Målarfärgen tog slut.

Etiketter

, , , , , ,

Om man behöver målarfärg och det visar sig att den man har inte räcker, ja då får man köpa till. Vi visste att det fanns på Home Pro i Prachuap så det blev en bilresa dit. Det tar cirka en timme fram och tillbaka från Huay Yang till Prachuap. Vi köpte en burk på 3,5 liter för drygt 500 THB. Nu var Rolf nöjd.

Men vad händer räcker det inte nu heller?

Färgen tar slut oj oj.

Ska vi behöva åka en vända till. Men som av en slump börjar han prata målarfärg med en granne och det visar sig att han har en likadan burk. Perfekt då gick det bra att fortsätta med målningen. Jag tror han räknade fel vad gäller åtgången av färg för tog det inte slut igen. Men nu har inte grannen mera färg så hur gör man nu? Bäst att rådfråga någon sagt och gjort och svaret blev det finns en färgaffär i byn. Snopet men vi åkte upp till motorvägen där den skulle finnas.

Motorvägen som går genom byn.

Som tur var låg den vid sidan om för det är absolut förbjudet att köra Saleng på motorvägen. Affären fanns inte förra gången vi var här och nu visar det sig vara en mycket välsorterad ”byggaffär”.

Rolf hittade äntligen en affär i sin smak
Målarfärg fanns i favoritfärgen det vill säga vit
Skottkärror i valfri färg
Möbelgrupper för utomhusbruk
Och den efterlängtade färgen

Ordningen är återställd och färgen kommer att räcka. TPI målarfärg 3.5 liter vit färg i samma kvalité för halva priset 250 THB dessutom kostade resan till Prachuap 1000 THB onödig utgift. Där ser man vikten av att vara uppdaterad men det är av misstagen man lär sig.

En liten tur efter vägen

Etiketter

, , , ,

Byn Huay Yang är kanske inte så stor vad gäller invånarantal men ändå ganska stor ytmässigt. Dessutom är det mest grusvägar förutom några asfalterade vägar. Den är belägen mellan den stora motorvägen och havet med andra ord ett lugnt läge. Befriad från hotell, barer, shoppinggator och man upplever därför en genuin thailändsk miljö.

Vi passade på att göra en liten tur med salengen alltid roligt att se lite av landsbygden. Landsbygden, ja man behöver bara åka 50 meter för att komma dit. Vi åkte ut från vårt husområde och svängde höger.

Från området.

På den vägen vi sedan åker kan man se hur naturen ser ut runt byn, det är palmer, kor, kohägrar, hundar och mycket annat. Kan tänka mig att det finns en del ormar men dem har vi som tur är sluppit att se hittills.

Korna är lite nyfikna av sig.
Så härligt att se hur de betar under palmerna.

Även om det finns lite för dem att äta så kan man ändå se hur ägarna på kvällarna skär ner grönt gräs mm och lastar på sina motorcyklar för att ge dem lite fräschare tillskott. Kohägrarna håller sig alltid i närheten. En och annan hund kommer en till mötes ibland men de är oftast snälla.

Hund på promenad

Vårt mål var att köra fram till den lilla fiskebyn som ligger tre km bort men halvvägs såg vi en ung man som stod och fiskade på bron. Vi var naturligtvis tvungna att stanna och titta främst nyfikna på hans annorlunda fiskeredskap.

Fiskare

Redskapet ser ut som en blandning av gevär och armborst. Står och spanar efter fisk för att kunna skjuta iväg en ” krok” och fånga den. Tyvärr blev det inget när vi tittade på men att det fungerar fanns bevis på i cykelkorgen.

Fiskredskap

Klyftig kille som gjort ett avancerat redskap av enkla medel.

Dagens första fångst.

Det har hänt en del i Huay Yang

Etiketter

, , , , ,

Nu har vi tillbringat ganska lång tid i denna by i alla fall om vi lägger ihop alla våra besök. Det var runt 2002 som vi första gången gjorde ett snabbt besök. Anledningen då var att se lite mer på den plats vi funderade att köpa hus på. Det fanns bara en stor bit mark med några palmer och ett par nybyggda hus på platsen. Dock fanns det tre nybyggda husområden klara. Namnen på dem var Orchid 1, 2, och 3 det nya skulle bli Orchid 4. Ett område med 35 hus, 2 pooler och ett grönområde som när det var klart verkligen blev fantastiskt vackert. Så här ser huset ut.

Hus på Orchid 4

Transportmedlet som syns heter Saleng. Det är en mopedtyp eller lätt motorcykel snarare som man försett med en sidovagn. Lämplig för två vuxna och två barn eller tre vuxna. Den bör klara det i alla fall. Numera ofta försedd med ”soltak” vilket verkligen behövs. Eftersom byn är ganska utspridd behövs det någon form av transportmedel och dessa kan man hyra under sin vistelse. Man bör dock komma ihåg att det är förbjudet på motorväg vilket kanske säger sig själv. Dock ett utmärkt sätt på alla småvägar. Tilläggas kan att det även går att hyra tvåhjulig motorcykel om man föredrar det.

Saleng

Servicen i byn är enastående, när vi steg av tåget vid järnvägsstationen var salängen redan nerkörd dit. Bara att lasta på väskorna och åka ” hem”. Eftersom man lägger om spåren och bygger nya järnvägsstationer så blir det ju en del bekymmer med olika vägar till stationerna. Helst vill man undvika trafik över spåren därför byggs en del nya överfarter. Här i byn har det blivit en rejäl u- sväng på överfarten. Lite längre har det blivit till affärerna men säkerheten går ju först.

Den nya överfarten
Den som kör får hålla tungan rätt i munnen.
Den som åker med kan i stället njuta av utsikten, vid de höga vita lägenhetshuset längst bort börjar havet.

I vanliga fall brukar vi införskaffa vatten o frukostmat när vi kommer fram. Denna gången blev det bara uppackning, sängen var bäddad och kyl o frysskåp fullt. Detta beroende på att min systerdotter och hennes man lämnat huset några dagar innan. Snällt till moster. Bland annat var det en hel svensk Stureost och Bregott, kan det bli bättre. Nu ska jag jaga ananasmarmelad vilket är svårt att hitta. Konstigt i ett land som odlar sådana mängder ananas? Dags att börja fundera på den svåra frågan, var ska vi äta ikväll?

Så gott med Bregott

Tåg till Huay Yang

Etiketter

, , , , , , , ,

Efter en god natts sömn intog vi en god frukost på Holiday Inn. Restaurangen har bytt plats till entréplanet och blivit väldigt moderniserats. Nu var det flera hypermoderna stationer att hämta mat ifrån såg kanske lite för stelt ut. Själv tyckte jag kanske att trots alla olika alternativa rätter så var det lite för asieninriktat. Beror kanske på att jag är väldigt förtjust i ” hotellfrukostar”.

Lite sterila moduler i mitt tycke.

Efter att vi ätit oss mätta så bar det iväg till järnvägsstationen Hualamphong. Den har vi åkt ifrån förut, inte så stor så där är det lätt att hitta rätt spår trots dålig skyltning. Det blev taxi det tog runt 15 minuter med taxi. Transportmedlet TukTuk är till för de som vill leva farligt och verkar som tur är vara på utdöende nu.

TukTuk och ironiskt nog står det en taxi precis bakom.
Ganska tomt på perrongen när vi kom men så småningom dök det upp några.
På tåget.

Det fanns inget tvång på munskydd men man kan aldrig vara nog försiktig. Vi var dock de enda i kupén som hade munskydd trots att det var en hel del européer. Att åka tåg är bekvämt man bokar biljett och väljer sittplats redan hemma i Sverige. Det finns AC och ganska bekväma stolar. Det serveras dricka och bulle strax efter att tåget satt igång. Efter någon timma kommer det lunch o snacks allt väldigt hygieniskt förpackat.

Cola och en form av bulle.
Ganska god som en forma av vetebröd fylld med hackade jordnötter och mandel i en smet.

I vanliga fall tar resan 4,5 timma men vi tänkte inte på att man nu dels lägger om en del spår men även bygger nya stationshus vid i princip varje tågstation på sträckan HuayYang Yang- Bangkok. Därför tog resan 6 timmar men det var OK. Tilläggas bör att det är smalspårig järnväg i Thailand vilket faktiskt märks när man åker.

Liten tågstation efter vägen
Ibland ser man folk ute o går efter banan
Ibland är det kor
Ibland tittar man in i folks boende.

Resan är som att titta på nån form av dokumentär på TV väldigt omväxlande och den blir aldrig tråkig. Men om allt går som det ska så kommer den nya järnvägsstationen i Bangkok att invigas i februari 2023. Bang Sue som lär vara Sydostasiens största järnvägsstation. Tyvärr blev det en väldigt suddig bild men jag kan lova att den var maffig. Ska man hitta där bör man var i väldigt god tid.

Bang Sue den nya järnvägsstationen i Bangkok

Bang Sue järnvägsstation

Bangkok var sig likt.

Etiketter

, , , , , ,

Bangkok var sig likt samma varma fuktiga luft som slår emot en så fort man sätter foten utanför hotellet. Som en tjock mur av dålig luft och ett ständigt bullrande från bilar och motorcyklar. Trafiken lika livlig som alltid men en liten promenad hade vi bestämt oss för.

På väg mot Big C för att inhandla lite matvaror.

För ovanlighetens skull blev det ingen shopping förutom lite matvaror från Big C. Det kändes alldeles för varmt för att kunna ägna sig åt dylikt. Vi tog trapporna på bron som går över gatan för att hitta någonstans att få en kopp välförtjänt kaffe.

Läckra bakverk

Det fanns några ställen att välja på men det blev det gamla vanliga och vilket är det? Jo Starbuck. På ett ställe såg vi några läckra bakverk typ bakelser. Priset var runt 85kr men smakar det så kostar det. Är dock osäker i det här fallet om det verkligen smakar. Utanför shoppingcentrat var som vanligt någon form utställning oftast för barn. Denna gång handlade det om dinosaurier.

Dinosaurie vilken sort ingen aning
Förstår att barn tycker det är spännande att gå in o titta på dessa skräckinjagande djur
Den till höger är en dinosaurie

Efter en sådan tidig ankomst från en 11 timmars lång flygning och därtill promenad i värmen och huvudet fyllt av en massa ljud. Då var det dags att dra sig tillbaka till hotellet Holiday Inn för att förhoppningsvis få lite kvällsmat.

Tiramisu med Cappuccino

Det blev faktiskt en varmrätt i form av Spagetti Carbonara en liten feg övergång till den thailändska maten. Nu hade klockan hunnit bli läggdags, en välbehövlig vila efter en lång dag. Innan jag la mig tittade jag lite på det hektiska storstadslivet från vårt hotellrum.

Utsikt från hotell Holiday Inn

Nu har vi fjäskat lite för hunden.

Etiketter

, ,

Om det är någon som inte gillar värme så är det vår hund. Han är väldigt tolerant men även för en påpälsad Vachtel kan den här värmen bli för mycket. Vanlig fläkt som bara blåser runt inomhusluften ger han inte mycket för. Favoritplatsen vid mattes o husses fötter i sängen är inte att tänka på. Inköpt kylmatta avsedd för hundar fnyste han bara åt. Det enda som tolereras är en kall våt handduk över kroppen en stund.

Några utomhusbad har det blivit och de är tydligen toppen. Igår hoppade han i från en brygga, störtdök men kom så småningom upp med nosen, något förvånad. Var kanske djupare än han trott.

Hundpool

Så fick vi höra om att det fanns pooler för hundar att köpa, gissa vem som hängde på låset till affären idag på morgonen. Jodå det fanns några kvar och en följde med mig hem. Såg riktigt bra ut, superlätt att fälla upp och stabila väggar som står emot vassa klor. Vi fyllde den snabbt med vatten och riktigt förväntansfulla lockade vi på vovven. Efter ett tag kom han.

Han stod en stund och jag tror han tänkte; det här kan ni glömma. I morgon ska vi prova med att husse får sitta i den då får vi se om han får sällskap. OBS då blir det inga foton.

En riktigt svensk sommardag.

Etiketter

,

En riktigt svensk sommardag eller som man inbillar sig att en sommarlovsdag skall vara, hur ser den ut? Jag inbillar mig att det är sol, bad och grillning. Idag upplevde vi en sådan med alldeles lagom sommarväder. Det har ju faktiskt varit ett ovanligt varmt väder på sina ställen i sommar men idag var det så där lagom. Lagom som det mesta ska vara i Sverige.

Den ena hunden kunde ligga i skuggan och njuta av tillvaron utan att bli för varm
Den andra hunden passade på att ta en härlig simtur med sin husse.
En liten paddeltur passade bra medan andra tyckte det gick lika bra att simma runt.
Också farmor då som trodde det skulle bli ett enkelt dopp men icke. Det blev till att klänga sig fast på brädan och även en tur med kanoten. Jag är ju inte precis ett vattendjur så det blev lite skratt från barnbarnen när jag var lite feg. Det värsta när jag skall doppa mig är känslan av att bli blöt om magen men antar att det är oundvikligt om man nu ska doppa sig. Det var dock varmt i vattnet säkert runt +24 grader.
Så kom vi till grillningen som jag tycker är en av sommarens höjdpunkter. Det ska vara kolgrillat så man får både den härliga smaken men även lukten av grillat. Med de här bilderna har jag försökt förmedla hur en riktigt bra sommardag kan se ut. Vi njöt i fulla drag av bad, vattenlek, son med familj, två fina vovvar och grillning. Svensk sommar när den är som bäst.

Ibland är skönheten närmare än man tror.

Etiketter

, , , , , , ,

Att göra små dagsutflykter är alltid roligt det kan vara allt ifrån naturvandringar till små stadsrundor. Det man lätt glömmer bort är att det vackra kan finnas precis bakom knuten fast vi ser det inte.

När de här renarna helt plötsligt dök upp letade jag genast efter kameran. Det är inte ofta man ser dem efter vägen men denna gången hade vi tur.
Ängen utanför stugan är full med midsommarblomster, då ser det ut som ett blå/lila böljande hav.
Borgahällan som står där så väldig och pampig. Det sägs att en lärarinna en gång åkt skidor rakt ner för berget. Dock vet ingen när eller vem det var. Jag tillåter mig att tvivla på det.
Vid vägens slut ligger Storjola och den här synen kan jag aldrig se mig mätt på.
På sensommaren börjar Rallarrosorna/Mjölkörten att blomma. Då blir det ett nytt böljande fält.

Eller varför inte njuta av den vackra utsikten när man sitter och fiskar i en liten båt på Lövsjön.

Och förhoppningsvis nappar en liten öring eller röding ibland.
Ja det är inte bara jag utan även hunden som njuter när vädret och naturen är som vackrast. Tänk ändå man behöver inte röra sig så långt hemifrån för att uppleva allt detta. Helt fantastiskt.

Rundvandring i Fatmomakke

Etiketter

, , , ,

En rundvandring i Fatmomakke är oerhört intressant man får så mycket historia att ta till sig, måste tas i etapper. När jag går runt på historiska platser och fotograferar så får jag möjlighet att uppleva det en gång till när jag skriver bloggen. Ibland känns det bättre när man upplever det en andra gång. I synnerhet på en plats som denna, så oerhört vacker.

Utsikten från bron mot marsfjällen är bedövande vacker.

När man kommer över bron och går in i mot bebyggelsen har man den gamla kyrkogården till höger och det första huset på vänster sida. Det är länsmansstugan.

Länsmansstugan
Ingången till stugan ligger på kortsidan.
Stugan byggdes 1791 i samband med kyrkbygget och var ämnad som bostad åt prästen. På 1850-talet byggde man till ett rum så man kan förstå att huset var väldigt litet från början. Inte att jämföra med de stora prästgårdar vi är vana att se men det dröjde inte länge förrän prästen fick en sambo. Dock delade de på stugan på så vis att prästen fick det inre rummet som sitt eget. Prästen fick återigen en egen bostad 1884.
Med vem delade prästen bostad, jo ingen mindre än med länsman, här bodde de två överheterna ihop. Man kan ju undra var ingen av dem gift? Länsmannens uppgift var att upprätthålla lag och ordning på platsen. Prästen flyttade så småningom men länsman var kvar till 1927.
Köksdelen fick de två männen dela på, undrar om de åt ihop eller var för sig?
Snett emot på backen står resterna kvar från årets midsommarstång dock saknas den ena blomsterkransen. Midsommarfirandet i Fatmomakke har en mycket lång tradition och är en av årets största högtider. När man kom för att fira midsommar inleddes det alltid med att man hälsade ordentligt på varandra. Efter att kåtor och stugor kommit i ordning, ved hade huggits och allt för vistelsen var förberett. Då startade firandet med lekar och upptåg och inte minst fisknäten skulle läggas ut. Bland ungdomarna var det friarlekar, undrar hur de gick till? Men man fick inte glömma alvaret, gudstjänsterna skulle man också hinna med och då helst vara vaken.

Midsommarhelgen i Fatmomakke drar fortfarande mycket folk inte bara de samer som fortfarande har sina kåtor eller stugor där. Nej det är många som av gammal tradition kommer dit eller för all del de som aldrig varit där också. Kan tänka mig att det är ett minnesvärt sätt att få fira en sådan helg på.

Nu besöker vi en bönekåta

Etiketter

, , , , , , , , , ,

I Fatmomakke finns inte bara en kyrka utan även Frälsningsarméns bönekåta. Frälsningsarmén har sedan länge funnits i Fatmomakke, man kan läsa att redan under midsommarhelgen 1897 höll man friluftsgudstjänst på platsen. Det dröjde dock till 1940 innan det började byggas en samlingslokal och den som bekostade detta bygge var ingen mindre än Anna-Lisa Öst. Det var två personer som åtog sig att sätta upp denna träkåta och för det erhöll de en summa av 800kr. 1947 var bygget klart och den rymmer 100 personer. Anna- Lisa Öst blev känd som Lapp-Lisa men hon föddes i byn Mark utanför Vilhelmina 1889 i en nybyggarfamilj och hette då Anna-Lovisa Wikström. Så småningom blev hon rikskänd dock inte bara i Sverige utan även i våra grannländer och hon gjorde tre stora turnéer i USA. Där blev hon oerhört uppskattad och drog en enormt stor publik under sina framträdanden.

Bönekåtan i Fatmomakke
När man kommer in i kåtan finns texten till en av hennes mest kända sånger textad och uppsatt på väggen. Det är naturligtvis, Barnatro, barnatro till himmelen du är en gyllne bro. Skulle tro att det finns många som har hört den i sin ungdom. Här är det lite tradition att man sätter sig ner och sjunger den gamla sången. Då jag besökt Fatmomakke flera gånger har sångarna var olika denna gången var det Rolf med bror och svägerska. Jag besparar er ljudet. Lapp-Lisa hade många smeknamn hon kallades för, tant barnatro. I Norge sa man Sveriges sångfågel nummer ett. Ett annat namn var, En porlande fjällbäck. Hon var en idol som stod sig genom tiderna och under 60 år tillryggalagde hon 150 000 mil höll 10 000 framträdande och slet ut 30 lappdräkter under sina turnéer.
Lite information från Fatmomakke
Utanför muséet i Vilhelmina står en bronsstaty i naturlig storlek av Lapp-Lisa.
Inne i muséet finns det foton från många delar av hennes liv. Några av alla hennes skivomslag och naturligtvis spelar man hennes sånger. Där får man höra de kända Guldrgrävarsången, Hälsa dem därhemma som med många andra blev så otroligt populära. I USA älskade man hennes Hälsa dem därhemma och hon fick sjunga den om och om igen. Min storasyster satt med örat tätt mot den gamla grammofonen och lyssnade på Barnatro och sjöng för full hals, hon var nog 7-8 år. Själv har jag ingen sångröst men i stället fick jag uppleva Lapp-Lisa live i mina ungdomsår. Faktiskt en upplevelse för hon var något av en ikon.