Den trettonde december eller Luciadagen som den också kallas, är en stor ”firardag” i Sverige före jul. Av gammal tradition visas det alltid ett program i TV denna morgon så att alla som vill kan få se ett traditionellt Luciafirande. Platserna kan variera och i år sändes programmet från Varbergs fästning.

Så här vintertid ser fästningen långt ifrån inbjudande ut och tanken på att promenera runt eller sitta ute o fika är långt borta. Nu ser platsen mer ut som den karga natur och de kalla byggnader man ser i filmerna som är tagna på Shetlandsöarna. Varbergs fästning är ju en väldigt gammal historisk byggnad, en försvarsanläggning som uppfördes på 1200-talet. Byggnaden har fungerat som fästning, borg, slott och fängelse. Nu är byggnaden ett historiskt minnesmärke innehållande ett museum med mera.

I Sverige firas Lucia med att ljusets drottning med sina tärnor och stjärngossar går runt och sjunger. Firas på skolor, i kyrkor, i hemmen ja överallt där man vill. Lucia kommer från latinet lux vilket betyder just ljus. Enligt gammal tro var Lucia ett helgon som dog martyrdöden och det röda sidenband hon brukar bära om midjan symboliserar just detta. Det här med att fira Lucia har numera börjat sprida sig och firas nu även i andra nordiska länder. Nedan ett foto på Varbergs Lucia 2016.

Egentligen är jag mer förtjust i det hela när det är mera barn inblandade, alla de traditionella sångerna är riktade mot barn. Som Vi komma, vi komma från pepparkakeland – som handlar om tre pepparkaksgubbar eller Tip Tapp, Tipp Tapp – som handlar om små tomtenissar. Årets Luciafirande hade mer en karaktär av Luciakonsert, vacker men lite för stel och så saknade jag de gamla traditionella sångerna. Antar att detta tyckande är vad som kallas för ”Tantvarning”

Enligt den gamla folktron var lucianatten farlig, det kunde komma fram vad som helst denna natt, spöken o andra läskiga saker. Dessutom kan djuren tala denna natt, funderar starkt på att stanna uppe och ha ett samtal med hunden. Å andra sidan kanske jag ska låta bli risken är att han kommer att ställa en del krav och han ställer redan en hel del sådana.

På fotot ovan ser vi en stjärngosse men från tidens begynnelse var det, det tre vise männen man tänkte på. De ingick oftast i ett julspel som brukade framföras under trettonhelgen. Från början av nittonhundratalet ingick stjärngossarna i luciatåget och då som eftertrupp. Klädda i en fotsid särk (klänning), strut på huvudet och en stjärna i handen gick de efter lucian och hennes tärnor i tåget. En sed är att de sjunger,

Staffan var en stalledräng, stalledräng, stalledräng.
Han vattnade sina fålar fem, fålar fem, fålar fem.
Stjärnorna de tindra så klara.
Gossar låt oss lustiga vara.
En gång blott om året så en fröjdefull jul vi få.

För några år sedan uppvaktades några av nobelpristagarna av en Lucia och hennes tärnor. Många av dem blev helt skräckslagna när de kom in i deras rum på morgonen. I dag hörde jag även av en person i radion att han och några till hade försökt överraska några i USA en luciamorgonen. Det föll inte i god jord att dyka upp på morgonen i lång vit klänning o strut, de blev utskällda och var tvungna att springa därifrån. Ja det gäller att berätta om de svenska traditionerna innan man utsätter folk från andra länder för dem. Ett högtidligt firande är det dock