Nu har det gått ett antal dagar utan blogg, det finns olika anledningar till hur man disponerar sin tid. Rolf har varit inne på sjukhus en sväng, hunden har en löptik en bit ifrån oss och vill gå ut var tionde minut och det vill inte vi. Julprydnaderna har plockats ner och jag har ägnat mig åt ”seriefrossa” fick tips på att Gåsmamman skulle vara en bra serie. Fastnade för den och såg alla 18 avsnitten på ett par dagar, av någon anledning blev jag trött och somnade under de sista avsnitten. Detta gjorde att jag fick se om en del så det blev nog 25 avsnitt innan jag sett klart.

Nu till det roliga, jag har ju försökt att ägna mig åt lite släktforskning. När min syster och svåger i USA var här på besök för drygt ett år sedan beslöt vi åka till Hasslö där vår mamma var född. Vi har inte varit där på nästan 40 år så man kan nog säga att det inte var sig likt som vi mindes. Vi visste dock på vilken sida av ön vi skulle börja leta efter det hus som varit vår morfars. Modig som man är gick jag helt enkelt och knackade på i ett gult hus som låg vid havet. Damen var mycket älskvärd och sa att hon anade vilket hus  vi letade efter. Hon tog sig tid att följa oss runt men jag kände mig inte helt nöjd med det hus hon visade. Därför tog hon oss till en bekant som hade bott där i hela sitt liv men hon kunde inte hjälpa oss. Men den damen var väldigt hjälpsam och vi bytte adresser ifall något skulle dyka upp.

I början av november skickade hon mig ett brev med en annons om ett fördrag som skulle hållas i församlingshemmet på Hasslö. Ämnet var ”Hasslös gamla hus och de som bodde där”. Tyvärr hade jag inte möjlighet att åka till Blekinge just då.

Men gissa om jag blev förvånad när jag såg fotot och läste vad där stod ”Lotsen Hilmer Åbergs hus”. För det är samma foto som ni ser här nedanför.

Det är nämligen min mormor som sitter ner och tittar på en blomma och det är hennes svägerska med sina söner som står bakom henne. Jag ringde genast upp mannen som skulle hålla föredraget och vi kom överens om att jag skulle sända en del foton jag hade till honom. Sagt och gjort. I går kom det ett tjockt kuvert på posten med många av hans foton och en jättebra redogörelse om vilka hus det var, vilka personer och på vilket sätt jag var släkt med dem. Förutom det fick jag en fyra sidor hopsatt släktkarta över min morfars närmaste släktingar. Helt otroligt, tänk att en helt okänd person kan ägna så mycket tid och besvär för att hjälpa någon annan. Man blir helt stum. Ni kan tro att jag var glad, jag har läst sidorna och tittat på korten flera gånger. Det roliga i det hela är att damen jag ringde på hos ja hennes make var kusin med min mamma och det var min morfars hus (fast ombyggt) de bodde i. Man kan väl inte säga att hon var så insatt i hans släkthistoria. Till sommaren skall vi åka ner till Hasslö, Blekinge och då ska jag vandra runt på Näset och titta på alla de gamla husen som jag har en hel del barndomsminnen ifrån. Dessutom är vi inbjudna att besöka den fantastiske mannen för att få en guidad tur på ön. Verkligen något att se fram emot.

Detta är Näset på Hasslö och husen som är numrerade har jag fått beskrivna så nu kan jag fortsätta min släktforskning med lite mera kött på benen.