 fredag Okt 2016

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

När jag pratade med min syster i USA igår kväll så skrattade hon åt något jag skrivit till henne. Då jag frågade vad det var sa hon du skrev ”postlådorna fungerar fortfarande”. Helt rätt hade hon förstått vad jag menade, då vi har en äldre moster som bor ensam och inte är förtjust i att använda sin surfplatta är det enklast att skicka en hälsning via posten.

Numera går det fort att sända en hälsning men ändå tar vi oss inte tid, tänkte speciellt på det idag när jag körde min andra syster hem från hennes sjukhusvistelse. Så ensamt det kommer att bli för henne nu när hennes son som tittade till henne i princip varje dag inte finns hos oss längre.

Det är då det är viktigt att höra av sig, alla hälsningar av alla slag är välkomna men visst är det konstigt att man hinner allt annat men inte några rader till de som behöver dem. Nu får jag skärpa mig och jag tror att min syster i USA fattat vinken och kommer att sända lite kort via posten framöver.

Så något helt annat, det är så många som har körkort, i princip har väl alla bilförare det numera? Fast varför har de tagit bort den där lektionen om att man ska blinka åt det håll man ska svänga. Vid två resor in till centrum har jag noterat att väldigt många inte blinkar, så jag drar slutsatsen att momentet är borta ur körkortsutbildningen. Fast idag var det en som verkligen gjorde ett ärligt försök, blinkade vänster o svängde höger. Man brukar ju säga att det är bättre att göra något än inget alls, fast i det här fallet vet jag inte.

Tips på helggodis, de här hade strykande åtgång när de gjordes.

dscn8109-jpg1

Marängtårta, gör en vanlig marängbotten, lägg på vispad grädde eller vaniljkräm och rikligt av frukt av allt ni kommer över. En god blandning av gott och onyttigt.

Ibland uppskattar man något lite extra mycket

06 torsdag Okt 2016

Posted by in Min vardag

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Det finns tillfällen då man uppskattar saker lite extra mycket, speciellt då man känner sig lite dyster. När man är nere och kanske ledsen så är man av någon anledning inte hungrig och speciellt inte sugen på att laga mat. Tänk vad det känns skönt när någon skickar ett sms och frågar om man vill komma på lunch och det vill man ju. Den här gången var det en riktig höstsoppa på egenodlade och nyskördade rödbetor. Nämligen rödbetssoppa eller som den ju faktiskt heter Borsjtj och receptet härstammar från Östeuropa. Men det ursprungliga receptet kommer från det som idag heter Ukraina och ingredienserna är lite olika beroende på varifrån det kommer. Huvudingrediensen är dock rödbetor och det är dom som ger soppan dessa fantastiska röda färg.

birgit8-jpeg1

Med tanke på att jag inte alls gillar rödbetor, fast det är klart blir jag bortbjuden och det finns rödbetor på menyn brukar jag ta en liten skiva för artighets skull. Ja då är det lite lustigt men faktum är att den här soppan är väldigt god, det brukar bli två portioner för min del. Det tar lite tid att äta den eftersom värdinnan alltid har en nystärkt linneduk på bordet, jag måste alltså vara väldigt försiktig. Rödbetsfläckar är svårt att få bort.

birgit9-jpeg1

Till soppan serverades ett hembakt, otroligt saftigt bröd med oliver och allehanda nyttigheter i. Brödet heter ”hjälp mig” ja det är kanske inte det riktiga namnet. Benämningen har kommit till eftersom degen är väldigt kladdig och inte går att forma på något sätt. Har du väl blandat smeten och hällt upp den på plåten för att få ihop den och kommer på att du behöver ta fram en plåt, ta lite mjöl etc. ja då måste du säga ”hjälp mig”. Alltså kan man inte baka det när man är ensam hemma. Men gott var det.

Efter soppan serverades det en kalvdans ( kallas även kalvost, råmjölkspannkaka) vilket få mig att bli lite nostalgisk. Det var en rätt som jag ofta fick hemma hos mina farföräldrar men sedan jag blev vuxen var det i princip omöjligt att få tag i råmjölk. Råmjölk är den mjölk som kon ger ifrån sig efter att den har kalvat och mjölken är väldigt rik på protein. Just proteinet gör att mjölken stelnar vid upphettning och det är det man utnyttjar när man gör kalvdans. Denna dag serverades den med hemlagad svart vinbärssylt. Visst är det skönt när man får en spontan inbjudan på en lunch där värdparet dessutom lagt ner mycket möda på dukningen. Hörde faktiskt på TV idag att dukningen är 50% av måltiden, något att fundera på.

När tiden stannar upp

05 onsdag Okt 2016

Posted by in Min vardag, sorg och begravning

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Ibland händer det saker i livet som gör att tiden helt står stilla och ibland önskar man att det var så. För en månad sedan fick jag beskedet om att min systerson helt hastigt hade lämnat oss. Det var väldigt svårt att ta in och även om tiden gick hade jag inte riktigt fattat det, hur kan någon som fortfarande är ung och ska ha hela livet framför sig bara vara borta? Det har varit några veckor med mycket tårar och saknad och idag kom dagen som jag inte ville vara med om. En begravning blir så slutgiltig, men det var dags att ta avsked.

dscn8156-jpg1

En fin ceremoni i Stillhetens kapell med fantastisk stämningsfull sång av Thomas Cervin som solist. Han sjöng bland annat Amazing Grace, Flyttfåglarna och Cornelis Vreeswijks, En stund på jorden. Han tolkade dem så vackert och ackompanjerade sig själv med gitarr och munspel. Kantor var Gunnar Englund även han en skicklig musikant, han spelade bland annat Koppången och Fly mee to the moon på orgel. Som officiant hade vi Peter Nordgren och jag måste säga att det var längesedan jag hörde någon hålla ett så vackert och personligt tal vid ett sådant här tillfälle.

Vackra blommor men även många gåvor till hjärnfonden som var ett önskemål.

dscn8153-jpg1

Moster och kusiner från USA sände en hälsning.

dscn8163-jpg1

Dan har funnits så nära vår familj under hela sin uppväxt så han kändes som ”barn i huset” han kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Och det kommer att bli många tårar framöver för det har blivit ett stort tomrum.

Så liten plats en människa
tar på jorden,
mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.

Livet och naturen förändras så sakteliga.

04 söndag Sep 2016

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Livet är som naturen, föränderlig ibland är den vacker och ljus men ibland skapar den vemod och längtan.

Så här löftesrika var knopparna på Rallarrosorna i juni och man kan ana att de kommer att slå ut och glädja oss under lång tid.

DSCN7147.JPG1

Idag har de blommat färdigt och snart har de vissnat och vi ser dem inte mer men vi minns den glädje de spred när de fanns runt omkring oss.

DSCN8036.JPG1

Det är likadant med livet och då får man slå sig till ro ett tag och tänka tacksamma tankar för de nära och kära man har fått ha till låns. Därför blir det  heller ingen blogg på 8 – 10 dagar.

Ibland blir man överraskad

02 fredag Sep 2016

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Ibland blir man överraskad, ett exempel på det är statyn i Dorotea kyrka. Helt plötsligt stod vi framför en stor vacker staty och vem var upphovsman till den? Jo Carl Milles (1875 – 1955) en fantastisk konstnär som är känd vida över i världen. Han har till exempel gjort Uppståndelsefontänen i Washington.

DSCN7312.JPG1

I Dorotea kyrka finns det faktiskt två skulpturer. Att de finns där överhuvudtaget beror på att Carl Milles var god vän med läkaren på orten men även att hans bror Evert Milles var arkitekten som ritade kyrkan.

Denna skulptur föreställer Paulus på väg till Damaskus och skänktes av Carl Milles. Orsaken till att han skänkte den berodde på att den första statyn av ängeln Gabriel skadades på vägen till Dorotea. Carl Milles ersatte sålunda den statyn med Paulus.

Den som från början betalade och skänkte skulpturen, ängeln Gabriel var fru Aquelina Svensson från Avaträsk som betalade 1000:- för den 1934. En vacker gest.

DSCN7316.JPG1