Slottet Trakai, Island Castle

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Det finns naturligtvis mycket att se i Litauen men vi hade inte många dagar på oss och beslutade oss därför att Vilnius var vårt mål. Dock finns det många intressanta sevärdheter runt staden och ett av dem är Slottet Trakai, det bör man inte missa. Slottet ligger på en liten ö i insjön Galvé, knappt tre mil väster om Vilnius.

Detta sagoslott var en medeltida bostad för litauiska Grand Dukes. Vi hade beställt en guidad tur vilket är nödvändigt om man vill veta vad man ser. Vår guide Inga var otroligt duktig, trevlig och pratade bra engelska. Detta slott var från början ämnat att fungera som en försvarsborg och byggdes i flera etapper. Uppfördes under andra halvan av 1300-talet. Den är egentligen byggd på tre öar och man har därför fått fylla upp med mycket jord på en del ställen. Som allting annat förstördes slottet under en attack från den kristna riddarorden ”Tyska orden” 1377. Här har även utspelats olika släktfejder vilka är som att läsa en gammal historisk roman.

Naturligtvis fanns det en del vallgravar för att förhindra fiender att ta sig in i slottet. Efter slaget vid Grunwald 1410 förlorade Trakai sin militära betydelse eftersom den Tyska orden besegrades. Många betydelsefulla personer har besökt detta slott, bland annat kejsaren av Rom, flera kungar från Polen och Tjeckien samt ambassadörer från Grekland och Moskva. Säkert många fler fast då som turister.

Under 1500-talet användes det som ett lyxigt fängelse (vad som nu menas med det) under den tiden förföll dock byggnaderna allt efter som. Under kriget mellan Ryssland och Litauen 1655 förstördes slottet och var fram till 1900-talet en ruin. 1905 beslöt dock de ryska myndigheterna att återställa Trakai av olika anledningar tog det tid och får anses som helt klar 1961.

Av ovanstående kan man förstå hur mycket intressant historia vi fick ta del av, varje rum hade något att förtälja. Trapporna var branta och höga på såväl in som utsidan så jag får erkänna att jag inte följde med på turen högst upp. Under tegelväggarna kan man ana hur slottets ytterväggar såg ut från dess begynnelse.

För att vara så gammalt fanns det ett modernt tänkande angående värmen i huset. De här luckorna är nämligen ugnsluckor (de var dock inte av glas på den tiden). Här eldade man och sedan finns det gångar som sprider sig runt i byggnaden och på så sätt sprids värmen.

Det finns olika utställningar och här är en som visar hur man använt gamla silvermynt för att dekorera ett fat.

Kanske såg de ut så här personerna som bodde här och naturligtvis tillhörde de den ädla familjen. Det finns så mycket att berätta men allt kan skrivas här. Är ni nyfikna läs på internet eller åk dit och se med egna ögon. Detta slott som är det enda jag sett som verkligen liknar ett sagoslott har varit inspelningsplats för flera kända filmer. Filmer som; Highlander, Snapphanar Störtebecker, Dungeons & Dragons, Blood of Templars och Yellow Brick Road. så man kan förstå att det har något visst

Sankt Mikaels kyrka i Vilnius

Att beskriva vad man har sett på besöket i Vilnius är inte lätt, det blev så oerhört många intryck av alla de slag. Men en sak är säker det är under sommarhalvåret man skall åka dit, det är som vackrast då.

Om man tittar noga på bilden ovanför kan man lätt förstå hur mycket vackra byggnader som finns inpressade på ett inte så stort områdeInte så långt från de kyrkor vi besökte tidigare ligger det en gata som heter Piliesgatan som mynnar ut vid den lilla trekanten intill  Mikaelskyrkan. Detta är en ljus kyrka som är tillägnad ärkeängeln Mikael och bildar en märklig kontrast till de mörkröda kyrkorna runt om. Denna kyrka påbörjades 1594 men plundrades och brändes ner av kosackerna under kriget mot Moskva 1655 – 61. Som de flesta kyrkor i Vilnius som var utsatta så byggdes den upp igen år 1663 – 73. I början av 1700-talet uppfördes det ett klocktorn i barockstil. Det hade väl varit förvånande om den fått stå orörd, nejdå under sovjetregimen gjordes den om till arkitekturmuseum.

Idag är kyrkan och klostret intill renoverat och rymmer nu ett museum för kyrklig konst. Museet öppnades 2009 och visar bland annat sakralmålningar och skulpturer, liturgiska textilier och mästerverk av litauiska guldsmeder. Här skulle man kunna ägnat en dag men tyvärr var vår tid begränsad så det fick bli mer av en ytlig inspektion.

Vi vandrade vidare mot turiststråket och helt plötsligt fisk jag se de ”flygande” statyer jag tidigare sett i olika informationer om Vilnius. Jag ville så gärna se dem men kunde inte lista ut var de fanns och se där var de. Om jag fattade rätt hängde de över entrén till en teater. Tyvärr kunde jag inte läsa var det stod och vet därför inte heller vad de symboliserar. Jag blev lite fascinerad av dem och tycker nästan de ser lite skrämmande ut. Glad att jag fann dem men skulle gärna vilja veta mer om dem.

En promenad in på Vilnius kanske mest kända gata, Pilniusgatan kanske är den mer känd som turistgatan. Den här gatan är nämligen turisternas gata, här promenerar man fram och tillbaka eller sätter sig ner på något uteställe. Som här med ett glas kallt te eller liknande, innan vi ger oss på nästa sevärdhet.

Sankta Annas kyrka i Vilnius

Vilnius är verkligen kyrkornas stad om jag fattat rätt bör det vara runt 40 kyrkor i staden. Onekligen många med tanke på stadens storlek. Många av dem ligger i den gamla stadsdelen vilken gör den till ett museum i sig själv. Vi kunde naturligtvis inte besöka dem alla men valde ut några som verkade intressanta.

St Anne´s kyrka var en av dem, fantastiskt vacker men så liten. Pompös i miniformat kan man nog säga. Den lär vara den kändaste och vackraste kyrkan i Vilnius. Napoleon Bonaparte besökte kyrkan år 1812 och då lär han ha sagt: ”Magnifique, den här vill jag bära med hem i min handflata”. Dessvärre kunde han inte ta den med sig men i stället fick kyrkan hysa det franska kavalleriet i samband med det franska fälttåget.

Enligt senaste rön ritades den 1495 av Benedikt Rejt samme arkitekt som ritade Vladislav-salen i Pragborgen. kyrkan byggdes i slutet av fjortonhundratalet som gåva till Anna hustrun till Vytautas, hertig av Litauen. Träkonstruktionen förstördes i en brand men byggdes upp under 1500-talet av Franciscanerbröderna men då i tegel. Den ser verkligen ut som ett stort smycke.

Den tredje kyrkan vi tittade in i var Bernardine kyrka en motsats till Sankta Anna. Det är kyrkan i mitten med de vita luckorna.

Den kallas även Sankt Franciskus kyrka. Det är en kyrka som byggts om många gånger men som ändå lyckats bevara sin gotiska prägel. Den har även haft en försvarsfunktion vilket man kan se på de tjocka murarna och skottgluggarna. Bernadinerklostret grundades 1495 och klosterbyggnaden ligger alldeles norr om kyrkan. klostret som sådant stängdes 184 och nunnorna flyttade till Sankt Mikaels kloster.

Det är en av de största och mest magnifika gotiska sakrala byggnaderna i Vilnius. Under kriget mot Moskva 1655 – 61 ödelade kosacker kyrkan och dödade munkarna och de stadsinvånare som tagit sin tillflykt dit. Under sovjetockupationen drabbades kyrkan svårt. Den stängdes 1953 och efter det förföll den bit för bit. Själva klosterträdgården användes som parkeringsplats, Franciskanerbröderna som fortsatt sitt arbete ”under jorden” återvände till kyrkan 1994.Nu är den reparerad, ljus och vacker igen. Till vänster när man kommer in hänger ett stort hjärta fyllt med pappersfåglar som ska symbolisera fred och godhet. Antar att de föreställer duvor, vackert var det i alla fal.

En ljus och mycket vacker kyrka med unika väggmålningar från 1500-talet.

Även orgeln är värd att beskådas. Det går att klättra upp för den runda trappan som finns vid det sydöstra tornet. Där lär man ha en fantastisk utsikt över staden, vi avstod. För nu var vi trötta och sugna på middagen som väntade på Congress hotell.

Potatopancakes with vodka marinerad Salmon och Sea buckthorn ice Cream som dessert. Den syns på fotot nedan.

Någon ville prova något annat och det blev en chokladfondant. Båda var lika goda. Efter detta var vi lagom trötta och ville vila inför nästa dags strapatser.

Uppehåll för kyrkorna

Idag gör jag ett litet uppehåll i kyrkvisningen till förmån för midsommarafton. Detta magiska dygn när allt kan hända, sägs det. Vi vaknade i alla fall upp till en förvånansvärt solig förmiddag, ja faktiskt vi sov länge. Det blev en dusch och hårtvättning, när jag var klar hade Rolf börjat med dagens trädgårdsprydnad. En liten midsommarstång eller majstång om man så vill. Det senare namnet har den fått för att man ”majar” stången vilket är detsamma som att löva den.

Visst blev den fin och lagom stor, när detta var klart var det dags för en sillunch.

En sillunch innefattar förstås sill och här fick vi prova något nytt, blåbärssill.. Den var naturligtvis mörk i färgen, lite besk men smakade fint av blåbär.

Ja det är den lilla mörka klicken längst upp på tallriken och efter ytterligare lite små varmrätter var det dags för dagens klo, jordgubbstårta. Vad vore midsommar utan detta, dessutom kom de från Finnerödja.


Måste ju prova båda sorterna och efter detta var vi något mätta men nöjda. Så kvällens middag fick bestå av något enkelt, just det

Jordgubbar. Trots hot om regn och blåst fick vi en solig, varm och helt traditionsenlig midsommar. Vi avstod dock från ”små grodorna och övriga danser”. Idag midsommardagens morgon öste regnet ner igen och allt var som vanligt. Den enda som klarade av att stå pall ute var, midsommarstången om än lite blöt o frusen.

Start på vistelsen i Vilnius

Etiketter

, , , , , ,

Då var den här, dagen då vi skulle få bekräftat om vi valt rätt resmål. Förutom restider, flyg med mera är ju boendet en av de viktigaste sakerna att tänka på. Lite bekvämlighet vill man ju ha och helst vill man ha gångavstånd till de sevärdheter man valt ut att besöka. Vi föll för Hotell Congress, ett fyrstjärnigt hotell som är inrymt i en charmig gammal byggnad från 1800-talet. Dessutom låg den så vackert belägen vid kanten av bron som går över floden Vilnia. Vi fick därmed bara runt 600 meter till den gamla stadsdelen, kunde inte bli bättre.

Modernt , ljust och vackert inrett, god mat och trevlig personal. Hungriga som vi var gjorde vi bara en snabb vända på hotellet för att därefter ta oss ut på stan. Vi hade bestämt att starta med ett besök på en restaurang vi fått tips om för att äta lunch. Den skulle bara ligga något kvarter bort men hur vi än kollade såg vi den ingenstans. Vi fann dock en annan restaurang som verkade vara ett populärt lunchställe och det fick det bli.

Njöt av en ost och broccolisoppa som var så underbar, krämig och smakrik. Skulle nog kunna åka tillbaka bara för att få äta den igen.

Första sevärdheten på listan var Vilnius Cathedral. Den ligger vid ett stort och öppet torg vilket kallas för Katedralstorget. Den är dessutom belägen nedanför den gamla kullen där det gamla slottet ligger eller snarare låg. Framför kyrkan kan ni se det pampiga klocktornet, det är möjligt att ta sig uppför alla trapporna, belöningen av det skall vara en hänförande utsikt över staden. Kan säga att vi avstod.

Kyrkan har som så många andra kyrkor runt om i världen blivit förstörd flera gånger av bränder och krig. Ärkestiftet i Vilnius grundades 1387.  Kyrkan har byggts upp igen och renoverats många gånger, detta har gjort att det inuti kyrkan finns många olika stilar representerade. Själv tycker jag den har lite av Vita huset i Washington över sig.

Strikt men ändå pampig på insidan.

Utanför på katedraltorget finns en platta vars namn är Stebuklasplattan, stebuklas = mirakel. Enligt en gammal legend skall alla dina drömmar slå in om du ställer dig på stenen och snurrar ett helt varv. Du måste förstås blunda och samtidigt önska något. Vi provade men drömmarna har inte slagit in ännu, kan bero på att de låg långt fram i tiden.

Lite tips för den händige, på en liten tvärgata hade man dekorerat fasaderna med gamla kannor av olika slag. Kanske något att ta efter? Bara att mura in efter tycke och smak.

En välbehövd paus innan vi knatar vidare, det var varmt så en stort glas iste satt fint.

En tradition eller…..

När man har gjorrt en sak många, många gånger det är väl då man brukar att kalla det för en tradition? I så fall har vi en tradition vad gäller uppvaktning vid jämna födelsedagar. Vi, det är sex damer som känt varandra i hela fyrtio år, tänk vad tiden går. Ju äldre man blir desto svårare är det att komma på något vettigt att ge som present, därför beslöt vi oss att ge en upplevelse i stället. Denna upplevelse har varit i form av en resa, ett bra trick eftersom man då själv kan följa med. Man kan ju inte gärna skicka iväg någon ensam nånstans. Ska jag vara ärlig har vi gjort några resor utan att någon av oss har fyllt år men då har de varit av det längre slaget.

Det svåraste vid planeringen av dessa tripper är, hur många dagar, kortast möjliga restid, intressant resmål, priset samt att det gärna bör vara något nytt för alla. Som det ser ut i världen idag vill man helst välja bort de stora städerna i Europa. Vi slog våra kloka huvuden ihop och skrev ner våra respektive förslag. Till slut enades vi om, Vilnius. Fördelarna var, ingen sv oss hade varit där, flygtiden drygt 90 minuter, lågt prisindex, massor av historia och kultur. 

Några av oss har tidigare varit i Riga och Tallin, flera gånger allt från den första tiden det öppnades för turism till senare. Det måste väl erkännas att det fortfarande finns lite av öststatsmiljö över de städerna, även om det allteftersom förändras. Skulle det vara likadant i Vilnius? 

Startade med att kolla vilka flyg som hade de här rutterna och det visade sig att SAS flög den här sträckan, vi bokade första morgonflighten för runt 1700:-. Därefter var det dags för att boka hotell, nu gällde det att googla, använda karta och olika resetips.  Vi fastnade för hotell Congress som är beläget i kanten av den gamla stadsdelen i Vilnius. Här nedan syns utsikten från vårt hotellfönster och där kan man räkna till minst tio kyrktorn. Redigera
Så är vi då på väg och i morgon kan ni följa resan och inte minst se alla sevärdheter som finns i denna fantastiska stad

Varmt, soligt och vackert i Vilnius

Befinner mig just nu i Vilnius, en mycket spännande stad där det finns massor att upptäcka. Idag har vi gått en väldig massa steg.


Bland annat har vi varit på KGB museet som finns bakom dessa dörrar. Kan säga att det var verkligen ingen behaglig upplevelse. Skall skriva mer om det senare. Som tur är finns det även vackra saker att se. Till exempel vyn från vårt hotellfönstret. Vi ser inte mindre än 11 kyrktorn.

Sveriges Nationaldag

Etiketter

, , , , , , ,

Somnade vid kl. 23.30 igår kväll och vaknade kl 04.00 i morse. Det kan tyckas lite tidigt men min kropp verkar inre förstå signalerna från ”mat-och sov klockan”, ni vet den som finns i sagoboken Nalle Puh. Det var så fantastiskt fint och ljust ute att det inte verkar spela någon roll om man är uppe dag eller natt. Däremot så är det väldigt lite fåglar i år, vi brukar ha fullt i alla holkarna i träden men i år är flera tomma. Det märks faktiskt på styrkan vad gäller fågelsång. Idag var det bara en sak på vår agenda och det var att vi skulle hämta vår ”Solventilator” skall bli roligt att se hur och om den kommer att fungera. På vägen dit körde vi förbi flera gula, vajande åkrar.

De är som vackrast just nu och jag kan inte se mig mätt på dem. Dessutom är det ju Nationaldagen eller som jag säger Svenska Flaggans dag.

Vad kan bättre passa till de gula fälten än vår vackra fana mot en klarblå himmel. Rolf försäkrade sig om att den skulle vara uppe i tid. Vilket den var. Egentligen hade jag fullt upp under dagen men allteftersom tiden led och det drog ihop sig för eftermiddagskaffe kände jag plötsligt. Nej det är ju den 6:e juni och det går inte att vara utan en respektabel kaffestund. Kollade klockan den var halv två, skickade sms till grannen och frågade, snabbkaffe klockan halv tre?. Fick svar ja. Snodde snabbt ihop några muffins, fyllde kaffemaskinen, dukade ute och sedan klart.

Såja då blev jag nöjd, en bukett syrener blev kronan på verket, de påminner om skolavslutningar och doftar dessutom så gott. Muffinsen förvandlades dock till någon sorts tårtbakelser, kan ju inte fira nationaldagen med bara muffins.

Så fick jag då ett litet kafferep med stil och jag blev nöjd för är det något vi skall fira och glädjas åt är det vår fantastiska natur, vara stolta över vår fana och vår nationaldag.

Nu har jag roat mig

Etiketter

, , , , , ,

När försommarvädret inte är direkt försommarväder, ja då får man hitta på något annat att roa sig med. Man kan till exempel ta bilen för att åka och hälsa på Rolfs bror och hans fru. Egentligen fyller hans bror år den 17:e juni men eftersom vi inte är hemma då är det bästa att passa på medan vi kan. Fast det riktiga skälet är ett helt annat men det berättar vi inte för dom. Det är nämligen så att vi ibland blir serverade

stekt mälargös och det är så fantastiskt gott att vi utan vidare skulle kunna åkt minst tio mil till. Att man därtill får äta lunch i en trevlig miljö förhöjer ju det hela.

Hittade ett recept som jag inte kunde låta bli att prova, passade bra just nu när sparrisen är som finast.

Smakrik ugnsrostad sparris. recept

Bryt av det nedersta på en bunt sparris och lägg det i en plastpåse och häll över ett par matskedar olja. Krama påsen lite så all sparris får olja på sig. Häll sedan i lite havssalt, finhackad vitlök, lite salladskrydda och 1 msk riven parmesan. krama runt det igen och avsluta med 2 msk Panko (som skorpmjöl men grövre). När det fått fäste lägg sparrisen på papper på en bakplåt, 200 grader C och cirka 20 minuter, kolla så de inte blir brända. Gott som grönsak till kött, fisk eller till grillat ja till det mesta.

OBS, bilden är tagen innan sparrisen varit i ugnen.

Ikväll är det fotboll på TV, säg när det inte är det. Men ikväll betyder det att jag kan ägna mig åt min bok som jag tänkte läsa ut i helgen.

Jo Nesbo, Midnattssol, en liten annorlunda bok för att vara skriven av honom. Inte så tjock heller så perfekt sommarläsning. Jag tycker att hans böcker annars är lite mörka och dystra men spännande. Blev därför överraskad när jag började läsa denna. Mycket humor och även lite av kärleksdrama. Dessutom får man lära sig (om man inte vet) lite om laestadianer, dess tro och leverne. Lite av den samiska kulturen skymtar till då och då. Den handlar om en ensam man och om att jaga och blir jagad. Kan helt klart rekommenderas att ha på lager för en regnig sommardag.