Det blir bättre bilder om man byter lins

Etiketter

, , ,

Min kamera är inte så gammal och den fungerar perfekt. Vet man sedan hur man använder den blir bilderna ännu bättre. Det är en liten kompakt kamera men det går inte att byta objektiv, vilket innebär att det är samma lins man använder hela tiden.

Mina egna bilder från mina personliga linser är däremot lite grumliga vilket gör mina synintryck lite sämre än normalt. Gårdagen ägnades därför till att byta linsen på ena ögat eftersom det drabbats av Katarakt/Grå starr. Med tanke på att jag upplever en förfärlig ångest när jag skall gå till tandläkaren behöver jag vill inte säga hur det kändes igår.

Klockan kvart i tio anlände jag på darriga ben till sjukhuset och inväntade att klockan skulle bli tio och mitt namn skulle ljuda högt i väntrummet. Fick dock vänta till kvart i elva innan detta skedde. Jag stapplade efter sjuksköterskan in i ytterligare ett väntrum där det satt fem andra damer. Fick en bedövningsdroppe i ögat samt en massa information vilken även tilldelades skriftligt, vilket var tur.

Klockan halv tolv var det då dags, nu var det för sent att vända om, satte mig i något som liknade en tandläkarstol. En grön luftig pappersduk med hål för ena ögat placerades över mitt huvud och läkaren började peta i ögat (antar jag). Efter några minuter frågade jag honom de skulle börja snart men fick till svar att de var halvvägs in på operationen. Så efter totalt femton minuters operationstid var det färdigt.

Var det obehagligt; nej. Gjorde det ont; nej. Fanns det anledning av att vara nervös; nej. Det var bara helt plötsligt över. Med andra ord operera grå starr är inget att oroa sig för, lite ont idag men det kan fixas med en Alvedon.

ros.jpg1

Så en blomma till så trevliga sjuksköterskor och en fantastiskt skicklig läkare på ögonmottagningen/ögonkirurgin Akademiska sjukhuset.

Det här med internettillgänglighet.

Etiketter

, , , ,

Att vara tillgänglig via nätet är nog det absolut viktigaste i dagens samhälle. Var man än vänder sig när man är ute, shoppar eller går på kondis, ja nog är hälften av de närvarande (eller skall man säga frånvarande) personerna upptagna med någon form av samtal.

Har ni tänkt på att det första folk gör om man går ut o äter/fikar är att lägga mobilen på bordet. Sitter man i bussen eller på tåget, ja då rings det. Ute med barnen på lekplatsen, ja rings det inte så spelas det på mobilen. I väntrum av olika slag är det surfplatta eller mobil. Det värsta är att jag ofta ser folk köra bil medan de pratar i eller sms-ar på mobilen. Ser onekligen trevligt ut när man ser fyra personer runt ett bord där samtliga är djupt koncentrerade på sina mobiler.

Visst är det skönt att man nu är så pass vuxen att man själv bestämmer vad man vill göra under sin dag och att man tillhör en ”internetfri” generation. Jag brukar bara kolla mailen och det blir alltid några att besvara eller egna att sända iväg. På så sätt slipper man gå och posta brev och riskera att göra någon glad genom att skicka ett vykort. Sedan kollar jag nyheter, går igenom Instagram, läser ett par bloggar samt skriver en själv. Använder Skype för att samtala på ett trevligare sätt än bara genom telefon, alltid roligt att se den man samtalar med. Får inte glömma att ladda surfplattan och göra färdigt spelet jag håller på med.

Räkningarna skall betalas och andra bankärenden, så en snabblick på Facebook. Lite foton som skall läggas in och en stund för släktforskning. Boka ett bord och köpa biobiljetter samt kolla Biltemas extrapriser.

Visst är det skönt att slippa den där internetstressen som de yngre verkar lida av. Jag har dock en liten undran över varför tiden går så fort och man inte hinner göra något? Som att sitta o slappa framför TV tillsammans med hund, husse och barnbarnets katt, det är inte att förakta.

Nu är det dags för spottlov..

Etiketter

, , , , , ,

Februari månad och då startar sportloven eller om man är född i Blekinge, spottloven eftersom det är lite svårt att säga r om man är född där. Det var inte så kul när man var liten o gick i skolan, tje toskaj fjån mas, fick man inte många rätt vid den högläsningen. R byts av någon konstig anledning ut till j ibland.

Sportlov, vinterlov, februarilov, vårvinterlov, kokslov ja kärt barn har många namn. I Sverige infaller denna vecka oftast mellan vecka 7 – 12, det är lite olika mellan länen. Detta beror till viss del på att det annars skulle bli för mycket folk på en gång hos de olika skidorterna i landet.

Varför kallades det för kokslov förr. Jo det var den kalla och bistra vintern 1940 som är orsak till det. Det var även en tid då regeringen var tvungen att ransonera en hel del varor, bland annat koks och stenkol. Detta gav till följd att skolorna fick en mindre tilldelning av koks och de var tvungna att stänga skolorna en vecka när det var som kallast på terminen. Detta benämndes då ”kokslov”

Det var inte helt problemfritt att införa detta lov. Då man dels var rädd för att fattiga barn skulle svälta om de inte fick mat i skolan och dels var rädda för att barnen skulle bli lata om de inte gick i skolan. Så småningom började man prata om att detta lov skulle användas för idrott och hälsofrämjande saker. Det började bli populärt att åka till fjälls för att åka skidor. TV har ibland visat små snuttar från några dokumentärfilmer från 40-talet, lite annorlunda vad gäller skidor och klädsel kan man säga.

Sportkläder och skidutrustning har nog varit en lönande affär genom åren. De första tjugo åren efter 1940 ordnade staten aktiviteter för barn i skolåldern och en del skolklasser fick åka iväg på skidresa. Vi hade inte mycket snö i Blekinge men jag minns att vi hade en lärare som var väldigt mycket för fritidsaktiviteter. Därför fick vår klass åka på läger till Mörtsjöåsen i Blekinge och vara där i tre dagar. Eftersom det för ovanlighetens skull hade snöat lite fick vi åka skidor och alla skulle ta märket ”Snöstjärnan”. Det innebar att vi skulle åka 1 km på skidor utan tidtagning. Inte lätt om man aldrig stått på skidor.

En viss utveckling har skett för nu åker man till fjälls och svarta backar, ack ja.

Man kan reta sig på mycket..

Etiketter

, , , , , , , , , ,

”Vissa morgnar e’ man glader, andra morgnar får man spader
Om man slår ihop ett e’ man både glader och får spader”.

Lite från Povel Ramels text, Trubaduren. En ganska rolig och sann text för visst är det så. Man kan reta sig på mycket fast det är klart man kan vända på det och säga man kan glädja sig åt mycket.

Till exempel kan man besöka barnbarnets katt, en mjuk ullig dunboll som mest består av en yvig päls. Om han är på humör får man gosa med honom en stund men man kan inte få honom att titta upp när det används fotoblixt.

008.JPG1

Vackra ögon men pälsen blir blek utan blixt, men skönheten består.

009.JPG1

Njuta av blombuketten man fått av grannen.

001.JPG1

Imponeras av fisken vars namn är okänt (någon som vet) men som idag fiskats upp i Sydkinesiska havet av ett barnbarn. Häftigt o kul att se, undrar om hon åt den.

Ett fint kort på facebook där en annan granne i Huay Yang visar att vårt Mangoträd just nu har massor av frukt på gång. Möjligtvis kan jag reta mig lite på att vi inte är där.

Gäller även bananträdet men kan glädjas åt att grannen får lite extra vitaminer.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att för mig har dagens glädjeämnen varit fler är de som jag retat mig av. Nu skall jag titta på en annan bukett jag fått o njuta av TV som snart visar; Unge kommissarie Morse.

004.JPG1

Det var livat på lunchen idag.

Etiketter

, , , ,

Det var livat på holken eller ja rättare sagt lunchen idag, dock på ett mycket angenämt sätt. Som tur är så är både Rolf och jag spontana av oss om jag får säga det själv. Med det menas att vi kan se att det är någon aktivitet om två timmar och då säger vi OK det går vi på.

Denna spontanitet gjorde att vi idag hamnade på en lunch med musikunderhållning. Eftersom vi inte läst programmet så noga blev det lite överraskningar för oss när musiken framfördes.

002.JPG1

Vi visste att det var Uppsala Kammarsolister som skulle framföra lite klassisk musik och de spelade väldigt bra. Till hjälp (som vi inte visste) under halva programmet hade de runt 70 förskolebarn i åldrarna 5 och 6 år. El-Sistema-barnen (www.elsistema.se)de spelade luftfiol och sjöng vackra sånger. Jätteduktiga och hur de kunde lärt sig texterna så bra förstår jag inte. När de kom in i en lång rad sjöng de, ”Här kommer några ungar som sjunger så de rungar” texten var förstås längre än så. Luftfiol var väl inte en korrekt beskrivning eftersom det var hembyggda fioler i trä utan strängar. Att de här barnen lärt sig både takt och ton syntes tydligt. Takten när de använde låtsasstråken och ton när de sjöng och stod stilla trots ålder och det stora antalet barn

En trevlig lunch med god mat och god underhållning, ibland lönar det sig att vara spontan.

Det finns lite småsaker man kan spara på

Etiketter

, ,

Vi lever onekligen i ett konsumtionssamhälle där vi lägger enormt med tid och pengar för att köpa en massa vi inte behöver. När man tittar på TV idag och ser hur viktigt det verkar vara att alla numera ser likadana ut, börjar man undra. I synnerhet de yngre, form, färg och kläder och det är förresten inte bara de yngre utan det går långt upp i åldrarna. Snart finns det knappt någon som vågar vara sig själv längre. När jag växte upp var det viktigt att man lyssnade på nyheter och läste böcker (tror det kallades för bildning). Kanske är det så även idag?

Fast vad man har för nytta av att läsa dagens kvällstidningar vet jag inte, de kan lätt bytas ut med en ”Hänt i veckan”. Jag menar skvaller som skvaller, vet inte vad jag har för intresse av att Cris mamma sålde sin villa för 100 miljoner. Jag känner henne inte och jag känner förresten inte Cris heller. Förstår dock att man ansett det som en stor nyhet då det placerades som förstasidesstoff. Så de tidningspengarna sparar jag numera in.

Dessutom mår jag bättre utan en massa nyhetstidningar av det slaget, det är bara våld och elände man får till livs varje dag. Det har gått så långt att det snart har blivit vardagsmat och då kan man ju undra vart vi är på väg. Jag sparar in tidningspengarna och köper ett par dokumentärer på bokrean i stället för deckare är ju ingen idé att köpa längre, det verkar snart bli svårt att skilja på fantasi och verklighet

Enkel middag

Etiketter

, ,

Är lat idag och därmed ovillig att laga någon som helst form av middag. Ett smart sätt att komma undan detta är att planera in ett besök hos någon väninna. Vilket jag faktiskt lyckades bra med och eftersom det är allmänt känt att två kvinnor i princip kan samtala en hel dag utan uppehåll, så blev det nästan så. Åtminstone en halv dag, därefter en snabb tur för att lämna en present till ett barnbarn som fyller år i morgon.

Väl där passade jag på att ringa till Rolf och fråga om det var OK med att köpa en ”rulle” färdiglagade bruna bönor efter som tiden av någon anledning var långt liden på dagen. Accepterades på ett villkor, det skulle följa med semlor vid inköpet. Detta uppsnappades av barnbarnet som lite diskret konstaterade, ”ville han inte ha bruna bönor utan semlor, är det inte ett lite barnsligt agerande”. Barnbarnet (12 år) hade tydligen högre tankar om sin farfar än så.

Nåväl båda sakerna inköptes och tillagades. När vi väl slevat i oss sände jag följande mail till affären.

”Men nu är det något fel, hört att man kan koka soppa på en spik men att man kan göra det på en brun böna visste jag inte.

Brukar köpa dessa färdiglagade  XXX bönor hos er eftersom jag tycker de är bland de bästa, dagens köp blev dock en överraskning, nästan inga bönor men otroligt med sås. kunde endast ätas med sked”.

Ibland måste jag bara få framföra vad jag känner och om man inte gör det hur skall något då kunna ändras?

Nu börjar dom ramla ner

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Nu ramlar dom ner i brevlådan, katalogerna som tipsar oss om årets bokrea. Tiden då man gjorde riktiga fynd till väldigt låga priser eller som ibland då man lyckades komma över fina halvfranska band, ja den finns inte mer.

Skall sanningen fram tycker jag att man inte kan tala om vare sig fynd eller rea längre. Jag tillhör dem som gärna vill ha vardagsrummets väggar klädda med bokhyllor och givetvis skall de vara fulla av böcker. För tillfället har vi tio stycken och får inte plats med fler, detta begränsar inköpet av böcker. Jag lånar en hel del Mp3 böcker från biblioteket eftersom jag lärt mig att de anskaffar dem i samma takt som när böckerna kommer ut i handeln. Att lyssna på ljudböcker är perfekt när man vill koppla av, gå ut o gå eller syssla med annat inomhus. Känslan av att hålla i en bok man läser, kunna bläddra i den och kanske titta på det speciella omslaget ibland, ja det är viktigt och kan aldrig ersättas av något annat. Idag är det faktiskt billigare att köpa boken som pocketvariant än att köpa den på bokrean. Visserligen är de oftast inbundna på rean men om man ändå inte har någon plats att ha dem på spelar det ju ingen roll vilken form de är bundna i. Trots detta så fastnade jag för två böcker i katalogen.

varg-bland-vargar

Den första var en bok som jag så sent som förra veckan tittade efter på internet, Hans Falladas (Rudolf Ditzen), Varg bland vargar. Denna bok anses vara den absolut bästa bok han skrivit, handlar om människans kamp att överleva i ett samhälle på väg mot en katastrof. Huvudpersonerna i boken är Wolf och Petra och det är deras liv som det handlar mycket om. Jag tycker hans andra böcker är väldigt bra så jag måste läsa denna också. Betingar ett pris på 99:- på rean?

den-unge-werthers-lidanden

Den andra är en bok som skrevs för över tvåhundra år sedan nämligen, Den unge Werthers lidanden av Johann Wolfgang von Goethe.

Goethes stora genombrott som författare kom med Den unge Werthers lidande. Den är skriven som en brevroman och bygger på en självupplevd kärlekshistoria. Boken publicerades 1774 men är läsvärd även idag. Har varit svår att få tag i men nu finns den alltså tillgänglig på rean till ett pris av 69:-‘Men vem vet kanske dyker det upp fler böcker, rean har ju inte börjat ännu.

Alla Hjärtans dag/Valentindagen

Etiketter

, , , , ,

Söndagen den 14 februari firar vi av gammal tradition; Alla hjärtans dag. Nog är det en gammal tradition alltid fast det där påfundet med presenter och sådant är ett relativt nytt inslag. Dagen är egentligen ägnad åt firandet av helgonet Valentinus och det är en sed som sträcker sig ända till 400 talet. I Finland kallas dagen för vändagen och det är väl ett fint namn. Att tänka på sina vänner, det bör man väl alltid göra men det kan ju vara bra att bli extra påmind om det en speciell dag.

007.JPG1

    Rolf passade på att köpa ”Alla hjärtans bakelser” när han var i affären, gulligt.

001.JPG1

Själv bakade jag några kakor som ett av barnbarnet önskade sig, passade då på att lägga på lite små hjärtan på dem, dagen till ära.

Lördagen gick snabbt, förra lördagen var jag i tre län och såg på handboll även denna lördag var det tre olika aktiviteter. Vi startade med en musikal som ett av barnbarnen medverkade i. Därefter kalas för ett barnbarn som fyller 13 år och på det besök hos grannen som fyllde 70 år. En trevlig spännvidd med andra ord.

008.JPG1

Att få stanna kvar var namnet på föreställningen.

En musikal vars ämne passade väldigt bra in denna helg, eftersom man kan säga att det är vänskapens helg. Hur det kan vara för barn som tvingats fly från sina hemländer och komma till för dem helt okända platser, vi fick en mycket bra inblick i detta. Många fler borde se denna föreställning.

015.JPG1 Deltagarna var väldigt unga och naturligtvis amatörer, de lyckades fantastiskt bra med att genomföra 4 föreställningar på Konserthuset, här syns kören.

018.JPG1

Det fanns en ängel med i spelet som dök upp ett par gånger. Då undrar man ”Änglar finns dom?” Ja jag tror det för känner två, en heter Eva Tedert Holmberg och arbetar för gatubarn i Nepal den andra heter Bente Wikman och arbetar för utsatta personer i Hua Hin. Nog finns det några alltid.

Elektrisitet det är nåt konstigt med det.

Etiketter

, ,

Allt går ju mä’ elektricitet.
Elektriskt dä’ ä’ nå’t
konstigt med det.
Elektriskt dä’ strömmar ju,
som ni vet,
härs å’ tvärs igenom tråden.

Tage Danielssons, Elektircitetsvisa kommer väl de flesta som hört ihåg. Den är lika aktuell idag. För nog är det nått konstigt med det. Varje vinter när jag skall se en speciell film eller laga mat, ja då försvinner elen. Vet inte hur många gånger jag ringt till Vattenfall genom åren, för att få ett hum om hur många stearinljus jag skall ta fram.

Ofta är det så att när jag väl har tänt dem och satt mig för att mysa i skymningen ja då kommer den tillbaka. Så här när man bor lite utanför civilisationen kan det storma ganska rejält och det är då det händer, något träd faller och strömmen bryts. Vådan av att ha luftburna ledningar.

004

Nu har man bestämt sig för att råda bot på detta, elledningarna skall grävas ner. Synd nu kanske det inte blir några myskvällar i stearinljussken längre. Inte heller får vi en bra ersättning när elen varit borta en dag. Lite roligt är det ändå eftersom de skall grävas ner på ena sidan av vägen och jag kan se från köksfönstret hur länge grannen måste vänta innan han kan köra ut med sin bil från tomten. Det gäller att se det positiva.