Kategoriarkiv: Min vardag

Wachtel en underhållande hundras.

02 torsdag Mar 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Vill man ha en hund som bjuder på omväxling i tillvaron, ja då är Wachtel absolut den bästa hundrasen. Vår sexåriga Bachus bjuder på omväxlande underhållning varje dag. Numera har han slutat att äta upp mina handskar, husses strumpor och mazariner med folieformar på. Vilket vi är väldigt tacksamma för eftersom dessa tilltag blev ganska dyra för oss.

Det är i alla fall en envis, egoistisk, tjuvaktig (mat), retsam och enligt sonen lite halvkriminell hund. Ja man kan ju även tillskriva honom följande egenskaper, jättegullig, snäll, trevlig, nyfiken, sällskaplig, älskvärd mot såväl djur som människor, tålig och bra på jakt med husse och gosig med matte.

004-jpg1

I går var det en sådan dag då han bestämt sig för att pröva mitt tålamod. Eftersom Husse skulle vara borta hela dagen så blev det jag som fick ta ”mitt på dagen” promenaden på egen hand. Vi gick vår vanliga runda och ditvägen var trevlig men hemvägen. Han startade med att vägra gå, satte sig demonstrativt vid dikeskanten och gick inte att rubba. Till slut lyckades jag dra honom därifrån. Då högg han tag i en två dm lång orange vägpinne (de där i plast) eftersom de är skarpa i kanterna var jag rädd att han skulle svälja dem. Det blev dragkamp och jag vann. Efter en bit tog han en liten gren drygt en dm och som ett lillfinger tjock, dragkamp o jag förlorade. Ytterligare en liten gren tuggade han i sig eftersom han vann även denna dragkamp. Så kom han över en orange bit till, då blev jag rädd så jag höll allt vad jag förmådde och vann. Skulle han svälja dessa blir det djursjukhuset och det ville jag inte.

006-jpg1

När vi kom hem upptäckte jag att jag vid sista stoppet för dragkamp förmodligen tappat min Mp3 spelare och hörlurarna. Låste in vovven i tryggt förvar och begav till platsen vi bråkat vid o vilken tur på håll såg jag den ligga vid vägkanten. Till min stora lycka hade ingen bil kört över den. Hade varit synd för jag hade precis börjat lyssna på Memorandum av Anders de la Motte. Precis när jag skulle ta upp den kom jag att tänka på, Portersteken som stod för upptining på köksbordet men å andra sidan man behöver ju inte äta porterstek på en onsdag.

För att lugna ner mig gjorde jag en Bananasplit till Rolf o mig på kvällen. Satte mig i soffan tog skålen i handen och upptäckte, chokladsåsen var alldeles för tunn, rann över på ena sidan. Men man är ju kvick så jag ändrade på skålen så att det rann över på andra sidan. Nu är jeansen, tröjan och koftan tvättade är helt övertygad om att det var hundens fel.

Så är det dags för fasta igen

28 tisdag Feb 2017

Posted by in Full og Cheer, Min vardag, Musik

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Påskfastan startar den 1:a mars i år, då har vi 40 fastedagar framför oss eller om man ska vara noga är det 46 dagar. De extra sex dagarna räknas dock inte då de är ”icke fastedagar” det vill säga söndagar. Namnet Askonsdagen som ju är första dagen på fastan kommer från den katolska seden att strö välsignad aska på de botgörande besökarna, varefter de fick lämna kyrkan. De fick dock komma tillbaka efter absolution.

Askonsdagen har detta tema även i Svenska kyrkan, Bön och fasta. Det återinfördes 1983 efter att det varit borta sedan reformationstiden.

Sedan har vi ju det med att det idag är ”Semeldagen” och aldrig äts det så mycket semlor som denna dag. Tisdagen före fastan, jag kan ju förstå hur det är tänkt. För precis som när jag funderar på att banta lite så äter jag upp mig några dagar innan. Det känns liksom rätt på något vis även om det är ganska oklokt. Så varför inte äta några semlor innan fastan, fast jag får inte ihop det riktigt. Det är ju idag det är startskott för semleätandet så gillar man semlor får man inte vara för bokstavstrogen vad gäller fastetiden. Svårt det här.

Kan även meddela att den slaktade julgrisen nu är slut, det tog lite tid eftersom den har ätits i avskildhet. Detta med tanke på att jag annars kanske hade fått dela med mig.

dscn8915-jpg1

Rolf har väldigt bra smak vad gäller val av inköpsställe av smågrisar. Den här smakade betydligt bättre än de skivor av rotfrukter jag just nu tuggar i mig. Denna läckerhet tillsammans med örongodis, HOME FREEs CD Full of Cheer. (Naturligtvis present från min syster)

dscn8925-jpg1

Mysigare kan det inte bli. Har ni inte hört dem måste ni lyssna på detta lilla stycke, helt fantastiska.

Förlorade igen, tröstesemla

26 söndag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Då var det dags för den sista deltävlingen i melodifestivalen. Av de tävlande går två till final och två till vad som kallas andra chansen. Tyckte mina tippade låtar var klockrena men icke, barnbarnet tippade fyra rätt av fyra möjliga. Har en liten föraning om hur det går nästa gång, i ”andra chansen”. Då tänkte jag tävla lite extra med henne men det kan bli dyrt förstår jag nu.

Jag som faktiskt har åkt runt i världen på alla möjliga ställen får dålig utdelning på TV-s tävling ”på spåret”. I fredags var det dags igen, barnbarnet satt i Värmland och gjorde samma tävling och naturligtvis hade hon fler poäng. Då kan jag så här i hemlighet säga att jag tävlar ju tillsammans med Rolf och hon tävlar på egen hand. Får läsa på nu när det blir final nästa vecka.

Med alla dessa nederlag finns det all anledning att få tröstäta lite, visserligen hjälper inte det till när det gäller att försöka minska klädstorlek.

dscn9124-jpg1

Den här semlan är en snabbsemla, köpt semlebullar på ICA (de är extra luftiga). Därefter blandat riven mandelmassa, mandelmjöl, florsocker och lite mjölk. Dela bulle på med mandelmassa och ett stort lager vispad grädde. Den andra halvan på och så sikta över florsocker. Ja inte blir det mindre storlekar på kläderna med denna.

Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle ja de har alla möjliga namn lite beroende på från vilken landsända man kommer. Numera finns de i wienerdeg, som wrap och med blåbärsgrädde, vaniljvisp m.m. Såg faktiskt ett recept på en ny variant kanelbullsemla? Den bestod av kanelbulle som fyllts med mandelmassa, grädde och ett lock med florsocker. Har ingen förståelse för dessa varianter, en semla är en semla. Eller som Ture Sventon detektiven sa, en temla.

Detta underbara bakverk som faktiskt kom till av ett misstag har anor långt tillbaka, faktum är att den fanns i olika skepnader långt innan kristendomen infördes i Sverige. Första gången det skrevs ner, var i Stockholm år 1679 men det var i rikemanshemmen. I ”vanliga” hem förekom det inte förrän på 1800-talet då man så smått började ha råd att använda vetemjöl.

På tisdag är det fettisdag eller feta tisdag som min mormor sa. Då vankades det bruna bönor och fläsk och därefter hetvägg. Det är så man ska äta dem, varm mjölk och semla = hetvägg. Har ni inte gjort det prova.

18 gram är 18 gram, punkt slut

24 fredag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Har äntligen kommit mig för att göra i ordning ett litet paket som jag länge tänkt sända till min syster i USA. Ytterligare ett bevis på att det inte är tanken som räknas. För hur jag än har tänkt så inte har det paketet flyttat på sig.

Sagt och gjort nu blev det av, det var bara det att jag köpt en av postens kartonger som får väga högst två kilo. Ordentlig som man är vägdes det på min lilla våg innan jag gav mig i väg och jo det höll vikten. När det blev min tur att gå fram för att lämna ifrån mig det lilla paketet, ja då vägde det 18 gram för mycket.

Katastrof vad gör jag nu? Jaha sa kassörskan det är för tungt men du kan köpa nästa storlek på kartong och byta. Men sa jag då blir det ju 200 kronor till i fraktkostnad och dessutom har jag ju inget att lägga i paketet när det blir så stort. Hon kom då på att jag kunde slå ett papper runt det och skicka som vanligt paket. Bra men om man inte använder postens specialförpackningar blir det ju i alla fall väldigt dyrt, så ingen lösning där.

Då sa jag, vi skulle inte kunna göra som en av era kollegor föreslog en gång, låtsas att det inte är 18 gram för tungt och bara skicka iväg det ändå. OK sa hon men då får det bli på ditt ansvar. Jag tog på mig detta ansvar och kände mig väldigt tyngd av det när jag gick därifrån men det lättar nog när paketet kommit fram dit det ska.

Tänk att 18 gram kan göra så mycket men jag brottas med större problem än så. Är i desperat behov av ett par nya jeans men har bestämt mig för att de skall inhandlas när jag kan köpa en storlek mindre än idag. Nu skulle jag vara tacksam för att ha många 18 gram mindre varje dag. Dock känner jag på mig att det kommer att visas upp många nya jeansmodeller innan det är dags för mig att skaffa nya. Förmodligen kommer jag snart att gå omkring med jeans av den typen som har en massa hål överallt. Men skam den som ger sig.

En skruv lös?

22 onsdag Feb 2017

Posted by in Min vardag, Recept

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

En skruv lös, ja kanske inte på det sättet man först tänker utan rent mekaniskt. När man till exempel bygger ihop en bokhylla kan det vara bra att ha en tång och en skruv. Just detta redskap får mig att tänka på Enköping, kommer man från Uppsalahållet möts man av en enormt stor skiftnyckel (vilket ju inte är detsamma som en fast tång men i alla fall)  vid infarten mot centrum. Anledningen till det är förstås att Johan Johansson öppnade en mekanisk verkstad där 1886 och där han uppfann två viktiga saker. En ställbar rörtång och skiftnyckeln vilken han tog patent på 1891.

Rolf som gärna håller på att fixa, dona och snickra är alltid i behov av olika instrument och just skiftnycklar och tänger har han ett speciellt förhållande till och dom till honom verkar det som. I somras när vi gick över en äng mitt ute i ingenstans snubblade han nästan på en väldigt fin och kraftig skiftnyckel. Den fick naturligtvis ett nytt hem hos oss. Därför var det lite extra roligt när han förärades en skruv, mutter och en fast tång i julklapp.

dscn8904-jpg1

Setet var så vackert att det tog en stund innan man insåg att ett det var gjort av choklad, jag fattar bara inte hur. Det går inte att se skillnad i utseendet, nu är bara frågan vågar man äta upp det eller? Just den här tror jag Rolf hade velat haft för flera år sedan. Varför? Jo.

Vi var på hemväg från Lappland när motorn började knacka och låta nock, nock, nock med jämna mellanrum. Med tanke på att vi hade tio timmars bilkörning framför oss och det dessutom var söndag gällde det att köra sakta, väldigt sakta. Efter ett tiotal mil kom vi till en bemannad mack och frågade om de kunde hjälpa oss. Mannen lyfte motorhuven och sa sedan om ni tar bort den här låter det bättre. I handen höll han en stor tång. Tänk om den hade varit av choklad, då hade den långsamt smält bort och ljuden hade försvunnit.

Nu måste jag dela med mig av ett recept jag fått av en vän på Facebook som är fena på att hitta roliga saker.

Lättlagad, vacker och god efterrätt

Ta en skiva rostbröd (jag hade bara surdegsbröd hemma) skär bort kanterna och kavla ut skivan mycket tunt.

dscn9116-jpg1

Bred på ett lager av Nutella och lite smått hackad jordgubbe.

dscn9117-jpg1

Rulla ihop det hela hårt.

dscn9118-jpg1

Stek dem i smör så de får lite färg.

Därefter läggs de på ett fat, strö över lite florsocker en glasskula och garnera med en jordgubbe.

dscn9119-jpg1

Vips en både vacker, lättlagad och god efterrätt.

Tänk vad fort det sprider sig

21 tisdag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Tänk vad fort skvaller kan sprida sig, för ett antal år sedan tog det en vecka att få iväg ett brev till USA. Nu kan man sända meddelande på några minuter. Men snopen blev jag häromdagen när jag läste om att president Trump hade hållit ett tal i Florida och då hänvisat till ”se vad som hände i Sverige i går”. Det enda av vikt som jag visste om, var ju att vi var bjudna till ett par goda vänner på middag. Men hur i hela friden kunde han veta det??

Det var den viktigaste och senaste nyhet vi visste om så det var ju ingen tvekan om att det var den han hänvisade till. Jag är i alla fall tacksam för att han inte basunerade ut menyn också för det hade varit trist att veta den i förväg. Nu vet jag inte om han kommer att nämna den i sitt nästa tal men om inte kan jag berätta att vi fick.

img_20170219_182305-jpg1

Helgrillad vildsvinsfilé så där lagom, ljusrosa i mitten och mjäll så gaffeln gick rakt igenom. Till detta serverades en variationsrik sallad, krämig kantarellsås och smördegsgsinbakad spenat. Naturligtvis ett vin från vårt senast besökta vinområde i Italien Montalcino och vinet var en Brunello.

Nu skulle jag visat en bild på efterrätten som bestod av Pecanpaj med glass. Den var så god att jag glömde fota den.

img_20170219_181830-jpg1

Med trevliga gäster och i mysig miljö (mitt favoritställe när det gäller matsal) gick kvällen fort. Nu får vi se vad president Trump har att säga från Sverige nästa gång, kanske vet han redan att vi var ute o åt ikväll med ett av våra mysiga barnbarn. Det är i alla fall för mig kvällens viktigaste händelse.

Vänliga veckan

15 onsdag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Den här veckan är det vänliga veckan och mitt i alltihopa är det dessutom Alla hjärtans dag. Då gäller det att hålla tungan rätt i munnen så man inte säger vad som helst men man kan bli snäll så man blir larvig. Det sa i alla fall min moster när jag var liten och det tror jag på. Varje gång jag hör ordet larvig så tänker jag på Povel Ramel och hans visa om, Svante, Svante larvig och den handlar om en liten grabb som inte tycker om krusbär. Anledningen var att de sticker i munnen men jag kommer inte ihåg texten tyvärr.

Tillbaka till Alla hjärtans dag det är den dag då man skall skicka kort till sina nära och kära. Helst skall det vara blommor och choklad också. Det är inte så svårt att uppfylla men för egen del uppskattar jag det hellre någon dag där jag inte blir tillsagd via media att göra det. Det här året gjorde jag faktiskt ett eget kort till min syster.

img

Blev riktigt bra men så ska det ju skrivas och frankeras och inte minst postas. Inget av det blev gjort, fast det är ju tanken som räknas eller hur. Nu kan hon ju se det på min blogg så nu kan jag spara det till nästa år.

Det där med att ”Det är tanken som räknas” stämmer väl inte helt. Jag var på en föreläsning som gavs av Stefan Einhorn och han sa faktiskt att det talesättet är fel. Ganska förståeligt eller hur, jag menar ingen vet ju vad man tänker. Skulle någon ringa till mig och säga, ”jag tänkte i lördags på dig och att jag skulle ringt dig”. Jaha inte blir jag gladare för det och inte kände jag under lördagen att någon tänkte på mig heller.

Så det talesättet kan vi slopa för det är definitivt inte tanken som räknas det är handlingen. Men ändå kära syster jag tänkte på dig när jag gjorde kortet och nästa alla hjärtans dag ska du få det. Blev du gladare nu?

Ikväll ”Mello” men inga kex

11 lördag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Igår kväll var det, På spåret på TV. Vi tävlade via app på telefon mot barnbarnet i Värmland, det var kul men resultatet hoppar vi över. Hade kunnat tänka mig att byta siffror med henne men nu hoppas jag på kvällens ”Melodifestival” i stället. Förra veckan gissade jag rätt på vilka två som skulle gå direkt till final så där blev det 2-1 till oss.

Dessvärre har hon nog mer kunskap även där. När man sitter framför teven kan det vara gott att ha något att knapra på och hade tänkt ta några små bitar hem eller rättare sagt restaurangbakat bröd med lite salt smör. Inhandlade nämligen en påse av dem på restaurang Hava där jag och några f.d. kollegor åt en fantastisk god mat häromkvällen. De där små brödbitarna bakades där och de var så goda som lite ”småtugg” inte precis billiga 45:- för en påse men man får kosta på sig.

Nu vart de inte så att det priset stämde för när jag åt dem ikväll så gick halva kindtanden bort och det lär kosta mer än 45:-. Dessutom har jag tandläkarskräck så det här blir inte roligt framöver.

dscn9080-jpg1

När jag ändå är inne på trasiga saker så brukar jag lägga ut en bild på en gammal lada vi går förbi på våra hundpromenader. En bild på vintern och en på sommaren, anledningen är att jag vill följa dess förfall via bild. I höstas var jag säker på att taket skulle rasa in denna vinter men det kom ju ingen snö så det ligger nog kvar ett år till. Vi får väl se.

John Blund

09 torsdag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Det där med att sova är något av en konst och av en sådan art att jag inte behärskar den. Visst ibland kan jag sova tre eller fyra nätter i sträck men däremellan vill det sig bara inte. I natt eller ska man kanske säga i morse blev klockan strax efter 05.00 innan jag slog igen mina blå. Med tanke på det inser jag att kvällens middag med f.d. kollegor på restaurang Hava gick riktigt bra. Jag höll mig vaken hela tiden men det var kanske det trevliga sällskapet och den fantastiska torskryggen som hjälpte till. Vid tretiden i natt tyckte jag det började bli långtråkigt så jag tog fram min Ipad och surfade in på facebook. Det finns en grupp där som jag byter tankar med ibland och tänk vilken tur jag hade för det var flera än jag som var vakna i natt, skulle tro att vi har samma problem. En föreslog att man skulle leta reda på världens tråkigaste bok för läste man den skulle man garanterat somna. Rolf trodde inte på den teorin utan ansåg att man skulle bli så intresserad av dess tråkighet att den skulle hålla en vaken, omvänd effekt alltså.

Lång tid har jag väntat på att den där mannen skall komma på kvällar/nätter men tydligen kommer han bara till barn, är väl lite som tomten. Han bör vara ganska ålderstigen vid det här laget för jag tror att han startade sina rundturer runt 1700-talet. Hos oss heter han John Blund men i Danmark döpte den danske författaren H C Andersen honom till Ole Lukeoje i sagan om densamme 1842.

Han har med sig två stycken paraplyer (jag har tidigare skrivit om sången ”den lille Ole med paraplyen”) ett svart för stygga barn och ett färgglatt till de snälla. Det svarta paraplyet gör att man inte drömmer alls eller kanske bara lite dåliga drömmar. Det färgglada däremot ger bara roliga, vackra drömmar. Han har även med sig en spruta med söt mjölk som han sprutar in i ögonen, då blir ögonlocken så tunga att man somnar.

Nu har vi faktiskt ett ställ med paraplyer i hallen såväl svarta som färgglada. Om jag nu ber Rolf att ikväll ställa sig bredvid min säng med ett utfällt färgglatt paraply och ett glas varm mjölk tror ni då att jag skulle bli tillräckligt trött för att somna. Jag förstår mycket väl att John Blund inte hinner besöka både små och stora varje kväll men jag nöjer mig med att Rolf håller paraplyet bara han inte sjunger ”Lille Ole”.

Pizza, lätt som en plätt

07 tisdag Feb 2017

Posted by in Min vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Natten har varit lite stökig eftersom Rolf efter att ha varit hygglig nog att ta över min förkylning (bären varandras bördor) hade en tendens av att föra oljud. Hans snarkningar på grund av kraftig snuva ökade såväl i frekvens som i styrka. Strax efter klockan 03.00 gav jag upp, tog filt, kudde och surfplattan för att installera mig i ett annat rum. Därefter höll kommissarie Gently och hans assistent mig sällskap i över två timmar. Förutom att han inte ser helt oäven ut så är det en ganska underhållande serie, fylld med humor om man kollar ordentligt.

Väcktes med besked om att kaffet och dagens kryss serverades i köket och efter en sådan uppvaktning kände jag mig nödgad att följa med husse o hund på en 5 km promenad. Solen lyste, luften var klar och temperaturen låg på -5 grader. Enligt Rolf var det ”stugväder”, detta får mig alltid att spetsa öronen för då vet jag att han planerar att dra till fjälls.

dscn9078-jpg1

Den enda som gått på skogsvägen före oss var räven vilket gjorde att hunden var intresserad av att knata på rejält.

dscn9082-jpg1

Det går inte att ta miste på att han trivs ute i snön men tyvärr får han inte vara lös när vi går på vår lilla bilväg.

En liten bilrunda stod på tur förutom matinköp skulle jag hämta ljudböcker på biblioteket, bokleverans från Adlibris och lite annat smått och gott. Maten idag fick därför bli det enklast tänkbara, pizza.

dscn9088-jpg1

Inte färdigköpt helt och hållet. Nej det enkla kittet av deg och färdigkryddad tomatsås som idag till och med fanns på extrapris i affären. Skinka, ananasburk, tomat och riven ost fanns i kylen.

dscn9086-jpg1

Faktum är att det blev riktigt gott, tar fem minuter att göra, femton minuter i ugnen och tio minuter att äta. Kan det bli enklare, fast vi orkade bara halva så resten åkte in i frysen. Får tas till te nån dag.